När grabben åker bort...

som min kusin (han är lyckligt gift och har två små barn) uttryckte det när jag sa att jag skulle vara ensam hemma hela helgen: "-Ensam hela helgen! -Man skulle ju kunna skära av sig ena armen för att få vara det...:)

*asg*

aco sån e jag med ;)
om jag är man och barnfri då sitter jag uppe hela natten bara för att jag kan sova på morgonen ;) Tänker inte på att jag sen jag fick barn inte kan sova längre än till 9 för då kryper det i mig ;) Så jag är konstant trött istället ;)

titioo

Dom skulle få ta mitt ben för en helg ENSAM!!

Är det bara gubben som är borta så går jag å lägger mig på tvären i sängen redan klockan 8 bara för att det går

Här är jag och min man lite "out" märker jag... Vi hatar att sova utan varran. Tror att det har hänt 3 gånger på 7 år att vi sovit ensamma!
Visst kan vi hitta på grejer med vänner men vi vill alltid hem på kvällen/natten!

Jag tycker ibland att det kan vara skönt om det är en kort period, en helg eller så men jag gillar inte långa träningsläger etc. Tycker inte om att vara ensam!

Miiiaaa:

Förstår dina känslor. Själv bodde jag från min sambo i ett halvt år (för studier i en annan stad) och höll på att bli tokig när jag inte fick träffa honom på 9-10dagar. Jag kunde inte vänja mig vid det alls - skitjobbigt med det hela. Skulle aldrig kunna göra det igen..har jag inte honom brevid mig när jag somnar, så mår jag inte bra.

Missen 2004:
Du låter exakt som mig!! Nu var vi ifrån varandra igen i en vecka efter denna stockholmshelg och jag höll på att gå åt! Oj, oj oj vad jag längtade! mardrömmen blir när jag ska utomlands i en månad på praktik... Då du....
Vill inte ens tänka på detta...

Blacklizzard:

Alltid skönt att vara för sig själv ett tag. Sen uppskattar man den andre så mycket mer sen igen;)

Jag blir otroligt effektiv när m2b inte är hemma. Har hållt igång hela dagen idag med att storstäda köket,hallen & dessutom sett till att köra x antal maskiner tvätt, hunden fick dessutom en låååång kvällspromenad. Finns väl viss risk att m2b inte känner igen sig när han kommer hem inatt Måtte OS ta slut snart så att jag får ha min m2b hemma hos mig istället för på jobbet, blir ju så trött av denna rastlöshet som uppstår när han inte är hemma o pillar mig i håret

Det är ju därför dom ska åka bort....för att man ska kunna uppskatta dom när dom kommer hem igen.

marssvalan

Jag lämnade min M2B ensam hemma tisdag till torsdag och jag lovar dig att det ALDRIG varit så tomt i våran tvättstuga som när jag kom hem. Tur att jag å barnen hade fixat lite ny tvätt så det ser ut som vanligt igen. Skönt att "dom" oxå kan vara effektiva ibland.

Min man jobbar i Holland under 6 veckor nu...känner mig såååå ensam :(
Hade gjort upp så många planer för min tid som ensam. Det skulle bli så skönt och roligt! Han har varit borta sedan igår och jag har redan gjort allt! Så nu sitter jag och "deppar" framför BT :)

Jag ar sa van att vara ensam sa jag har lite svart att forsta kansla av att halla pa att do bara for att man sover ensam en kvall. Sjalvklart foredrar jag nar min sambo ar med mig (var vi an ar)men som var livssituation ser ut sa ar det lika bra att vanja sig.

Vi har redan bott i olika lander i over ett ar och pendlat varje eller varannan helg (jag stort grat varje sondagskvall!). Vi kommer fran olika lander och bor i ett tredje, sa det hander ibland att vi aker hem och halsar pa vara familjer/vanner var och en for sig.

Min m2b reser valdigt mycket i sitt jobb, och ofta langt bort (precis som min pappa alltid gjort sa jag ser inget konstigt i det). Snart ar det dags for Sydney! Han brukar inte vara borta mer an 2 veckor at gangen men ibland blir det mer (och da ar det hemskt!). Vi tycker bada att det ofta ar tungt och slitsamt att vara ifran varann men jag skulle aldrig krava att han byter jobb. Ar han glad sa ar jag glad!
Vi vet ju bada att det han gor nu kommer oppna dorrar for nya mojligheter och jag ser hellre att vi jobbar hart nu och kan slappna av nar det blir det blir dax for barn!

(ibland kanner vi for att ge upp hela karriars grejen och flytta till landet och vara tillsammans hela tiden ;) )

Jag tycker det är jätteskönt att sitta hemma själv någon fredag-eller lördagkväll ibland. Kanske påminner det mig om singeltiden då jag faktiskt uppskattade lugnet som fanns när jag var själv hemma mest hela tiden.

Däremot så får min man gärna komma hem på kvällen för jag är så mörkrädd och kan knappt sova utan honom. Sover alltid med musik på och lampor tända när han inte är hemma. Konstigt det där, för det gick ju hur bra som helst att sova själv när jag var singel.

min sambo reser väldigt mycket utomlands i jobbet... i våras var han mer borta än hemma. När han började på det jobbet och när han gjorde de första resorna mådde jag inte alls bra, (kan ifos bero på att lägenheten var en byggarbetsplats och att vi flyttat 60mil hemifrån i samma veva). Jag gillar det fortfarande inte alls. Saknar honom jämt, och vi pratar alltid i telefon varje kväll. Men jag har vant mig. Jag biter ihop och ser till att vara effektiv medans han är borta så vi kan ha tid med varandra när han är hemma sen.

Men det värsta är nog att jag inte vågar beklaga mig hos mina kompisar längre. Några säger bara "Äsch, det är ju bara tre veckor, han kommer ju snart!" och andra kan inte _förstå_ att han kan göra så mot mig "Jag skulle aaaaldrig kunna göra så mot min flickvän, jag älskar ju henne så mycket. Det är så synd om dig". (ja, tack DET hjälper ju)

jaja... lite mycket gnäll här nu kanske. Just nu är han faktiskt på hemma plan så nu har jag inget att gnälla över! :)