• Hjälp, jag har jättebröst!

    Lör 28 sep 2002 11:20 Läst 10179 gånger Totalt 43 svar
    Bröllo­pstoki­ig
    Visa endast
    Lör 28 sep 2002 11:20

    Det är så här att jag hatar mina bröst, de är hemska! Jag är en normalstor tjej med 38/40 i klädstorlek. Problemet är att jag har jättebröst. Jag har storlek 75 G!! Jag är för liten för att ha så stora, de passar inte på min kropp. Kläder är svåra att hitta eftersom det ser för jäkligt ut. Ska de passa över bysten så måste jag ta flera storlekar större och då ser de ju ut som tält. Jag blir vansinnig på det här och dessutom ledsen. Folk glor ju. Både killar och tjejer.. i gymnasiet så hade lärare svårt att se mig i ögonen, kvinnliga lärare och allt stirrande gör mig illa till mods. Desutom får jag avsmak för dem själv. Jag tycker inte om att ta på dem och jag ogillar när min kille vill mysa med dem.. det är så privat att det blir ett problem. Nu är jag till och med gravid så de är ju ännu större nu och det vrider om i magen när jag tänker på att jag ska amma om ca 6 veckor när barnet kommer. Jag kan inte.. brösten är mina och jag vill gömma dem. Tanken på att folk ska hålla på och glo och lägga sig i får mig att må illa. Att hitta bh är nästan döfött.. den närmaste staden är umeå och där finns en butik med underkläder i alla möjliga storlekar överallt annars så finns det inte att på tag på min storlek. Jag får lägga ut 400-600 på en bh medan en tjej med en vanlig storlek kan få lägga ut under hudralappen. Det är så att man blir deprimerad... Nu när jag är gravid så finns det inte ens en bh som passar så jag fick lov att ta den som satt minst dåligt och strunta i att det blir märken och är obekvämt. Jag har ofta ryggbesvär och det gör ont i axlarna av bh bandet... jag är så less!
    Jag kan förstå varför vissa tjejer vill operera sig och få större bröst. Det är upp till var och en hur man vill göra. Jag vill göra en bröst förminskning. Jag tror jag skulle må så mycket bättre då och kunna klä mig som jag vill och slippa allas blickar. Slippa värken i ryggen och även få en bättre hållning. Men törs jag? Jag har aldrig opererat mig förr.. och det är ju det där att tänk om det blir misslyckat. Jag hoppas dessutom att jag kan få operationen betald eftersom jag har problem av brösten och det handlar ju inte om rent kosmetiskt. Men som sagt jag vet inte om jag vågar...

  • Sön 27 okt 2002 11:27 #0

    Ni som har gjort en bröstförminskning, hur har ni gått till väga? Vilken "sorts" läkare har ni kontaktat, gynekologen, någon på vårdcentralen eller nån annan? Hur har ni blivit bemötta, har det varit svårt att få en remiss? Har själv stor byst som gör att jag har ont i skuldror och axlar. Men jag har hört att det är väldigt svårt att få en sån operation betald av landstinget, att dom har blivit väldigt restrektiva med sådana operationer. Då kvarstår att betala själv, och det kostar en hel del...

  • Sön 27 okt 2002 11:43 #0

    Hej Anonym!

    Det enklaste är att du kontaktar din vårdcentral och bokar in ett läkarbesök där. Distriktsläkaren remitterar dig sedan vidare till närmaste kirurgiska/plastikkirurgiska klinik som utför dylika ingrepp. Att få en remiss från distriktsläkaren är inte svårt - problemet är att bli accepterad som operationskandidat av kirurgerna. Kriterierna för operation på landstingetsbekostnad är inte enhetliga över landet varför jag svårligen kan ge deig en uppfattning om just du kan fåoperationen betald av det offentliga. Gör ett försök helt enkelt!

    På många ställen vill kirurgerna att remissen kompletteras med ett fotografi av bysten - kan vara bra att ta med redan vid vårdcentralbesöket.

    Väntetider etc varierar från landsting till landsting men generellt sett är köerna långa.

    Kirurgerna som utför ingreppet brukar kräva att man är normalviktig.

    Har själv gjort en operation för några år sedan och är supernöjd. Visst får man ärr men de bleknar efter ett par år och det mesta av känseln kommer också tillbaka även om det tar längre tid än vad man kan tro. Har inte prövat att amma än men åtminstone häften av dem som gjort en bröstförminskningsoperation kan amma.

  • Sön 27 okt 2002 12:09 #0

    Att du inte provar att gå ner i vikt innan du bestämmer dig för en operation. En operation är alltid en risk. Många som går ner i vikt får uppleva att det första som försvinner är brösten, redan efter 3-4 kilo.

    Jag skulle aldrig lägga mig på operationsbordet innan jag provat alla andra metoder. Att gå ner i vikt är ju dessutom gratis :)

  • Sön 27 okt 2002 12:55 #0

    Jag är normalviktig efter att ha gått ner 21 kg... Visserligen blev bysten mindre, men inte så mycket som jag hade trott.

  • Mån 28 okt 2002 11:43 #0

    Jag kan verkligen rekommendera en bröstförminskning. Jag gjorde min för 6 år sedan, och är supernöjd. Mitt liv har verkligen förändrats sedan dess. Jag har bättre självförtroende och trivs med mig själv. Innan kände jag mig äcklig och ful och vägrade vara naken till och med tillsammans med pojkvännen.

    Jag tog kontakt med plastikkirurgen direkt, och han gjorde bedömningen att landstinget skulle betala för min operation. Så fick jag tid för operation ett halvår senare.
    Såhär med facit i hand kan jag säga att det hade varit värt varenda krona även om jag hade betalat operationen själv. Ärren syns om jag inte har kläder på mig, men det är ju inte så ofta. Och det känns som det kvittar.

    Klart att vi ska vara stolta över våra kroppar. Jag håller med om att det är insidan som räknas och så vidare. Men om man verkligen AVSKYR sin framsida så är det inte så lätt att trivas.

    Viktminskning hjälper ibland, men inte på alla. För min del tror jag att p-pillerna hade stor del i del hela. Nu äter jag mini-piller och min c-kupa har blivit b-kupa.

    Ha det bra, och lycka till!

  • Tor 31 okt 2002 15:44 #0

    Jag opererade mina bröst för lite mer än 13 år (vid 17 års ålder) sedan och har inte ångrat mig en sekund. Tvärt om har det verkligen ökat min livskvalitet!

    Visst, när jag var yngre, kunde det kännas lite kymigt första gången jag visade mina bröst för en ny bekantskap, men det lär man sig att leva med.

    Jag hade tidigare ont i axlar och rygg iom den tunga och otympliga bysten. Jag hade mycket svårt att hitta BH, samt hatade att springa pga allt "skumpande".

    MEN:

    Ja, man får sämre känsel efteråt! Enligt mig är det dock värt det!

    Ja, man kan få fula ärr, men det är det också värt! (På mitt ena bröst är det riktigt fult, medan det knappt syns på det andra)

    Jag ser INTE bröstreduktion som en skönhetsoperation, utan som en ren avhjälpande operation. (Mina ärr bidrar iofs till att understryka den uppfattningen...)

    Efter operationen har jag mycket lättare att köpa BH (även om jag inte skulle drömma om att köpa en billig och sladdrig modell bara för att jag skulle kunna - vill ha stadig kvalitets-BH). Jag har inga problem med att springa/sporta - hittar lätt bra och stabila sport-BH. Min axel- och ryggvärk försvann direkt.

    Min mor har för övrigt också opererat sina bröst. Hon gjorde en förminskning vid 45 års ålder. Det enda hon ångrar, är att hon inte gjorde det mycket tidigare!

    Du som undrar hur man gör: Vårtgården skärs bort och placeras "högre" upp. Sen skärs det som ett "ankare" rakt ner och in under bröstet. "Innanmäte" tas bort och huden sträcks ihop och sys ihop. Brösten får vanligen en naturlig fin form, men som sagt ovan, visst syns ärren. (Åtminstone de första åren)

    När jag opererades, frågade jag om sannolikheten till att jag skulle kunna amma i framtiden. Till svar fick jag att förmågan minskade med ca 50% iom operationen. Har du planerat att bli gravid igen inom några år, kan det ju kanske vara lämpligt att vänta tills detta är avklarat. Det är ju inte fel att kunna amma... (Eller åtminstone ha bättre sannolikhet att kunna göra det)

    Jag vet att det idag är hyffsat svårt att få remiss till operation, då det inte utgör ett "prioriterat" ingrepp. Men jag vet inte hur det fungerar privat - det kan ju vara en idé att kolla upp.

    Förresten, ang. vikten; nä, denna typ av ingrepp görs helst inte på överviktiga personer eftersom det kan åtgärdas/försvinna vid en viktminskning. Personligen tycker jag faktiskt att det är bra att läkarna inte opererar i "onödan" - det är ju faktiskt inte fel att påpeka att övervikt dessutom är skadligt för hälsan. Och jag tycker att läkare gör rätt i att prioriterar arbete med folkhälsa och förebyggande vård. Däremot kan jag inte tänka mig att en läkare skulle anse att en person med stl 38/40 är överviktig... (Eller BMI under 25 för den delen) Men detta är ju ett annat ämne....

    I vilket fall: Lycka till i vilket val du än gör!

  • Vackra Maj
    Visa endast
    Tor 31 okt 2002 17:53 #0

    Jag tycker absolut att du ska operera dig när du uppenbarligen mår så dåligt av dig. Men jag tror inte att folk stirrar så mycket som du uppfattar det. När man mår dåligt över något på sin kropp känns det offtast som om alla ser det och stirrar men i verkligheten är det inte så. Jag hoppas att vad du än väljer så får det dej att må bättre.
    Tindra
    Du är mer än välkommen att ha en åsikt men du kan ju gärna få tala om för mej vart man hittar push-up bh i de storlekarna. Jag har D kupa och har aldrig lyckats hitta någon. Att ha stora bröst är inte bara en kosmetisk och välbefinnade fråga utan oxå en ekonomisk. Upp till C kupa går det bra därefter är det svårt att hitta en bra bh under 350:-

  • Tessan - Fru Groth
    Visa endast
    Tor 31 okt 2002 18:53 #0

    Miss Mary har en jättefin push-up som räcker ända till F-cupa.
    Har den själv och kan starkt rekomendera den. Väldigt bra kvalité och priset tror jag låg kring 350:-.

  • Ons 4 dec 2002 06:17 #0

    Måste bara berätta, var hos en plastikkirurg igår och har fåttt godkänt en bröstförminskningsoperation som landstinget bekostar. Är jätteglad, äntligen ska jag "bli av" med mina tunga bröst. Detta har jag gått och funderat på i många år, och va så nervös inför läkarbesöket igår. Efter mindre än fem minuter, sa läkaren att jag var "ett klart fall" för operation. Kunde knappt fatta det, jag var så inställd på att det inte skulle bli ngt. Så nu ska jag opereras om ca tre månader. Känner mig ganska nervös inför själva operationen och inför att bli sövd, men längtar ändå redan!!!

  • Ons 4 dec 2002 09:11 #0

    Hej!
    Oh, så glad jag är att det finns andra i liknande situationer! 65F här!

    Jag avskýdde dem. Tunga, onödiga, i vägen, och en massa folk fick för sig att det var ok att kommentera. Jag tog danslektioner, och vissa rörelser kunde jag inte göra alls. En Golflektion slutade med att jag grät. När jag hade mindre gott om pengar, kände jag mig som ett freak när mina tjejkompisar handlade på H&M. Snygga, fräcka, figurnära kläder fanns inte i min storlek eller så såg de bara slampiga ut. Bikini? Inte att tänka på. Snacka om att inte passa in i normen! (Besvärlig kund!) Så jag skämdes!

    Framför allt tyckte jag det kändes som om de klistrats dit utanpå min kropp. Ingen del av mig. Sen fick jag höra att jag refererats till som "hon med brösten".
    Jag gick ner till 45 kg, och det enda som inte försvann var tuttarna. (1.6 m pinne med ryggsäck fram. Väldigt vackert...)

    För egen del har jag beslutat mot operation. Bra behåar gjorde mycket för mig (10Q figleaves!) Idrotta skulle jag inte göra ändå. (Lathund!)

    Dels kan det hända mycket med figuren om jag får barn, de kanske kommer att "behövas" då.
    Dels har jag inte ärvt nåt annat av farmor.....
    Dels vill jag inte behöva ändra på mig! Jag tycker det är underklädesindustrin som ska ändra på sig! (Än en gång, Tack, figleaves...)
    Och om jag får en dotter med samma problem, vill jag att hon ska veta att även om alternativet operation finns, så duger man även om man inte anpassar sig. Typ.
    Det tog 15 år efter att de växt ut, men nu börjar de kännas som mina egna....

    Lycka till med operationen!

  • Ons 4 dec 2002 16:52 #0

    Anonym 06:17

    Lycka till!

  • Tor 12 dec 2002 10:38 #0

    Jag måste bara säga att jag är så glad!! Jag har varit på plastikmottagningen för bedömning och fick godkänt. Jag ska förminska brösten hösten 2003. Visserligen är det ett tag kvar dit men i alla fall.

  • Tor 12 dec 2002 13:40 #0

    Erika:

    Grattis! Va kul, förstår att du är glad. Jag skrev ett inlägg strax ovanför ditt (den 4/12 kl 06:17) och berättade att jag har fått en operation godkänd. Känns jättebra, kan knappt fatta det! Så i mars är det dags för min del.Lycka till!

Svara i tråden
Logga in
Bli medlem
Skapa en ny tråd
Ändra kategori Skriver i kategorin: övrigt

Innehåll

Hitta lokala företag

Alltid aktuellt på vigsel

Tips för festen

Visa din ring! Bildtråd - ringar 2014

Annat innehåll

Senaste artiklar