• passionsblomman

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Det blir väl istappar och skare, snömodd och rimfrost och smällkalla mycket stjärnklara nätter. Och en och annan snöstorm med drivor och flingor stora som lovikavantar.

    Nå i vintermörkret får man tända många ljus.
    I vinterland kan man göra snöänglar och åka pulka. I vintertröjorna ser ingen att man inte gått ner utan upp det senaste året.
    I vinterträdgården äter småfåglarna frön vid fågelbordet och haren gör roliga spår i snön. Mördarsniglarna är puts väck och man måste inte rensa ogräs. Och verkligen inte raka benen.
    I vintertid kan man elda i kakelugnen och fika, titta på filmer och läsa böcker. Och lyssna på musik.

    Men man kan också fortsätta vara här. Bland vänner.
    Här, där vi pratar om barnen vi burit och bär och dem vi längtar att bära. Här, där vi bär det någon inte orkar bära ensam. Och där vi delar allt man någonsin kan komma på att dela. Där skratt, ilska, längtan och gråt blandas i en märklig brygd, jämte hopp, oro, rädsla och humor.
    Så att sorgen blir halv och glädjen dubbel och livet så mycket lättare,  rikare och större. 

    "Håll ljuset högt på färden, det finns bara en som du i världen"/Lundell
        Rimfrost på rutan snölykta

    Gamla tråden: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3807747.html

  • Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
  • start september

    Helipanzer,

    vilket besked året slutade med. Självklart önskade ni Elise hela världen på ett annan sätt än det blir - mer er inställning och kärlek till henne bär väldigt långt!

    Jag har träffat några barn och ungdomar med PWS i ett tidigare jobb. Jag vet inte så mycket mer än det Heloise skrev om själva diagnsen, men jag har sett glada barn med stora förmågor och mellan sig stora skillnader i funktionshinder. Jag träffade hela deras familjer, starka glada föräldrar med syskon utan diagnosnen - familjer som verkade fungera bra men som självklart kämpat för att komma dit. Jag vet att RBU har en grupp för PWS-familjer, kanske det vara intressant så småningom.
    http://www.rbu.se/start.asp?sida=7246

    Stor kram och all lycka önskar jag er på ett nya året!

  • Villemoa

    Åh lille Orvar, nu stannar du i mammas mage och tittar inte ut förrän framåt vårkanten! Hoppas verkligen att sprutorna hjälper Fru Sy! Kramar till dig och maken.

  • muggles

    Daa: kände du av din havandeskapsförgiftning innan ni åkte in? Hade du tex ont i huvudet? Läskigt om du inte kände ngt, iom att den tydligen var kraftig... Hur har det gått för Fälga, mår hon bra nu?

    Sept: det lät ändå lite hoppfullt det du skrev...

  • Fjällbruttan

    Hej!

    Jag hoppas att allt har haft ett bra nyår, vare sig ni har varit på BB eller hemma!
    Själv har mitt nyår varit fantastiskt! God mat, mys med familjen och sen ännu mer mys när vi vräkte i oss hummer och räkor kl halv två i natt

    Är så glad att slutet var gott, vi har bestämt oss för att 2010 tänker vi glömma bort, förutom Grodans födelse och vår semester (vi kan ju inte glömma Helipanzers och Blomman) och min Stockholmsresa (då jag träffade Villemoa och den resan då vi träffade Solde... resten har rent ut sagt förbanne mig varit skit!
    Så nu får det åka i gömskans hav...

    Kramar om er alla och önskar en god fortsättning!

  • Fjällbruttan

    Här var det lugnt, hoppas att alla är hemma eller hos vänner och bara myser med sina kära!

    Daa, hoppas att ni hade ett bra nyår med tvillingarna och att ni alla mår bra!
    Undrar som Villemoa, upptäckte inte din Bm din havandskapsförgiftning, och vad är det för sviter du har?
    Hoppas att du är bättre i alla fall!

    Blomman, hoppas huvudet har en något bättre tillvaro idag, läste i andra tråden att du hade nån som knackade innan för pannbenet

    Fru Sy, jag hoppasatt ditt och makens nyår var lugnt och stilla och att sprutorna hjälpte!
    Jag vet att jag är hopplös på att minnas nåt, men vilken vecka är du i nu?
    Och hur har det gått för din kollega??

    Flamman... vart är du? Hoppas att allt är bra med er!

    Helipanzers, jag hoppas att ert nyår också var bra, och att hummern var god!

    Och jag hoppas att alla andra har haft ett bra nyår och att alla mår bra!

    Många hoppas blev det, men det är just det, att jag hoppas att det är så!!

    Själv är jag hemma med snorig febrig Groda, hon har bara snorat sen september nu...
    Men febern kan lika gärna bero på att hennes sjätte tand är på gång, hon dregglar över allt...

    Kramar i massor till er alla! 

  • Daa

    Fru Sy: så jag hoppas och håller tummarna att det går över med de där sammandragningarna och att Orvar förstår att han ska vara kvar där han är. Många kramar.

  • Daa

    Så dum jag känner mig. Jag skrev aldrig i inlägget hur det gick för Fälga. Ja, hon var medtagen när hon föddes och enligt maken blev hon mer eller mindre kastad till barnläkaren som sprang iväg med henne. Maken hack i häl. Det gick fort för henne att komma igång och hon mådde kort därefter alldeles utmärkt. Förlossningsläkaren tror att hon helt enkelt blev chockad av det snabba förloppet. Händerna jag kände inuti mig var där för att ta sönder Fälgas fosterhinnor. Så från att ha legat och skvalpat i sitt fostervatten, kanske vagt medveten om att någonting var på gång, till att ha blivit utklämd av händer utifrån och min monsterkrystning tog det fyra minuter. Det kan ju ha varit lite väl överraskande för en liten tjej.
    Jag är glad att jag inte visste förrän efteråt att hennes fosterljud hade försvagats när det var dags för hennes tur.

    Och så en utläggning om min havandeskapsförgiftning för den som undrar:
    Jag tror inte att min BM hade missat den, för senast jag var där var mitt blodtryck bra. Har läst lite på nätet och vad jag förstår kan förgiftningen utvecklas ganska fort, inom loppet av några dagar. Om inte förlossningen startat i måndags skulle jag ha träffat BM igen på onsdagen och då hade hon sett att blodtrycket hade stuckit iväg åt fanders.
    Jag mådde inte särskilt bra mot slutet av graviditeten med sömnsvårigheter, dålig aptit, illamående och magont. Men eftersom jag haft bekymmer med magen hela graviditeten utan att ha havandeskapsförgiftning tänkte jag inte på att illamående och magont faktiskt är symptom. Det höga blodtrycket kan ha gett sömnproblemen.
    Jag hade klåda under fötterna och i händerna och trodde att det var normal gravidklåda, men det var nog ett utslag av att levern var påverkad av förgiftningen. Det enda som jag reagerade på och undrade lite över, dessvärre utan att fråga, var (ursäkta dessa detaljer) en mycket märklig färg på avföringen. Om jag inte är helt ute och cyklar kan det också komma från en påverkad lever.
    Sviterna jag har haft och kanske har litegrann än är ju att jag känt mig risig och haft ett fortsatt högt blodtryck. Man blir frisk från havandeskapsförgiftningen efter förlossningen, men det kan ta lång tid innan allt har gått ur kroppen. Nu äter jag blodtrycksmedicin och är utskriven från BB eftersom jag är frisk nog, men det blir fortsatt medicinering och kontroller av blodtrycket ett bra tag framöver. Mina övriga värden har blivit bra igen.
    Vi är kvar på sjukhuset eftersom våra små älsklingar är så små och inte riktigt har koll på hur man ska äta än. Men det går framåt och mjölkproduktionen har tagit god fart. De äter mestadels min utpumpade mjölk.
    Vi får nog snart åka hem, men antagligen kommer de att fortsätta vara inskrivna på neo ett tag till, tills de har lagt på sig nog med hull.

    Nu är det snart dags för deras 14-mål.

  • Villemoa

    Daa, vad skönt att göra att allt är bra med er! Har ni bestämt vad småfisarna ska heta? Såg bilden på FB och de är helt utsökta Njut, njut, njut! Ellie är redan sju veckor och den där nyfödda lilla kotten har numer blivit en stadig bit på 4,6 kilo! Senaste två veckorna har hon gått upp 530 gram

Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård