Vad gör man nu då?

Jag tyckte nog att det var lite sorgligt när det hela var över, men vi var lite förberedda i och med att det här ämnet har dykt upp här. Så: i och med att vi under hela planeringen inför bröllop och sedan bröllopsresa hade haft "måndagsplaneringar", där måndagskvällen helt var vikt för bröllops- eller reseplanering så behöll vi måndagarna som myskvällar där vi bara umgicks, tittade på bilder, tittade på film etc. Alltså behöll det här att göra saker tillsammans, kanske inte mot något speciellt mål, men ändå. Det hjälpte oss (eller åtminstone mig) och nu har vi inga mysmåndagar längre (vilket låter tragiskt men vi ser väl till att vecko-mysa lite när som istället) men det känns inte tomt för det. Så det är väl vad jag kan tipsa om, mysdagar!

Oj tack alla för alla tips. Det finns ju tydligen massor att göra. tyvärr så gör det ju hela saken värre att vi försöker bli gravida nu som några gav som tips. Två månader har bara gått så jag kan väl inte gnälla ännu. Men mycket av tankeverksamheten går åt till det tyvärr. man stressar upp sig och tänker om det inte kommer gå osv. Så därför behöver jag bara lägga det på hyllan och ta det lite lugnt.
Sätta igång med en hobby som verkligen tar tid. problemet är att jag jobbar treskift så det är väldigt svårt att få in saker.

Men innan bröllopet så pysslade jag, sydde, virkade och så. kanske ska ta tag i det igen. träningen har jag även satt igång med på riktigt igen men syrran skrämde mig och sa att det kan vara svårare att bli gravid om man springer för ofta.
Erfarenheter av detta tack?

Något mer måste jag nog nästan göra. har försökt bokat in en resa i oktober också men den vet vi inte om den blir av än då vi inte fått igenom våra semesteransökningar än.
svårt det där.
Men verkligen TACK för alla tips. Har ni fler får ni gärna komma med dom.

Eftersom du försöker att baka bebis kan du ju "planera" föräldraskapet..? Eller göra sig mer redo för är kanske ett bättre sätt att uttrycka sig. Jag älskar sånt och läser ibland lite om olika sätt att starka självkänslan hos barnet, hur jag borde tänka kring kost och träning, vad jag borde undvika eller ha/göra mer av, hur man får en trygg anknytning, hur man kan främja mentaliseringsförmågan, hur man hanterar konflikter med barn osv. Trots att vi inte rikgtigt planerar bebis helt än.

Nu kanske detta låter lite överdrivet, folk har ju klarart av att uppfostra barn i alla år, men jag tycker ändå om att de beslut jag i framtiden gör som förälder är övervägda och baserat på mer än tycke och så kallad sunt förnuft. Annars kan du kanske pyssla ihop bebissaker?

Det är heller inte något jag tycker alla måste göra, men då jag älskar att planera saker, så är detta min nya grej. 

Inom första månaden 25 procent Inom sex månader 60 procent Inom nio månader 75 procent Inom 12 månader 80 procent Inom 18 månader 90 procent
Kanske detta hjälper lite på ditt hopp Vet inte hur säker källen är, men den ska visa hur många som blir gravida inom en viss tid med försök (hämtat härifrån). Det skulle alltså varit mer konstigt om du blev gravid efter en månad än att du inte är det. Ta det lugnt än så länge Stress gör det bara värre. Njut av tiden medan ni försöker! 

Jag tyckte det var skönt att det var över så att jag fick lägga mig och sova :) Helt ärligt så är inte bröllop så himla speciellt ;)

Jag vet själv hur det är att bara gå runt och vänta på att få det där pluset medan alla andra runt omkring helt plötsligt är gravida.
Jag och min fästman försökte i runt ett år innan något hände och hade faktiskt vänt oss till en privatklinik för att kolla så allt var som det skulle, jag är 29 och han är 30 så vi började bli lite stressade. Och då när vi väntade på vår läkartid så uteblev ÄNTLIGEN mensen.
Det är otroligt jobbigt att gå runt och "vänta" på att få bli gravid och tusen hjärnspöken hinner ifatt en och vi som hade försökt så länge pratade om att lägga pengar på IVF och sen om inte det gick adoption istället för bröllop.
Väntar nu en liten pojke i slutet av september, och mitt råd är precis som tidigare skrivits att försöka ta det lugnt och tänka på annat.
Det kommer ordna sig på ett eller annat sätt, du kommer bli mamma. :)

tack så mycket för rådet.

jag vet att jag måste tänka på annat och det ska jag lyckas med. steg ett är att inte hänga upp livet vid internet. har dragit ner markant på tiden där. att alla lägger ut ul-bilder och bilder på söta bebisar gör ju inte saken bättre så nu tog vi bort det stressmomentet.
Och nu ska jag försöka göra det bästa utav det. leva i nuet och lära mig att bara vara. hoppas det funderar.

Jag hoppas, för era framtida barns skull, att det kommer till för att det är älskat och efterlängtat, inte för att mamman inte har någon hobby att lägga sin tid på när bröllopet är över. Jag är själv barn till föräldrar som har mig som "intresse" och tidsfördriv, och det är inte roligt när du passerat 11 års ålder. Börja träna istället, om du känner att det finns för mycket tid i ditt liv, eller engagera dig som volontär för typ röda korset. Då får du också känna dig behövd samtidigt som du kan lägga precis hur mycket tid som helst;)