Hjälp, jag har jättebröst!

Hejsan Erika

Jag tycker att du ska operera dig,min fru gjorde det och fick en mycket bättre rygg samt bättre självförtroende
mvh danne

Jag har en kompis som har gjort en förminskning... idag kan man inte ens se ärren längre och detta gjorde hon för 13 år sedan. Hon har även ammat sin som utan några som helst problem... Det värsta med hela prylen (säger hon) var när de tog stygnen...
Jag tror att går du igenom en sådan operation så undrar du varför du inte har gjort den tidigare
Kompisen kan idag känna glädje över sina C-kupor och klär sig stolt så att hon tom framhäver sina bröst - de är ju "normala" nu... istället för att försöka "klä bort" dem och försöka göra dem mindre genom sättet att klä sig på...

Var inte så lessen över att du köper kvalitetsbehåar för massa pengar! Det gör jag oxå och det lönar sig i längden!
Hur kul är det att gå på typ H&M (som jag var överlycklig att kunna göra efter efter min förminskning!) bara för att upptäcka att H&Ms behåar höll 10 tvättar iställer för 1000-tals, som mina, dyra, bekväma kvalitetsbehåar gör?! Och jag kommer ALDRIG att ångra min operation!

Brösten kan ju faktiskt minska i omfång efter att man har ammat också.
Jag hoppas att det löser sig för dig!
*kram*

Erika!

Om du bortser från ryggproblemen och kanske svårigheter att hitta käder så tycker jag att du ska vara stolt över dina bröst! Vad är det som är så hemskt? Varför får du avsmak? Låt folk stirra ordentligt och skit i vad andra tycker....jag lovar att det bara är ren avundsjuka. Om din kille gillar dina bröst så är det väl toppen...eller hur?! Det finns väl inget bättre när ens partner dinn kropp...

Thomas, stolt över? Man är stolt över något man åstadkommit/uträttat själv, men stolt över något man inte gjort utan fått utan att be om det? Om man ska vara stolt över att man har stora bröst, ska omvänt kvinnor med små bröst skämmas? Det handlar inte om vad Erikas partner gillar eller inte gillar utan om hur Erika mår av sina stora bröst, något som jag inte tror en man riktigt kan sätta sig in i.

Erika har uppenbara problem, många tror att det är rena drömmen att ha jättebröst, men det Ä R besvärligt. Har själv 75F och förstår precis vad Erika menar. Jag är i och för sig inte så smal som Erika, har storlek 42-44 så min kropp är mer proportionerlig men det är jobbigt, man kan inte ha vilka kläder som helst och det är svårt att hitta Bh-ar som passar.

Och det ÄR jobbigt att folk stirrar, att män ser brösten snarare än mig som person så jag förstår att Erika har det jobbigt med detta.

Erika, om det känns rätt för dig så operera! Det handlar inte om kosmetik eller lyx utan att man ju får ont i ryggen och då borde det ju inte vara något problem att få göra det på landstingets bekostnad.

Kram och Lycka till hur du än gör.

Ok, men det var inte det jag menade. Det var inte storleken på brösten. Poängen med mitt inlägg var att vissa saker måste man acceptera och andra saker kan man som sagt åtgärda, tex med en operation. Även om det är jobbigt så får man väl hoppas att ens partner älskar dig oavsett storleken på vissa kroppsdelar. Jag har aldrig påstått att man ska skämmas för något. Min flickvän har riktigt små bröst som hon är jättestolt över och som jag inte skulle vilja byta ut mot något annat
Vill man ha ett bra förhållande tror inte jag att man ska gå efter brösten...verkar lite sjukt...

Thomas,
jag vet inte om det var så du menade så som jag nu uppfattade ditt sista inlägg men.. att jag funderar på att operera mina bröst har inget med mitt och min killes förhållande att göra. Han älskar mig som jag är med stora eller små bröst. Detta är helt upp till mig, han stöttar mig i vad jag än väljer.

Go for it!
Har två vänner som haft liknande problem och de gjorde en bröstförminskning. Båda blev jättenöjda.
lycka till!

Charlottsky: "Det handlar inte om vad Erikas partner gillar eller inte gillar utan om hur Erika mår av sina stora bröst, något som jag inte tror en man riktigt kan sätta sig in i."

Så det menar du att kvinnor kan? Oavsett om jag har små eller stora bröst så kan jag sätta mig in i Erikas situation? Nu kommer du in i den där attans andan igen som så många av oss ogillar! Sluta med det!

Erika - jag hade storlek 70E när jag blev gravid. Efter amning har jag nu 65C. Dina bröst kanske minskar efter att du har ammat klart? Dvs om du orkar amma trots vad du känner för dina bröst.

Jag uttryckte en åsikt och jag står för den, vilket du som kallar dig för Nina Kanin tydlgen inte gör eftersom Nina Kanin i ett annat inlägg påpekar att någon använt hennes nick.

Män har inte bröst och kan nog inte förstå hur det känns att inte var vän med sina. Många män tror att det är en drömsituation att ha stora bröst men så är det inte riktigt. Eftersom kvinnor har bröst så borde det rent sannolikt vara så att de rent praktiskt borde ha lättare att sätta sig in i hur man mår med sina bröst en än man har.

Thomas, missuppfattade dig lite kanske men jag tolkade ditt inlägg som att du inte riktigt hade förstått Erika. Måste ändå påpeka att det är svårt att vara stolt över något som man inte mår bra av.

Erika!
Om du bestämmer dig för en operation så ta noga reda på vem du väljer. Kolla med någon annan som haft samma läkare. Jag vet en tjej som gjorde en förminskning och det blev tyvärr en del ärr + att känseln i brösten minskade.
Lycka till och gör som du känner för!

Jag gjorde bröstförminskning. För 16 år sedan, jag var 17 år. Har inte ångrat mig en sekund (frånsett när de tog stygnen...). Har inte barn så jag vet inte vad som händer om jag behöver amma men som tur är så finns det bra mjölkersättningar idag. Närheten får man kompensera på annat sätt.

Innan operationen blev jag ganska retad i skolan + hade ont i ryggen m m. På 80-talet skulle man inte ha bh, de som fanns i min storlek var tant varianter som såg ut som strutar. Tyvärr har jag fortfarande lite svårt för att karlar tittar på mina bröst (som nu är b-c kupa) istället för på mig. Tror att det sitter i från den tiden då brösten var någonting jobbigt. Har annars ganska gott självförtroende.

Lycka till vad du än bestämmer dig för!

Inlägget från Smulan kunde lika gärna varit mitt eget, exakt så är det för mig också.
Tänkte på det här att man får ärr som någon skrev, åtföljt av ett tyvärr. Ja, jag har ärr fortfarande efter 6 år, men jag har dem gärna när jag tänker på alternativet... Min man ser inte ärren och han bryr sig heller inte om hur mina bröst ser ut, det enda _han_ vet är att han älskar dem, stora eller små, ärriga eller inte! Men många killar tror nog tyvärr att man gör såna här saker för männens skull, inte sin egen. Som om allt yttre förskönande (kalla det fåfänga om man vill) skulle vara något som man gör för att ge MANNEN något att vila ögonen på... Nej, min själ, jag skulle väl aldrig få för mig att forma min identitet efter vad som behagade min man (eller andras)...

Köp en bra push-up och lär dig att tycka om dem.

Tindra: Att du ens gör dig besväret att kommentera..?

Erika: Jag tycker att du ska välja operation. Jag har en kompis som hade c-kupa på ett bröst och B-kupa på det andra. Hon opererade så de blev lika, ärren syns knappt och hon har efter det ammat två barn!

Marco

Varför får inte jag ha en åsikt?

Tindra!

Självklart får du ha en åsikt men din åsikt hjälper inte Erika. En push-upp löser inga ryggproblem och det är oerhört viktigt att ha en fungerande rygg för att kunna ha ett bra liv.