knappt en månad kvar till brp o syster berättar att hon ska förmodligen ska skiljas..

Tråkigt! Jag förstår precis hur du känner, min mamma gjorde samma sak 12 veckor innan mitt bröllop.

Men en ännu större anledning för oss att kämpa för vårt äktenskap, hur det slutar vet ingen men vi kan göra allt för att det ska sluta som i sagan

Jo men precis, det är ju det man får hoppas på, att det slutar som i sagan.. men jag känner mest ångest nu...

Gumman, när du lovar din man att älska honom i nöd och lust så gör det för att det just nu, just här, känns rätt och äkta. Din ärliga avsikt är att leva med honom tills döden skiljer er åt.
Framtiden är framtiden, saker kan hända, man kan få en sjukdom och bli personlighetsförändrad, era liv kan växa åt olika håll, det vet du inte. Men just nu vet du. Du och han, tills döden skiljer er åt.

Du kan inte göra mer, annat än att i varje kris (för kriser kommer) göra ett ärligt val, vill jag och kan jag rida ut den här stormen tillsammans med honom eller kommer den att förgöra mig. Ta de valen där och då. Lev i nuet med din älskling.

Jag ser äktenskapen som ett löfte att göra allt i sin makt för att rädda förhållandet. Det är det löftet jag ger, jag ska göra allt för oss. Om jag sedan, en dag, anser att bäst för oss och för mig är att gå skilda vägar, då är det så. Jag hoppas att den dagen aldrig kommer och jag tänker inte på den, för den kanske aldrig kommer.

Lycka till på ert bröllop, det kommer att bli fantastiskt!

Tack för dina fantastiska ord! Det lyfte mitt humör verkligen

Min sambo har kommit hem, jag har pratat med honom o snyftat mot hans axel, och som vanligt, tittade han på mig o sa att det ordnar sig nog gumman...

Jag och min sambo har gått igenom ett par kriser tillsammans, och en kris som jag inte ens önskar min värsta fiende, och den klarade vi, blev bara lite kantstötta.

Vi vet att vi vill leva ihop sä länge vi kan, vi kan alltid lita på varandra.

Vi har dessutom två underbara barn tillsammans!

Som en som fick inbjudan sa: Jag blev både förvånad o tyckte samtidigt att det var på tiden, jag och min man har sett er som gifta länge nu, så det känns som ni sak gifta om er..

Värsta chocken har lagt sig nu, för ja, jag var verkligen chockad när jag skrev inlägget.

Tack ännu en gång=)

Håller med vad ovanstående har sagt. Lev i nuet, inte i morgondagen. Det känns hårt särskilt när det är sin syster men om man har kämpat tidigare tillsammans och klarat det så klarar man fler kamper ihop. Det kommer bli alldeles underbart!!!