Jag hade kunnat vara förlovad men så öppnade jag min stora trut...

Låt det vara. Om han inte vill prata om det så kanske han har planerat din önskade överraskningsfrieri. Frågar du honom då hela tiden så kanske det blir svårt för honom och hålla det hemligt. Om ni pratat år 2014 så är där ju gott om tid för frieriet.

Håller med ovan! Han kanske har planerat ett överraskningsfrieri och därför inte vill prata om det. Det verkar ju så, skule jag tro. Det kommer nog när du minst anar det. 

Värsta du kan göra är att ta upp det om och om igen, speciellt om han redan har planerat en överraskning. Att behöva sätta sig i en situation där han potentiellt behöver ljuga för dig för att du inte ska komma på det, hitta på andra ursäkter eller riskera att göra dig upprörd för att han inte vill prata om det. 
Jag tyckte det var jobbigt att försöka slingra mig ur varför jag visste så mycket om diamanter när min sambo frågade mig efter att jag råkat svara på en fråga som en tjejkompis ställde en annan om just diamanter :p 

Låt det vara, har ni redan tittat på ringar osv så är det väl klart att han är intresserad av att fria. Kan finns en hel uppsjö om varför det tar längre tid, oroa dig inte!

Kanske har lite svårt att förstår, men varför håller du på att bli smått galen? Det viktigaste är väl att han älskar dig, oavsett om han friat ännu eller inte? :) Dröjer det ett halvår till så kanske det är dags att ta upp det igen på ett snyggt sätt.
 

Håller med ovanstående, att ta upp det gång på gång kommer med stor sannolikhet bara göra att det tar ännu längre tid, då han kommer skjuta upp det gång efter gång...

Exempelvis om han planerat att göra det en dag och du tar upp det samma dag och frågar varör det inte händer något så kommer han kanske förlora all lust/motivation till att göra det...

Har själv hört detta fån många håll från folk som gått och planerat frieri, så det är ganska vanligt at man hamnar i denna situationen, men håll ut! Ni har ju pratat om det och det är ju "bestämt". =)

Ja galen kan jag förklara då han senast (har pratat om det två gånger sedan resan) sa han att han kanske inte alls vill gifta sig men då tycker jag att man få köra med raka rör och säga det så jag inte går och tror att det blir något 2014...

Sedan tjatar hans familj på oss båda vi orkar knappt träffa de mer för de tar upp det varje gång. Och vad ska jag säga att jag inte vill? Tycker synd om honom om han nu blivit osäker och det kommer en massa frågor hela tiden.

Tack för ni svarar! Man kan ju alltid hoppas att det faktiskt är så att han vill överraska mig =) 

Att gå från att vilja köpa ringar på plats till att säga att han kanske inte vill gifta sig... Det låter väldigt konstigt, alt. kör han med en sån dum grej som dom gör i vissa tv serier eller romcoms, där killen låtsas inte vilja gifta sig för att överraskningen ska bli större. 

Då jag själv planerade mitt frieri så var det endast min mor som kände till mina planer, var skönt att ha någon att bolla idéer med. Min fästmös föräldrar visste om att jag skulle fria, men inte alls när, då jag bad hennes pappa om lov (latinofamilj, viktigt med tradition) i mars och friade i augusti.

När polarna som var på mig om att vi skulle gifta oss sa jag endast, att det kommer när det kommer, vi har inte bråttom. 

Alltid svårt att gissa sig till er utgå från hur någon annan resonerar. Men nu har du ett manligt perspektiv iaf :] 

Det spelar val ingen roll om hans foraldrar pushar, det gjorde min fastmans foraldrar ocksa, men eftersom han ocksa ville sa avskrackte inte det honom ett dugg, snarare tvartom. 

Han har satt dig i en jattesvar situation. Du kan ju bara hoppas att han planerar att overraska dig, for annars kanske du forstor overraskningen om du haller pa och fragar. Men om det inte har hant nagot pa ett halvar... Da kan jag liksom fatta att du borjar undra om han faktiskt har andrat sig. Speciellt som att han ju till och med har sagt det sjalv.

Och du skyller pa dig sjalv over detta! Varfor? Jag tycker han beter sig barnsligt.

Alla perspektiv hjälper. 

Ja det kan nog vara så att han inte vill avslöja något så får väl bara vänta och se men hade kanske varit enklare och mysigare om man planerat det tilsammans. Då hade man inte suttit i detta dödläge...

Hej! Kan det inte vara så att han känner sig pressad och stressad av dina förväntningar, och därför blir det inte av? Så kände nog min kille, han ville överraska mig men var osäker på hur det skulle gå till och hur han skulle göra med ringar osv. Så i slutändan började vi prata om det lite smått igen (efter att jag väntat ihjäl mig i ett år) och så friade han spontant en kväll utan någon speciell wow-effekt, mer för att få det gjort. 

 

Jag tror inte det skadar att prata om det igen, men däremot ska du inte "tjata" eller sura. Om han, som de andra säger, planerar en stor överraskning så tycker jag att han ändå kan vara lite bussig och säga "Den som väntar på något gott..." eller något liknande.

Ja alltså när vi pratade om det från början så frågade han mig om det fanns ett drömfrieri (och att jag helst inte skulle ha allt för höga krav så han kunde göra något bättre). Mitt svar var att jag inte ville vara naken eller i sängen ;) Vill kunna berätta om hans frieri utan att behöva ändra på detaljer. Sedan så sa jag att jag gärna vill bli frågad och inte att vi bestämmer det tillsammans.

Just nu är vårt förhållande underbart! Och det gör att man bara mår så bra och då känns det löjligt att störa sig på en sådan sak...

Hur kändes det då när det blev helt spontant? 

Försök slappna av och tänk att det kommer när det kommer.  Ni har ju ett underbart förhållande och mår bra båda två. Det kanske dyker upp något bra tillfälle då du kan fråga försiktigt om han ändrat sig angående bröllop 2014, utan att vara anklagande, men annars tror jag att du ska undvika att fråga för mycket. Han kanske är trött på allt tjat från föräldrarna redan...

 

Tja, det blev en total överraskning pga att det ju inte skedde i någon "romantisk miljö" eller med särskilt mycket förberedelser - så han lyckades i alla fall överraska mig på det sättet! Jag var hemma sjuk och hade mina sunkigaste kläder på mig :) Men det kändes skönt att vi äntligen fått det gjort, och sedan valde vi ringarna tillsammans ett par dagar senare, så då kändes det mer verkligt!

Min sambo (numera blivande man) gjorde likadant. Vi hade varit tillsammans i några år, och jag började alltmer längta efter ett frieri. Han var dock väldigt tydig med att han ville gifta sig någongång, men inte var "redo"än. Jag hade självklart lite svårt att acceptera detta, för jag ville verkligen gifta mig, men så länge man har det bra ihop är ju inte det det viktiga. Så när han helt plötsligt friade vart jag helt chockad (då hade han till och med tagit med mig på en överraskningresa till Paris). Trots att alla tecknena fanns där för att han skulle fria, kunde jag inte se det för jag var så inställd på att vänta. Och det var helt fantastiskt!!! Är så glad att han "lurade" mig till att tro att det skulle dröja innan det var dags, för de känslorna vi båda fick uppleva när han friade kommer jag alltid bära med mig!

Försök tänka att om ni nu ändå ska leva hela livet tillsammans vad gör då några års extra väntan för skillnad?  

Ja det är faktiskt sant att om man vet att man vill spendera resten av sina liv tillsammans så borde man kunna vänta men man blev osäker om han ångrat sig och inte vill vara med mig iochmed att han väntar. 

Men innerst inne vet jag att han älskar mig och jag borde absolut inte pressa honom. Men såklart vill man ju veta allt?! Är ett litet cotrolfreak men nu ska jag slappna av då vi ska laga lite go mat tillsammans och öppna en flaska vin.