Inte "borgligt" eller "borgelit" eller andra konstiga stavningar.
Nu kan man ju undra om jag inte har nåt bättre för mig än att reta mig kopiöst mycket över detta.
Men nej, tydligen inte! 
Borgerligt, borgerligt, BORGERLIGT!
Den här tråden gillar jag!
Skönt att inse att man inte är ensam om att irritera sig på alla människor som inte kan stava
Ngåot som är rtgkit fiaserance med sårpk är att man osfatt fröåstr vad det såtr äevn braa ftsröa och stsia bevtokasn är på rtät ptlas.
Ja, jag märkte det. Dessutom så skulle det inte ha varit ett "även" där. Fick koncentrera mig så mycket på själva ordomkastningen att syntaxen blev helt galen.
Ta inte illa upp TS men jag har flertalet gånger önskat att jag blev bjuden på er bröllopsfest.... Vill så gärna smaka och se vad en tjälknul är!? (Vet inte varför men det låter lite snuskigt. 
)
Tyvärr så har ju den helt underbara "de och dem"-tråden stängt, så det är tur att den här finns kvar ett tag till! 
Min känsliga språkpolisnäsa sniffade nyss upp en hemsk avighet som är lika olidlig som "dem" på fel ställe: "Och" när det ska vara "att"! "Det är svårt och förklara". "Gott och äta". "Lätt och säga". Så fel det kan bli när man i vardagsspråk säger "å" om både "och" och "att"
Ang uttal av kex. Jag säger själv med [kå] men tänker så här:
Är det inte så att k uttalas med sch-ljud före hårda och korta vokaler? Ex kyss, kittla, kättare. Problemet med ordet kex är väl att det är ett kort e trots att det bara följs av en konsonant och inte två? Eller?
Jag tror att det är dialektalt, är det inte? Fult är det iaf (förlåt alla som säger med tj)
