• Anonym (Tankfull)

    Går det att ha spädbarn och studera samtidigt?

    Tillbaka på BT för en lite känslig fråga som vi dryftat en hel del här hemma...

    Vi har nämligen börjat tänka på barn. Mycket. Både jag och maken studerar och skulle i sådana fall vara i slutet på termin 3 av 6 när barnet föds, om det nu skulle vara så att vi lyckades på första försöket. Det kan man ju inte garantera, men vi har en tidigare graviditet bakom oss (slutade i abort då situationen inte tillät fortsatt grav.) och vi tror inte att det kommer att ta oss flera år att bli gravida. Och skulle det ta det... ja, då har vi ju inte det här problemet.

    Det vi tänker är nämligen att vi båda ska få chansen att slutföra våra utbildningar. Vi har mer eller mindre bestämt att maken ska ta föräldraledighet om det visar sig att det är helt omöjligt att samordna våra utbildningar (vi har alltså inte 40 timmars schemalagd tid). Men... är det möjligt att det skulle gå att ordna ändå?

    Vi tänkte så här:
    Om jag går vidare med min utbildning som vanligt (vilket jag lär göra p g a omständigheter som gör det svårt att ta ett uppehåll) lär jag i vanliga fall ha undervisning på plats max tre halvdagar i veckan. Övrig tid är jag hemma.
    Maken läser föreläsningsanteckningar och går på sina obligatoriska laborationer. Han tar inte ut ngt CSN utan tar istället föräldrapeng för kanske 4 dgr i veckan (han har inte lägsta SGI) för att inte riskera problem om det skulle vara så att han inte klarar de poäng han måste klara. Får man göra så? Är det praktiskt möjligt?

    Är det någon som har befunnit sig i liknande situation?

    Vi vill självklart inte att vårt barn ska hamna på undantag för att vi är studenter - men samtidigt vill vi kunna ge vårt barn tid med oss båda, och det kan vi ju betydligt bättre nu när vi båda studerar.

    Snälla, ge mig lite hopp!
    (I värsta fall kan maken vara helt föräldraledig, men han vill gärna läsa också.) 

  • Svar på tråden Går det att ha spädbarn och studera samtidigt?
  • Ziroz

    Absolut det går att ha barn samtidigt som man pluggar. Men jag tror att det beror mkt på hur man är som person om man får det att funka eller inte. Vi hade en tjej på min utbildning som var gravid när vi gick termin ett, fick barn i början av sommaren och som sedan fortsatte till hösten. Barnet var då hon sin farmor och farfar när hon var i skolan. Hon hade dessutom två barn till hemma och 1,5 timme med bil till skolan enkelväg. Så visst går det.


    Jag fick barn i juni och hade tänkt plugga under den här terminen men insåg rätt snabbt att jag inte kände för att lägga all barnets sovtid på att plugga. Nu har jag en examen och ett fastjobb så jag har inga krav på mig att plugga hade nog resonerat annorlunda annars.


    Jag skulle nog också fundera på hur det ser ut runt er, har ni andra som kan gå in och hjälpa till om ni får lektioner samtidigt som båda behöver och vill gå på? Kan din make plugga halvtid för att hinna mer?


    Hur det är med ersättningar är jag osäker på, men jag tror inte du kan plugga heltid och sen vara föräldraledig med betalning från försäkringskassan för man förväntas inte hinna göra det om du ska ta hand om barnet på heltid.


     


    Lycka till!

  • Anonym (Tankfull)

    Tack för ditt svar.

    Vi vill ju gärna att det ska fungera, men samtidigt vill vi inte planera allt för naivt.

    Vi har ett stort nätverk som kan hoppa in om det skulle vara föreläsningar ingen av oss kan missa.

    Jag vet inte om makens kurser går att läsa på halvtid. Ska undersöka detta. 

  • Allis

    Med många hjälpande händer, vana att leva på små medel (som blir mycket mindre eftersom barn kostar väldigt mycket mer än man tror), en okomplicerad graviditet och ett EXTREMT lätt barn så tror jag att det skulle funka hur bra som helst.


     


    Så kommer alla men. Min brors första barn skrek non stop vaken tid i sju månader. De höll på att bli galna. Mitt eget barn sov sin första hela natt när han var två ÅR. Att man inte blev knäpp av den ständiga sömnbristen är ju ett under. Våra barn är friska, pigga ungar, vi vuxna har långa universitetsutbildningar bakom oss men jag undrar om en enda av oss orkade vara vaken under ett helt nyhetsprogram första året. Jag tror knappt jag läste tidningen då och att ha pluggat hade för mig varit fullständigt omöjligt. Jag somnade när han ammades, somnade han mitt på dagen slocknade jag direkt haha.


     


    En enda av mina kursare hade barn och med järndisciplin och långa dagar på dagis funkade det.


     


    Skillnaden mellan att ha en hyfsad inkomst som föräldrapenningen baseras på och lägsta tänkbara är inte bara att ens privatekonomi blir dålig - man måste också ta ut fler dagar för att få det att gå ihop. Vi tog ut väldigt få dagar första året och hade så många dagar sparade att vi under de kommande åren kunde använda f-dagarna på resor, till alla lov när han egentligen skulle behöva gå på fritids, har varit med i skolan ganska mycket etc. Med en låg ersättning hade det förstås inte varit möjligt så mycket handlar också om hur ni tänker er livet längre fram.


     


    Barn är alldeles fantastiska och det är vansinnigt roligt att vara mamma. Fastän jag var så himla gammal när jag fick sonen var det nog inte förrän han väl var född som jag fattade vidden av hur mycket han ändrade mitt liv. Det var ju inte så att han skulle passa in i mitt, det blev ju jag som fick passa in i hans om du förstår vad jag menar :). Jag tror att det blir bra hur ni än gör så länge ni är överens. Lycka till!

  • CoG

    Det beror inte bara på hur man själv är, utan på hur barnet är.

    Jag har haft en liten som sovit rimligt mycket om nätterna även då hon var spädbarn.
    Nr 2 sov endast 5 min åt gången dygnet runt första månaderna oavsett om jag hade honom kloss intill mig eller inte.
    Efter ungefär ett år började gossen sova något längre stunder.
    Får man inte sova mer än 3 timmar sammanlagt/ natt under ett år, då kanske man inte orkar plugga samtidigt.
    Man orkar knappt med livet alls...

    Men det finns ju barn som sover och då borde ju resten gå att lösa.
    Det är nog bra att ha en B-plan eftersom att man aldrig kan veta innan hur det blir.

  • Carina10
    Anonym (Tankfull) skrev 2013-02-24 15:26:32 följande:
    Tillbaka på BT för en lite känslig fråga som vi dryftat en hel del här hemma...

    Vi har nämligen börjat tänka på barn. Mycket. Både jag och maken studerar och skulle i sådana fall vara i slutet på termin 3 av 6 när barnet föds, om det nu skulle vara så att vi lyckades på första försöket. Det kan man ju inte garantera, men vi har en tidigare graviditet bakom oss (slutade i abort då situationen inte tillät fortsatt grav.) och vi tror inte att det kommer att ta oss flera år att bli gravida. Och skulle det ta det... ja, då har vi ju inte det här problemet.

    Det vi tänker är nämligen att vi båda ska få chansen att slutföra våra utbildningar. Vi har mer eller mindre bestämt att maken ska ta föräldraledighet om det visar sig att det är helt omöjligt att samordna våra utbildningar (vi har alltså inte 40 timmars schemalagd tid). Men... är det möjligt att det skulle gå att ordna ändå?

    Vi tänkte så här:
    Om jag går vidare med min utbildning som vanligt (vilket jag lär göra p g a omständigheter som gör det svårt att ta ett uppehåll) lär jag i vanliga fall ha undervisning på plats max tre halvdagar i veckan. Övrig tid är jag hemma.
    Maken läser föreläsningsanteckningar och går på sina obligatoriska laborationer. Han tar inte ut ngt CSN utan tar istället föräldrapeng för kanske 4 dgr i veckan (han har inte lägsta SGI) för att inte riskera problem om det skulle vara så att han inte klarar de poäng han måste klara. Får man göra så? Är det praktiskt möjligt?

    Är det någon som har befunnit sig i liknande situation?

    Vi vill självklart inte att vårt barn ska hamna på undantag för att vi är studenter - men samtidigt vill vi kunna ge vårt barn tid med oss båda, och det kan vi ju betydligt bättre nu när vi båda studerar.

    Snälla, ge mig lite hopp!
    (I värsta fall kan maken vara helt föräldraledig, men han vill gärna läsa också.) 
    Jag fick mitt äldsta barn när jag pluggade. Han föddes ett par månader innan examen.
    Det var jobbigt på det vis att jag var så trött så jag "däckade" varenda kväll i en period och sen gick jag upp massor i vikt....pust pust.
    Men ut kom bebin och han hängde med till plugget några gånger då jag behövde vara där. I övrigt så fixade min klassföreståndare så jag fick ledigt en del.

    Men där fanns en fasa....o det var att vi skulle få en bebis med kolik.....
    Men det fick vi i form av barn nummer 2 men då pluggade ingen av oss :O
  • stormhelen

    Vi kommer att skaffa barn medan jag fortfarande pluggar (min blivande man har just avslutat sina doktorsstudier, dvs. PHD, och börjat arbeta).


    Jag tar min kandidatexamen nästa vårtermin (VT2014), och tanken är väll den att vårt framtida barn ska komma till världen någon gång efter det. Dock så ska jag efter att jag avlagt min kandidatexamen plugga en ettårig distansutbildning som kompliterar min examen på ett bra sätt. Går allt som det ska så har vi barnet under den studitiden - därav att jag väljer en distansutbildning, då är man inte tvinngad att åka in till universitet utan man kan vara hemma och studera då barnet sover eller när maken är hemma.


    Det kommer att bli jätte tuft det fattar jag, men vi har velat ha barn i flera år nu, men jag ville iaf ha min kandidat avklarad innan. =P


     


    Så givetvis funkar det att ha barn under studietiden, men man ska vara medveten om att det kommer att bli jobbigt och fattigt, speciellt om man är två stycken som pluggar. Jag har ju tur att jag har en kille som redan har avslutat sina studier och arbeter med en bra inkomst.


     

  • Anonym (B)

    ...och så beror det också mycket på vilken utbildning det är. Eftersom du redan har påbörjat din utbildning så har du ju koll på hur det funkar där, och det är bra. När det gäller barn och sjukdom är studenter en oerhört utsatt grupp och man kan verkligen inte räkna med att universiteten är samarbetsvilliga (det har de ingen skyldighet till).

    På min utbildning hade vi ofta obligatoriska laborationer hela dagarna. Missade man en sådan, fick man göra om den när kursen gick nästa gång, alltså nästa läsår, och tills dess fick man inte ut sina kurspoäng. Det var helt hopplöst för de studenter som råkade ha barn eller bli sjuka, eftersom de ju därmed riskerade att förlora studiestödet.

    Även med bra support från omgivningen kommer du antagligen att behöva vara borta ibland när du har barn. Kolla upp med den kursansvariga i förväg vilka moment som är obligatoriska och vad som händer om man missar ett av dem. Om du tar ut CSN, försök planera inrapporteringen av poängen så att du inte riskerar att förlora inkomsten om du missar någon kurs genom att ta en viss tenta vid omtentatillfället istället, eller att ta en lätt nätkurs som ger några extrapoäng.

  • Anonym

    Jag skulle INTE skaffa barn när jag studerade om det inte var så att åldern var ett problem. Det folk verkar glömma är att, visst, det kan gå bra att ha en bebis ett år som man är hemma med (för det finns absolut inga garantier för att ork finns för studier då), men sedan kommer verkligheten. Det kan vara så att man måste vabba mer tid än barnet är på förskolan, fast man "inte kan" o.s.v

  • PimPim83

    Jag skulle säga att det beror på hur man är som person, hur barnet är och vilken utbildning man går.  Jag hade nog aldrig klarat av att studera med ett spädbarn, trots att jag har vänner som gjort det och klarat det galant.

    Min son har sovit till kl 7 eller längre kanske 5 gånger i hela sitt liv och han är ändå över 2 år nu. När han var omkring 4 månader tills han blev kanske 1,5 år gick han upp mellan 03:00 och 04:30 VARJE dag. Vilket resulterade i att både jag och sambon kraschlandade när han väl somnade för kvällen. Jag hade aldrig orkar sätta mig och plugga då. Spelade ingen roll vad vi gjorde med att försöka hålla honom vaken längre på kvällarna, ge mer mat osv. Han är helt enkelt morgonpigg.

    Min systers son skrek i princip hela tiden de första tre månaderna och sover fortfarande inte mer än kanske en kvart åt gången på dagtid (är 6 månader nu).

    Men det är klart det finns barn som sover 10 timmar varje natt och är nöjda och glada nästan hela tiden. Där skulle det säkert funka hur bra som helst att studera samtidigt som man har ett spädbarn. Beror som sagt på hur man är som person och hur barnet är, något man tyvärr inte vet i förväg.

    Känner ni att ni vill satsa så gör det! Det mesta löser sig ändå tror jag. :)


  • Cathelica

    Jag fikk båda mina barn medans jag pluggade, den eldste hade kolikk medans den andra sov mycket.
    Båda och gick väldigt bra, om man är innstäld på det :) 

Svar på tråden Går det att ha spädbarn och studera samtidigt?