Förlovning/Frieri?

Jag och min pojkvän är båda 20 år. Vi har varit tillsammans i 2 år och är sugna på förlovning. Jag förstår verkligen att många tycker att unga förlovar sig alldels för snabbt och att det inte är seriöst.

Men jag vill leva resten av mitt liv med honom och även gifta mig, så småningom. För mig är förlovningen snarare ett tecken på just det, inte att jag kommer gifta mig inom ett år.

Jag tycker att det är upp till var och en hur de vill göra, men jag vill hellre vänta med giftemål tills jag är äldre och har ekonomisk möjlighet osv.

Jag tycker det är ilte lustigt (obs inte fel, men kul) hur sederna har ändrats. Förr var det ju så att mannen friade, alltså frågade om kvinnan ville gifta sig, och ville hon det blev det förlovning och senare bröllop. Numera är det så många som förlovar sig utan att ha för avsikt att gifta sig (eller utan att planera in det inom överskådlig framtid) att frieriet har "flyttat" på sig i viss mån. Kan också ha att göra med att det (som jag uppfattar det) är ovanligt med överraskningsfrierier i Sverige, utan att paret oftast pratar ihop sig om att gifta sig. Inte som i amerikanska filmer där han redan köpt ring. Finns säkert en och annan här med som gör så, men det verkar vanligast att bestämma ihop och titta på ringar tillsammans.

Nån här på BT hade förlovat sig med leksaksringar innan de riktiga köptes, det tyckte jag var så sött! Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att fria en vacker dag, och då skulle jag kanske låna den idén. Då blir det ring på fingret genast, och senare bestämmer man de riktiga ihop.

Jag vill inte alls bli friad till själv, har förstått att jag är ganska unik...

En fråga till er som tycker att förlovning inte (nödvändigtvis) betyder frieri:
Hur hade ni tänkt göra med ring då? Tycker ni att man ska ha tre ringar? En för förlovningen, en för frieri och en för vigseln.
Även om jag egentligen tycker att man borde gifta sig inom ett år efter förlovning förstår jag att man på grund av andra omständigheter väntar lite längre. Men då tycker jag att man har ju redan "för-lovat" att gifta sig. Då är det väl upp till båda att bestämma när bröllopet skall planeras.

Menar inte att vara dryg eller så, men jag ser inte varför man förlovar sig om man inte har planer på att gifta sig. Trodde man friade genom en förlovning?

Jag är dock lite "oldschool". Verkar vara en av de få (killar) som fortfarande är det.

>

Håller helt med om detta. För mig är förlovning = frieri.

Nej, jag vill inte ha tre ringar!! Ja tänker mig att vi förlovar oss nu och sedan pratar vi om det och bestämmer tillsammans var och hur och när bröllopet ska ske..

Jag tycker att förlovning betyder att man ska gifta sig men det är fortfarande något man gör tillsammans, man går tillsammans och väljer ringar. Sedan när man är förlovad så väntar bara frieriet från mannens eller kvinnans sida och då behövs ingen ring. Jag personligen vill att mannen ska fria till mig.
Alltså förlovning betyder att man ska gifta sig någon gång i framtiden, (behöver alltså inte vara inom ett år) men detta är inte själva frieriet.

Eftersom jag hör till den kräsna typen så vill jag själv vara med och välja förlovningsringarna och när man gör det så bestämmer man vad som ska stå i ringarna. I dom flesta fall så står det den andres namn och datum i ringarna så därför skulle det inte bli en överaskning för mig om min blivande skulle fria den dagen eftersom jag redan vet när det blir.
Därför tycker jag att han ska fria till mig en annan dag då jag inte har någon aning om detta och då är det upp till honom att hitta på något speciellt sett att fria på.

Personligen har jag alltid sett förlovning som ett frieri med avsikt att gifta sig. Man är så säker på sina känslor och att de räcker till giftermål så man bekräftar känslorna för varandra med denna tradition.

Tyvärr ser man ungdommar som förlovar sig utan att ha en aning om vad det har för innebörd. Tycker det är synd att traditionen urvattnas bland de unga på detta sätt :(

Till sweet saint:
ursäkta att ja klampar in så här i denna tråden och så. men jag ville bara säga en sak ang. det du skrev om att man inte kan känna varandra efter att ha varit tillsammans i 1-2 mån, det är väl lite olika från fall till fall. beror väl väldigt mycket på hur länge man kännt varandra innan man blir tillsammans? ;)

det går väl inte riktigt "rätt" till om man blir tillsammans innan man lärt känna varandra, låter lite falskt på nåt sätt tycker jag. jag tycker inte att det är rätt av äldre människor att döma de yngre för deras ålder. jag tror att två unga människor kan ha ett lika seriöst förhållande som äldre kan. och därför borde dom ha samma "rättighet" att få förlova sig. det är väl så att det finns dom yngre som inte riktigt tar det här med förlovning på allvar, men man kan ju inte döma alla ungdomar för det! jag är själv ungdom och ska förlova mig med min flickvän till nyår. och det är seriöst. jag vill leva mitt liv med henne, jag vill flytta ihop med henne när jag flyttar hemifrån osv.

Dauwlburg: Ni kanske ska ta och flytta ihop INNAN ni förlovar er. Ta och bo tillsammans ett tag för att senhur det fungerar, innan ni bestämmer om det verkligen är eran själsfrände :)

Lycka till!