Att börja om efter en otrohet?

Tack för alla svar! Ni har rätt på så många sätt. Vårt förhållande var väl rätt mycket slentrian. Vi jobbade båda mycket, och träffades alldeles för sällan. Han hade under en längre tid umgåtts med den här tjejen, och jag tyckte bara att det var kul att han fått en tjejkompis, då han inte haft det tidigare. Men tydligen hade dom jätteroligt, och han kunde prata med henne om sådant han inte kunde prata med mig om just då, och så växte nånting fram...

Cind, det då beskriver, exakt så är det för mig. Om han har jobbat över, eller nu när det är semestertider och det bara är dom två på jobbet, då for jag bara så ont i magen... Gjorde ni slut sen? Hur gick det för er? Hur mår man bra igen?

Jag är så rädd för att bli bitter. Jag vill kunna gå vidare. Jag vill kunna ha en framtid med honom. Vi har pratat familjerådgivning, någon som provat det?

Nyfiken Gul - "jag har BLIVIT bedragen..
jag har VARIT den bedragna"

Det är väldigt sant att det aldrig är svart eller vitt men det är fruktansvärt svårt att glömma när killen hon lever med träffar "den andra kvinnan" varje dag. Hur ska man kunna glömma då? Man får inte utrymme till det. Annars är jag med dig att man bör glömma och förlåta men i detta fall är det komplicerat. Han måste byta jobb eller att hon slutar....annars får de aldrig lugn och ro.

Nyfiken gul:

jag håller med om att det aldrig är en persons fel att två bråkar. MEN, när det kommer till ngt så ytligt som utseende tycker jag inte att "jämförelserna" är rimliga.
Att man inte bryr sig om sin partner, aldrig vill umgås, aldrig vill bjuda hem ngn etc. tycker jag däremot är mer rimliga skäl till varför man söker andra bekantskaper och kanske faktiskt blir förälskad i ngn annan.
JAG skulle knappast gå och vara otrogen om min partner gick upp några kilon,,,,

Oavsett dina "erfarenheter" så är vi många som klarar oss igenom förhållanden utan att vara otrogna trots att vi blir feta, fulare, får andra intressen och inte orkar ha s*x lika ofta etc.

Så jag håller fast vid att otrohet inte alltid kan lösas. Den som varit otrogen bär oftast den största skulden i det hela (tycker åtminstone jag).

Vill bara säga vad jag anser om skuld, och var den bör läggas! Att förhållandet var dåligt har vi båda lika stor del i, men man har alltid ett val. Man kan välja att jobba på förhållandet, man kan välja att avsluta det om känslorna inte finns kvar, och man kan välja otroheten. Detta val tycker jag inte är något man kan lägga på den bedragna!

Sinan, jag berättar mer än gärna för dig men det är lite känsligt att ta det just här. Du får gärna maila mig så kan jag försöka hjälpa så mkt det går. Jag har faktiskt inte hittat tillbaka till mig själv efter detta. Jag blev bitter och det växte ett sådant hat i mig som inte ens går att beskriva. Men de kan inte jobba ihop..det går bara inte. Du måste fokusera dig på att DU ska må bra och det kan du inte om du lägger all din energi på att fundera på vad din sambo och kollegan gör på jobbet.

sinan:
jag håller med dig!

EmmaPemma,
Håller helt o hållet med

EmmaPemma...

självklart har inte utseendet någon större roll i det hela (eller ja, en viss del kanske)

Drog den liknelsen för att den är lättast att förstå...
Som sagt, jag menade inte att vara bokstavlig...

Min bästa erfarenhet från alla dessa sidor var att man aldrig någonsin får kasta tillbaka otroheten som ett vapen i ansiktet om det skulle bli tjafs och bråk mellan båda.
Har man förlåtit har man också glömt och då är det vapnet förbrukat..

och vad vinner man på att hela tiden gå och dra upp ämnet? Knappast respekt i alla fall...

Har lust att skriva "du vet inte vad du pratar om" men det vet du ju. Men du måste samtidigt förstå att folk reagerar på olika sätt. Jag tog det fruktansvärt hårt, vi var tillsammans i många år och det är inte lätt att fortsätta efter det. Speciellt inte när personen i fråga är "kvar" i ens liv..vilket kollegan är. Annars håller jag med att man ska förlåta och försöka glömma, det är inte alltid så lätt. Sedan tycker inte jag att den bedragna måste känna att man ska få respekt för att man inte "tjatar" den är den som bedragit som ska vinna min respekt..inte tvärtom. Sedan måste man få lov att älta det, ställa tusen frågor oavsett om det är samma frågor eller ej. Man måste få en chans att bearbeta allt tills man blir trött på sig själv. Det är ju olika från fall till fall.

Cind, du får gärna mejla mig på sinan_26@hotmail.com

Oj, glömde skriva min adress. Jag skriver ett mail till dig nu

Jag tror att det absolut viktigaste för att klara att gå vidare i en relation efter otrohet är en enomt stor öppenhet. Den som varit otrogen måste klara att den andra ställer frågor och undrar, det är absolut inte bara att glömma och gå vidare. Det absolut värsta med otrohet är sveket och ett förtroende tar lång tid att bygga upp efter att det raserats. Jag anser att man som bedragen måste ha rätt att fråga och diskutera precis hur mycket som helst och det får faktidgt den andra parten acceptera. Det var ju hon/han som tog beslutet att svika och helt utan respekt för sin partner beslutade att göra något som påverkar dera gemensamma liv negativt. Har man blivit bedragen av sin partner så har man självklart rätt att kräva att han aldrig mer träffar personen man blivit bedragen med. Innebär detta att ens partner måste byta arbete så får det bli så. Hur ska man någonsin kunna gå vidare tillsammans när ens partner fortfarande träffar personen han varit otrogen med.