I glädje och sorg, i vardagens vedermödor och glädjeämnen finns vi till för varandra!
Läsning sker på egen risk, för vi viker inte för diskussioner om diverse kroppsvätskor, sexliv, sjukhus och övriga saker som skulle kunna anses vara smått privat.
Vi har gemensamt vår längtan efter barn, men efter många långa trådar hör vi också ihop i vänskap.
Förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3600713.html
Nä nu måste jag gå även om jag skulle vilja skriva mer. Måste göra något aktivt för denna promenad om jag skall få ihop det med lunch.
Usch nej. Min mamma har migrän, men hon fick det efter att hon fött barn. *noterar på plussidan* 
Lillasyster däremot har ärvt mammas migrän, men hon fick det redan i 10-års åldern 
Yey för napp, Lanovia! 
Du är duktig!
Ingis, hoppas det går bra hos pappa och att han uppför sig... *kramar*
Sonja, hur gick det med T igår?
Villemoa och Jenny: så skönt det låter med lov!
Stackars Jennys lill trattvovve... *drar mig till minnes mammas tik som stod mitt i hallen och såg så vansinnigt olycklig ut med sin tratt. (det var tills hon vande sig vid den och förvandlades till en bulldozer )*
Blommis: att åka iväg och hjälpa en vän sådär, det är kärlek. Stor eloge till dig! Man får som tillbaka tron på mänskligheten.
Bruttan: jobbigt för lilla tjejen med migrän. Hoppas hon repar sig fort. Lycka till med piratskeppet (vill också se! )
Ingis: lycka till idag. Hoppas pappsen uppför sig. *kramar om och hoppas ångest-ont-i-magen släpper*
Sonja: jo, det är riktigt drygt med kylan (en annan har ju inte kännt av den riktigt: har inte lämnat hemmet på en vecka!). Hur är det med T?
Lanovia: hur löste du ditt dilemma? 
*vinkar till Ninnis och jagar fatt henne för en KRAM*
Jag är på jobbet idag. Det går ganska bra, men inte är jag på topp. Har inte ägnat mig åt så fysiskt jobbiga saker idag, för det tog hela förmiddagen att beta av min att-ringa-lista (men ja, det var ganska ansträngande för mina röstresurser).
Nu när jag äntligen har tagit tag i att ringa kuratorn, går hon inte att få tag i. Allt jag får höra är "personen är inte anträffbar". Men, hallå, det är ju telefontid nu!
Inget mer besked som "väntas komma tillbaka måndag..." Kanhända hon ligger nedbäddad, hostandes och snörvlandes.
Lite töntigt kanske, men jag hade velat ha ett snack med henne innan det är dags för ÄL.
Hej Daa! *kramas tillbaks*
Aarrggghhh för frånvarande kuratorn under telefontid! Och precis när du tagit mod till dig att ringa... När tar telefontiden slut?
Daa förresten,kan du verkligen sjunga AAwwwiiiiiiiaaawwiiimmaawweee?
Daa: krya på dig och så bra att du tar tag i kuratorbiten! Bra där! Surt bara att hon inte får gå att få tag på. Antar att även kuratorer kan drabbas av "flunsa" och andra sjukdomar.
Jo, jag pratade med T igår. Hon hade inte funderat mer på detta i skolan verkade det som. Hon trivs och har kul i skolan så hon glömde nog allt rätt fort.
Men jag förklarade att jag blir jättestressad och ledsen när hon börjar tjafsa om kläder på morgonen när vi har bråttom. Och det här med att vara _otacksam_, hur illa jag tycker om det. "Det vet jag inte ens vad det är, vad betyder otacksam?". Ja, då fick jag ju förklara det.
Sen så bad jag om ursäkt för att jag skrikit och att lite grann berodde det också på att jag var lite arg på pappa, att det var inte BARA var hennes fel.
Så vi enades om att försöka få en bättre start på morgonen idag.
Det gick bra en stund... Jag fick påminna henne två gånger om vår överenskommelse. Först var det frukosten och sen byxorna. Men jag behöll lugnet och hon svalde gråten när jag påminde om vad vi pratat om och vad konsekvenserna blir om hon tjafsar.
Pust. Man är alldeles slut innan man kommit sig till jobbet ens. Men vi var vänner och glada när vi skildes imorse i alla fall
Tur att lilla K just nu är i en härlig, medgörlig ålder. Allt är "bra" och "okej" med henne. Det går att prata, övertala och "muta" utan större svårigheter. Hon är för det mesta nöjd o glad. Härlig ålder. Tror jag ska konservera henne som hon är just nu
Glömde säga att när jag berättade att JAG varit ledsen nästan hela dagen pga vårat bråk igår morse, så såg hon på mig så skuldmedvetet med stora ögon och sa; "Men mamma, jag var så trött bara". Kanske det är sant att hon är så trött att därför blir det gråt och tandagnisslan på morgonen. Hon lägger sig normalt kl 20 och stiger upp 6:15, men senaste tiden har det blivit 20:30 - 21:00 och jag har fått väcka henn kl 6:30 och köra upp henne. Hon ligger säkert jättemycket minus på sovkontot efter slalomsemestern och alla gäster som varit här 
!
