• Annamolly

    Det kommer knappt nagon pa mitt utlandsbrollop och syrran lamnar mina 'brudnabbar' hemma

    Jag bor i London och gifter mig i Grekland nasta Juni. Jag kommer ha valdigt fa gaster pa min sida av olika andledningar: Har inte manga 'bastisar' som skulle resa sa langt och betala sa mycket for min skull. Tva andra vanner ska sjalva gifta sig den sommaren. Min allra basta van har valdigt dalig ekonomi, et.c. Det kan till och med bli sa att jag bara har kanske fyra eller fem personer pa min sida medan min fastman har femtio! Jag accepterar det och forhoppningsvis kommer jag att vara OK med det nar dagen kommer. Det ar ju sant man far sta ut med nar man valjer att gifta sig utomlands. 

    Det hade nog kants OK, om jag atminstone hade haft narmaste familjen dar. Men nu sager min syster att hon kommer ensam och inte tar med sig familjen. Jag tycker valdigt bra om min systers man, och jag alskar mina syskonbarn sa himla mycket. Jag hade tankt ha med dom i ceremonin som brudnabbar och gora hela grejen lite mer till 'min egen' (allt ar pa grekiska och jag kommer inte kanna mig sa himla hemma i den ortodoxa kyrkan). Jag hade verkligen velat ha med dom pa min stora dag - dom ar superviktiga for mig.

    Nar hon forklarade varfor sa hon att det var for dyrt. Sedan sa hon att det kanske skulle ga om dom sparade, men dom vill inte offra all vardagslyx for detta (och det forstar jag - mitt brollop ar inte lika stort for andra som det ar for mig. Men dom kunde ju ha gjort det till en jatteharlig familjesemester!) Sedan sager hon att det nog mest handlar om att hon tycker det blir lattast sahar och hon verkar lite orolig att barnen ska vara for vilda. 

    Det ar forsta gangen min slakt ska traffa hans. Det kommer se sa tomt ut pa min sida. Mina underbara (vilda) syskonbarn hade verkligen lyst upp det tomrummet och min systers man ar en jatteharlig person med stor personlighet. Jag ar lite lessen over att det blir min fastmans jattestora, hogljudda grek-familj och sa en liten mini-version av min familj pa min sida: mamma, hennes sambo, pappa, syster. That's it. Vi ar inte en stor eller nara familj och jag har knappt nagot slakt.

    Jag kan inte saga detta till henne, det ar darfor jag gnaller av mig har. Jag vet inte ens vart jag forsoker komma med detta. 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-11-05 13:52
    Jag undrar val mest om jag har "ratt" att vara lessen over detta. Min syster och jag star varandra jattenara och hon ska vara tarna. Hon ar den nast viktigaste personen i mitt liv efter min fastman. Men jag tycker anda inte riktigt jag kan saga nagot om detta.

    Nagon som har nagra asikter om detta?

  • Svar på tråden Det kommer knappt nagon pa mitt utlandsbrollop och syrran lamnar mina 'brudnabbar' hemma
  • FruW

    Jag förstår känslan, och det känns ju trist att man inte kan få med sig hela systerns familj när det ändå är en så viktig grej som ert bröllop. Kan du inte försöka hinta lite om hur mycket det skulle betyda för dig om barnen och mannen kom? På ett fint sätt, utan att ge henne dåligt samvete om de ändå känner att de inte har råd?

  • Annamolly

    Jo kanske. Jag vill inte att hon ska komma och marka att det bara ar 4 personer pa min sida och kanna sig dum heller. Hon kanske inte vet att det skulle kunna bli sa. Jag kanske kan namna att det ser lite daligt ut pa gast-fronten eftersom nagra andra vanner gifter sig nastan samtidigt, min bastis har sa daligt med pengar och en annan nara van precis kopt en lagenhet... Fast fragan ar om det gor nagon skillnad.

    Jag tanker ocksa pa vilken underbar semester vi skulle kunna ha allihopa, ga pa stranden med barnen och hjalpas at att se efter dom som en enda stor familj. Dom bor ju i Sverige medan jag bor i England sa jag traffar dom ju inte sa mycket heller och det vore sa harligt. 

  • aviman

    Det kan inte vara så att hon också lämnar dom hemma just för att det är ditt bröllop - och hon vill vara där som din syster och kunna delta till fullo istället för att vara mamma och vakta på sina barn hela dagen i ett land hon kanske inte är van vid?
    Det kanske är så att hon känner sig tryggare på ditt bröllop om hon kommer själv - eller så vill hon ha lite partytime och kunna slappna av. Kan ju finnas fler skäl...

    Om jag var i din situation så skulle jag bli jätteglad om hon lämnade barnen hemma (även om jag skulle bli jätteledsen för att jag ville ha med dem i ceremonin) för då skulle jag kunna njuta av HEEEELAAA dagen tillsammans med henne - det skulle vara ett fantastiskt fint minne för mig. Och henne.

    Prata med henne igen, du kanske upptäcker något nytt? {#emotions_dlg.flower} 


  • FruW

    aviman har rätt, det finns ju två sidor av det hela och ni kanske kan vända det till något positivt om hon kommer utan familjen?


     


    Men ifall du väldigt gärna vill att mannen och barnen kommer, finns det inte något sätt ni kan hjälpa dem att få råd? Ifall de oroar sig för boende så kanske det finns någon i din blivandes familj/släkt som kan ha dem boende hos sig, eller så kan ni hjälpa dem att hitta ett billigare hotell/vandrarhem bara för ett par dagar? De behöver ju inte stanna i en vecka eller så. Jag vet inte hur er budget för bröllopet ser ut i övrigt, men om det är viktigt för dig att ha dina närmaste där (vilket jag verkligen förstår!) så kanske ni kan tänka er att hjälpa dem med betalning av resa/boende?


     


    Usch, inte helt lätt, men jag hoppas att det löser sig.

  • Annamolly
    FruW skrev 2012-11-05 19:34:28 följande:

    aviman har rätt, det finns ju två sidor av det hela och ni kanske kan vända det till något positivt om hon kommer utan familjen?


     


    Men ifall du väldigt gärna vill att mannen och barnen kommer, finns det inte något sätt ni kan hjälpa dem att få råd? Ifall de oroar sig för boende så kanske det finns någon i din blivandes familj/släkt som kan ha dem boende hos sig, eller så kan ni hjälpa dem att hitta ett billigare hotell/vandrarhem bara för ett par dagar? De behöver ju inte stanna i en vecka eller så. Jag vet inte hur er budget för bröllopet ser ut i övrigt, men om det är viktigt för dig att ha dina närmaste där (vilket jag verkligen förstår!) så kanske ni kan tänka er att hjälpa dem med betalning av resa/boende?


     


    Usch, inte helt lätt, men jag hoppas att det löser sig.


    Hon verkar valdigt bestamd att hon vill ha det sahar, jag tror nastan att aviman har ratt... Hon vill nog garna kunna festa och verkligen vara dar for mig som tarna och kanske inte vill lamna sin man att ta hand om barnen for hon vet att det blir jobbigt for honom och jag kommer behova henne... Jag kanske skulle ta fasta pa detta istallet. Jag ar inte saker pa att det handlar om pengarna. 
  • Chicita

    Fokusera på det positiva.

    Hon kommer i alla fall, oavsett om ingen annan skulle göra det så kommer hon. Hon är villig att ge sig ut på en resa där hon känner väldigt få. I princip in i det okända - bara för att vara ett stöd till dig.
    Snacka om syskonkärlek Glad 

    Men hur det än ligger till så har du fullkomligt rätt till att känna dig ledsen och besviken.
    Du känner det ju säkert som att folk prioriterar bort dig. Dom som skulle kunna komma, väljer att prioritera andra saker. Och även om du själv skriver att du vet att ditt bröllop inte är deras prioritet så betyder det inte att du inte kan känna dig ledsen över det ändå.
    Men fastna inte i dom tankegångarna bara, och det var väl säkert därför du skrev här, för att du ville ha en annan syn på saken Solig 

  • Annamolly

    "Men fastna inte i dom tankegångarna bara, och det var väl säkert därför du skrev här, för att du ville ha en annan syn på saken Solig "

    Precis, det var faktiskt det. Och det hjalpte faktiskt att fa er synpunkt!! Tack for att ni tog er tid att svara pa nagot som egentligen inte var en fraga, jag vet att det ar lite svart nar nagon skriver ett sadant inlagg. Glad

  • FruW

    Skönt att det känns bättre nu! Ibland behöver man ju verkligen få prata med någon bara för att få höra någon annans åsikt och få lite nya perspektiv.Glad

  • pulmonate

    Hej,
    Är ledsen att det blir så för dig. Jag hade liknande erfarenheter med vårt utlandsbröllop. Många ifrån min sida kom inte, bland annat flera som jag ville ha som tärnor, samt ringossen. Jag förstår dig helt och hållet.
    Är det överdrivet dyrt att ta er dit ni ska gifta er? Ni kanske kan försöka hitta några billiga deals till gästerna när det gäller flyget och hotellet. Varför valde ni att gifta er där? Är din kille därifrån?
    Lycka till med allt. När dagen väl kommer kommer du att vara glad oavsett tror jag. Men självklart så förstår jag dig och förstår att det känns tråkigt när andra inte vill eller kan prioritera dig. Jag håller även med att man kan ju göra en semester av det. Att dra ner på vardagslyx hade några av mina "vänner" också svårt för.


  • FruW

    Jag kom på en till sak. Ett tips är att ha en "efterfest" i Sverige någon/några veckor senare för att kunna bli firad av de vänner och familj som av olika anledningar inte kunde komma till bröllopet. Det är något jag själv överväger, eftersom vi inte bjuder särskilt många svenskar när vi gifter oss. Det behöver ju inte bli någon dyr tillställning, utan vi tänker isåfall hyra en billig lokal via en idrottsklubb eller liknande, ha lite tårta och bubbel m.m. och bjuda in kolleger, kompisar och så. Får se om vi orkar med det efter alla bröllopsbestyr dock :)

  • passionsblomman

    Annamolly, jag tycker verkligen att du kan berätta för din syster hur viktig hon-och hennes familj är för dig! Det kan du uttrycka utan att det är en ankalgelse. Du kan också berätta hur oerhört glad du vore om du fick se dem alla där och att tanken på att vara utan dem känns sorglig, utan att det är något taskigt.
    Det är ju faktiskt egentligen en kärleksförklaring och ett bevis för hur mycket hon och hennes familj betyder för dig.

    Sina känslor har man. Dem behöver man inte ansöka om rättigheten till. De bara är. Frågan är sedan man konstaterat dem-vadgör jag med den här känslan? Tänker jag agera på den på något vis? Vill jag mata den och isåfall varför? Hur tar det mig framåt? Sitter jag fast i en viss känsla med eller mot min vilja?
    Man kommer att bli ledsen, besviken eller vad det nu är, på sin omgivning under livet. Frågan är vart man gör av det. Ibland räcker det att konstatera att "jaha, det där sved ju" och ibland måste man kofrontera folk för att kunna upprätthålla sin relation.


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • Strawberry

    Var ärlig mot din syster och berätta hur mycket du hade hoppats på at hon och hennes familj kunde komma och äntligen få träffa din nya familj. Berätta även att du hade hoppats på att barnen skulle varit näbbar. Hur gamla är barnen förresten

    Att åka två vuxna och två barn utomlands kostar mycket pengar och om det nu är det som försvårar får väl du kanske göra det så enkelt och billigt som möjligt. Vill du väldigt gärna ha de där kanske det är värt att gå in och sponsra med en summa? Även boende och sådant kostar ju och om du kommer med konkreta förslag på vart de kan bo billigt, gärna gratis, kan ju det underlätta. Kanske kan de bo hemma hos några av hans släktingar?  

  • Annamolly
    pulmonate skrev 2012-11-06 22:17:48 följande:
    Hej,
    Är ledsen att det blir så för dig. Jag hade liknande erfarenheter med vårt utlandsbröllop. Många ifrån min sida kom inte, bland annat flera som jag ville ha som tärnor, samt ringossen. Jag förstår dig helt och hållet.
    Är det överdrivet dyrt att ta er dit ni ska gifta er? Ni kanske kan försöka hitta några billiga deals till gästerna när det gäller flyget och hotellet. Varför valde ni att gifta er där? Är din kille därifrån?
    Lycka till med allt. När dagen väl kommer kommer du att vara glad oavsett tror jag. Men självklart så förstår jag dig och förstår att det känns tråkigt när andra inte vill eller kan prioritera dig. Jag håller även med att man kan ju göra en semester av det. Att dra ner på vardagslyx hade några av mina "vänner" också svårt för.
    Ja min blivande ar uppvaxt dar och hans slakt och vanner bor dar. 
    Det gar att ta en vanlig charterresa, men det blir anda en utlandssemester mer an en del kanske hade tankt sig det aret, speciellt for som som sjalva ska gifta sig, eller min basta kompis som har haft massor av jattestora oforutsedda utgifter i ar...

    Tack for ditt svar! Glad 
  • Annamolly
    FruW skrev 2012-11-07 07:25:03 följande:
    Jag kom på en till sak. Ett tips är att ha en "efterfest" i Sverige någon/några veckor senare för att kunna bli firad av de vänner och familj som av olika anledningar inte kunde komma till bröllopet. Det är något jag själv överväger, eftersom vi inte bjuder särskilt många svenskar när vi gifter oss. Det behöver ju inte bli någon dyr tillställning, utan vi tänker isåfall hyra en billig lokal via en idrottsklubb eller liknande, ha lite tårta och bubbel m.m. och bjuda in kolleger, kompisar och så. Får se om vi orkar med det efter alla bröllopsbestyr dock :)
    Tyvarr gar inte det, eftersom vi bor i England och vi maste spara semesterdagarna till var brollopsresa, sa vi har ingen mojlighet att resa till Sverige och arrangera en annan fest dar... Men det var en bra ide!
  • Annamolly

    Barnen ar 4 och 6. Tyvarr gar det inte att lana ut nagon bostad till familjen eftersom alla hans slaktingar fran fastlandet kommer att anvanda sina sommarbostader sjalva, eftersom alla ska komma pa brollopet... Jag tankte ocksa det, men tyvarr blir det inte sa. Jag tror inte hon skulle ta vara pengar. Jag ar arbetslos och hon skulle inte kanna att det vore ratt att ta emot, eftersom hon skulle se det som att det ar min fastmans pengar. Strictly speaking ar det sa. Han fick ett avgangsvederlag fran sitt gamla jobb - det ar var budget. Sa jag har inte varit med alls dar eftersom jag har studerat de senaste tre aren och inte bidragit ekonomiskt...

    Tack alla for era fina svar! Solig

     

Svar på tråden Det kommer knappt nagon pa mitt utlandsbrollop och syrran lamnar mina 'brudnabbar' hemma