blir man elak?

Det här med mat är ju jättejobbigt ibland och självklart påverkar det vårt humör. Jag blir skitsur och arg om jag inte får i mig tillräckligt med näring och det blir bara värre med åren. :)

Hjärnan behöver kolhydrater för att fungera ordentligt, och godis är inget bra sätt att få i sig dem. Jag äter också GI-vänligt men har inte alls uteslutit kolhydrater ur kosten - potatis är väldigt mättande, till exempel, och faktiskt hälsosamt ur ett viktnedgångsperspektiv.

Samma sak med fettreduceringen. Kroppen behöver fett för att fungera ordentligt och är en förutsättning för viktnedgång det också. Jag trodde att jag fick i mig tillräckligt - men nej, det fick jag inte. Men man ska förstås tänka på att äta bra fett. :) Ät inte alltför fettreducerat, det är inte bra. Och om ditt humör har blivit bättre när du började om med mejeriprodukterna kanske det är det som är problemet?

Och se för guds skull till att du äter tillräckligt mycket. Får du inte i dig ditt behov av näring protesterar kroppen, hur GI-vänligt man än äter.

Helt ärligt, jag trodde aldrig i livet att det skulle fungera att bara ändra lite i kostvanorna. Jag har bara slutat dricka coca-cola, jag äter mindre chips, jag har lagt av det vita brödet och jag får i mig mer grönsaker och mindre portioner (isf stora portioner med påfyllning) - men jag går aldrig hungrig och jag äter glass och andra godsaker ibland. Jag har förlorat tjugo kilo och tre jeansstorlekar på drygt ett och ett halvt år bara på så små förändringar vilket är jätteskönt (nu är jag äntligen normalviktig igen!).

Jag hade en period då jag av olika anledningar inte klarade av att äta. Åt inte ordentligt på över en månad. Under denna tid och även ett tag efter var jag en pina för min omgivning. Jag blev störtförbannad för minsta lilla och betedde mig ganska ofta elakt mot mina nära. Kändes som om jag på något sätt inte orkade bry mig om konsekvenser av vad jag sa utan vräkte ur mig allt möjligt utan att bry mig om folks känslor. Så visst påverkas ens humör när man inte äter det som kroppen behöver.

tror att det kan vara sockret..
jag kan bli jätte elak om jag inte far i mig tilräkligt med mat det är för att mit blodsocker gar i källarn.
och kolhydraterna förvandlas ju till socker efter ett tag och sedan till fett om man inte ser upp..
jag har alltid ett druvsocker packet i väskan och om jag surar ihop äter jag en eller tva iblan tre fyra eller fem (dom e jätte goda med körsbärs smak)
na ja om jag äter för manga blir jag ganska fnittrig och lite hispig..
men det hhjälper!!

jag tror inte alls på det där med att stoppa i sig tabletter/flytande/what ever när det gäller saker som kroppen behöver...
Jag ser liksom inte logiken i att ta bort en massa födoämnen men i gengäld stoppa i sig 17 tabletter o drycker pga alla vitaminer o mineraler man missar pga att man inte äter....

Ät mat för guds skull o mår man bra så vad är det för fel med det då?

De gjör ja ju det är mer för när man sitter pa taget pa väg hem eller när man är ute och promenerar runt pa stan..
Jag är en av dom som borde äta 6 g per dag i sma portioner..

lillakisse...

sorry.. det var inte riktat till dig det där jag skrev..

var mest en spontan tanke apropå bantingsmetoder i övrigt....



Druvsocker äter jag också ibland när det är fara o färde...

oki!
da är ju allt bara toppen!

När det gått för länge sedan jag åt så är jag inte trevlig heller. Men efter att jag fått mat så är allt bra igen. Så visst påverkar maten humöret.