• passionsblomman

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Det blir väl istappar och skare, snömodd och rimfrost och smällkalla mycket stjärnklara nätter. Och en och annan snöstorm med drivor och flingor stora som lovikavantar.

    Nå i vintermörkret får man tända många ljus.
    I vinterland kan man göra snöänglar och åka pulka. I vintertröjorna ser ingen att man inte gått ner utan upp det senaste året.
    I vinterträdgården äter småfåglarna frön vid fågelbordet och haren gör roliga spår i snön. Mördarsniglarna är puts väck och man måste inte rensa ogräs. Och verkligen inte raka benen.
    I vintertid kan man elda i kakelugnen och fika, titta på filmer och läsa böcker. Och lyssna på musik.

    Men man kan också fortsätta vara här. Bland vänner.
    Här, där vi pratar om barnen vi burit och bär och dem vi längtar att bära. Här, där vi bär det någon inte orkar bära ensam. Och där vi delar allt man någonsin kan komma på att dela. Där skratt, ilska, längtan och gråt blandas i en märklig brygd, jämte hopp, oro, rädsla och humor.
    Så att sorgen blir halv och glädjen dubbel och livet så mycket lättare,  rikare och större. 

    "Håll ljuset högt på färden, det finns bara en som du i världen"/Lundell
        Rimfrost på rutan snölykta

    Gamla tråden: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3807747.html

  • Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
  • start september

    PB, blir det inte mer stabilt, måste du kolla upp det där.Vet du vad blodet kommer från? Ursäkta den närgågna frågan.  Blod kan vara ofaligt (men otrevligt) i sammanhanget, men jag får en iskall klump av bara tanken. Jag screenas för ev ärftliga läskigheter och är därför extra nojig, men man ska ta sin mage på allvar. Stor kram!

  • passionsblomman

    Flamman, varje gång jag hör mer av det där rikspuckots terror, så kan jag inte rå för att jag tycker det är en dag för mycket varje dag du behöver ha honom i närheten.
    Och jag VET själv hur det är att växa upp utan sin pappa, och ändå tycker jag han kan stanna därborta i sitt land. Utan er.

    Men jag förstår alla dina känslor runt alltihop.


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • start september

    Hej BS! Blev det något simmat? Vad var det som blev annorlunda?

    Flamman, var trygg i ditt beslut. I en bra framtid blir han frisk och kan ha en vettig relation med tjejerna, de har lärt sig att man som kvinna inte tar skit och får mår bra och du har givit dem stor grundtrygghet. Vägen dit är skakig, men ett kliv i taget och håll alla i handen så ska det gå. Och vilket fantastiskt nätverk du verkar ha kring dig!

  • lanovia 08

    BS, det där med klappar är inte lätt.
    E har så mycket kläder att vi inte få plats med mer/ hinner använda mer. Detta till hennes farmor o fasters stora förtret för de kan bara inte låta bli att köpa. Leksaker har hon också så att det räcker. Men vi önskar oss böcker, pussel och filmer till henne det har hon också en hel del av men inte för många ännu.

    Det som stressar mig mest med julen är allt onödigt som köps och som man sedan skall stå och tacka och bocka för, stoppa in i ett skåp och sedan inte använda.

  • BrudSommar2006

    Hej PB, trist med din mage. Jo, vi har ju varit iväg på vår sparesa nu, det var mysigt, men Bath var mycket större än jag trodde och därför inte riktigt så mysig som jag tänkt mig, även om det var gamla fina byggnader och torg och så, men det blev jättestressigt att hinna se det vi ville, plus shoppa, plus äta gott, plus att bada. Jag vet inte om du minns hur vi höll på och strulade och aldrig hittade rätt land/plats att åka till och till sist bara tog något för att komma iväg men efter att våra ursprungliga planer om Österrike inte gick att genomföra så var väl det här helt OK. Bara det att det blev lite för stressigt för mig och det jag verkligen ville undvika, vilket var att komma tillbaka tröttare och i sämre skick än innan vi åkte, ju faktiskt hände ändå.

  • Soldemor

    PB: Håller med föregående talare ang din mage: Tycker du skall kontakta en läkare. Så där skall inte magar bete sig, nej! Och blod på fel ställen brukar vara ett tecken på att något inte är riktigt ok. Så även om det säkert är att slemhinnorna är irriterade el så, så var nu en snäll tant och kontakta doktorn!

  • BrudSommar2006

    Lanovia, kläder har de faktiskt inte för mycket av, så det blir det ju lite grand, särskilt Iris är det svårt att hitta kläder till så vi köper när vi kan. Hon är ju uppe på typ tonårskläder nu, 4 år gammal, det är ju inte roliga sagofigurer på dem precis. Pussel går väl åt också, vi har inte så många för jag har inte riktigt orkat pussla med dem, de verkar tycka att det är roligt, men ingen av dem har någon talang för det om man säger så...

  • start september

    Julklappar alltså. Känns långt bort. Hur gör man förresten med storasyskonet som vill ha småsaker och beibis som börjar stoppa i munnen? Nybörjar på två barn altså...

    Stora har inte eget rum utan alla leksaker finns i kök/vardagsrum.

  • Norrskensflamman
    start september skrev 2011-11-08 11:05:48 följande:

    Hej BS! Blev det något simmat? Vad var det som blev annorlunda?

    Flamman, var trygg i ditt beslut. I en bra framtid blir han frisk och kan ha en vettig relation med tjejerna, de har lärt sig att man som kvinna inte tar skit och får mår bra och du har givit dem stor grundtrygghet. Vägen dit är skakig, men ett kliv i taget och håll alla i handen så ska det gå. Och vilket fantastiskt nätverk du verkar ha kring dig!


    Tack September ♥
    Jo, jag VET ju innerst inne att jag gör rätt. Många här i tråden, Blomman, Ninnis, Ingis, Lanovia, Heloise, Hvidis, ja allihop faktiskt, har ju stöttat mig enormt. OCH, mycket viktigt, gjort mig uppmärksam på vad jag signalerar till mina döttrar genom att stanna kvar i en relation där allt är på mannens villkor och jag som kvinna är mindre värd... Nu visar jag dem att man behöver inte, SKA INTE, ta sån skit. Att det finns en annan väg att gå, osv osv. DET gör mig ännu tryggare i beslutet. Men visst svajar jag ibland, framför allt känslorna är ju lite oregerliga ibland. Hjärnan vet vad som är rätt.
    Och JA, jag har ett fantastiskt nätverk och många som stöttar och bryr sig om. Denna gång har jag tillåtit mig själv att öppna mig inför dem och verkligen låta dem finnas där för mig. Så var det inte när jag var 17-20 och levde med en misshandlande missbrukare och periodare...... Så nåt har jag väl ändå lärt mig på vägen.
Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård