• Anonym (Kär&galen)

    Jag hoppas på ett JA!!

    Ja som sagt.. Jag och sambon har snart varit tillsammans i 7 år. Förlovade i 1 1/2. Båda hans syskon är gifta och har barn, våra vänner runtomkring börjar skaffa familj och jag känner väl lite så att åren går. Visst, jag är bara 24 och sambon 25. Barn blir det ju inte än det är vi väl överens om, men min dröm är att vi gifter oss innan det är dax för hela familjegrejen. Min sambos dröm är att resa.. (Som vi också gjort litegrann dom senaste åren). Jag har väl försökt pika honom lite att nu är det min tur att få mina drömmar att slå in och att det är dax att han frågar. Men jag får aldrig något riktigt svar.. Men när han pratar om sin bror ( som han ser upp till och lyssnar på) så säger han alltid att jo men han gör det för hennes skull, det var hon som ville gifta sig .. Och då tänker ju jag självklart, gör det för min skull då!! Häromveckan när vi var hemma hos goda vänner så friade kompisen till sin flickvän! Jättekul för dom men nu känns det jobbigt om jag skulle fria till min sambo, att jag liksom "tar efter" .. Fast jag egentligen tänk på detta ett helt år.. Hur tycker ni jag ska göra? Ska vi gå ut och äta, han får en lapp i maten, ska det vara lappar och uppdrag som han tillsist får frågan vill du gifta dig med mig? Hur ska jag göra, vill ju absolut inte ha ett nej, vet inte vad jag skulle göra då, det hade ju vart sååå mycket lättare om det var han som frågade då hade han ju fått ett 200% ja-svar!! ( Kan väl säga att jag inte vill h mitt bröllop förrän 2014 så det är ju inget som ska stressas fram) Och är det någon som ansträngt sig och inte vetat vad sambon skulle svarat?

  • Svar på tråden Jag hoppas på ett JA!!
  • PiaB

    Jag kan inte påstå att jag ansträngt mig, men jag friade och han svarade ja Dock blev jag förvånad av hans snabba ja, trodde han skulle vilja tänka och återkomma. Han har aldrig varit varken förlovad eller gift eller sambo så det här är jättestort för honom. Vi bor fortfarande inte ihop och har därför mycket telefonkontakt så jag skickade ett sms på skottdagen och frågade. Kanske låter oromantiskt men det passade vårt förhållande och blev en kul grej som folk pratar om nu


     


    Om du vill fria ska du göra det och inte låta bli för att kompisar just gjort det. Jag var inställd på både ja, nej, vet ej typ. Då blir det lättare och man blir kanske inte lika besviken. Hade han svarat nej hade jag velat ha en förklaring men accepterat det och kanske fått inse att vi aldrig kommer gifta oss. Många lever lyckliga hela livet utan bröllop också. För så säker är jag på vårt förhållande att jag visste att ett nej inte hade haft med hans kärlek till mig att göra


     


    Jag vet inte om jag skulle vilja gifta mig bara "för min skull". Jag vill nog att båda vill det lika mycket, men alla är olika. Då är jag nog hellre ogift om han inte skulle vilja lika mycket. Åandasidan kan det bero på att vi är "vuxna" och inte ska bilda familj. Nu menar jag inte att du inte är vuxen, men det kanske är skillnad när man ska "bygga bo" och när man "bara" gifter sig för att man vill det utan någon som helst anledning. Första gången jag gifte mig var jag som du 24, och det kändes viktigt för den kommande familjens skull, så jag förstår dig.


     


    Hur du ska göra har jag dock inga tips om eftersom jag är den raka typen som frågar rakt ut och vill ha ett svar.


    Men lycka till iallafall, hur du än gör


  • Anonym (Kär&galen)

    Tack för ditt svar piaB! Själv tror jag att jag skulle bli oerhört ledsen och sårad om han svarade nej. Jag vet att han älskar mig, men för honom är det viktigt med drömmar och detta är min dröm. Självklart vill jag att han ska vilja gifta sig med mig och inte göra det för min skull.. Och som du själv skriver så tycker jag att det känna viktigt för vår kommande familj att vi är gifta. Det är också något som han vetat under hela tiden vi varit ihop att jag vill innan vi skaffar barn. Skälv känner jag inte att jag ska avstå saker som jag önskar mest av allt bara för att han vill vänta. Vad finns det att vänta på liksom om man träffat rätt? Dom flesta i min ålder har redan både ett och två barn. Jag vet ju i alla fall att jag älskar honom mest över allt annat , för mig finns det inget att vänta på, så på vår årsdag slår jag nog till! Det får bära eller brista. Vem vet, han kanske blir jätteglad

Svar på tråden Jag hoppas på ett JA!!