Ninnnis skrev 2009-08-26 12:16:57 följande:
Hej!Nu har jag läst ikapp, men har lite svårt att skriva eftersom jag har en snarkande (faktiskt!) vovve i knät Han är underbar, så tillgiven och gosig, och samtidigt pigg, glad lekfull och aktiv. I bilen hem lade han sig i mitt knä direkt och sov/vilade hela vägen Både jag och maken har varit hemma måndag & tisdag, han har dock åkt till Sthlm idag så jag och lillen är ensamma. På fredag kommer maken hem och familjen är komplett igen. Igår var vi hos veterinären för "besiktning" och röntgen. Han fick en "narkosspruta" som gjorde att han kräktes och sedan blev helt utslagen. När jag bar in honom till röntgen var han alldeles lealös och tittade på mig med sina stora fina ögon, jag kände mig som världens svikare! Oj vad tårarna rann! Och då var det ändå bara en vanlig rutinröntgen, hur skulle det ha gått om det hade varit något allvarligt? Maken undrade lite försynt hur det kommer att gå om vi får barn en dag... Han var frisk och kry, och därmed har adoptionen gått igenom I övrigt har vi mest promenerat i skogen och på landet, lekt, busat och gosat. Nu vilar han efter långpromenad, sen ska vi lira boll Jag har lagt in ett par bilden i galleriet om någon mot förmodan är intresserad Passar på att krama om Blommis, Daa och Bruttan lite extra och ber om utsäkt till alla för att detta inlägg enbart handlar om mig och min lilla "familj". Jag lovar att kommentera mer sen, jag läser och tänker på er iaf!Förresten känner jag på fullaste allvar att det inte alls är lika bråttom med barn nu när vi har vår lilla gullevovve. Det är fullt tillräckligt att ha honom i våra liv just nu. Hjärtat smälter när den lilla varelsen kommer och gosar in sitt lilla mjuka varma huvud i armvecket...
Va härligt Ninnis! Klart du bara ska skriva om ert lilla pyre nu när ni blivit en familj!
Har hört många säga att det är bland det värsta de gjort när de har haft barn som behövts sövas.....är inget vidare när det är ens håriga familjemedlem....kände precis som du när vår katt var tvungen att sövas o röntgas....*brrrr*....o jag kände mig precis lika skyldig o elak som du nog kände dig.....
Men skönt att allt var bra!
Har den fått något namn?
Daa: Nä det är säkerligen som det ska...o det är ju fullt möjligt att det redan är något i magen din som vill börja växa....tänk positiva tankar så blir din energi positiv o påverkar din kropp positivt!
Jag vill ploppa nu så vi kan ha en bebisgnuggar date med Ninnis!