Långt, självömkande o tradigt, vill bara lufta av mig........

Du borde absolut prata med polisen, hon sysslar ju med ofredande!
Så här ska ni inte behöva ha det! 

Håller med om att du absolut borde anmäla henne, det där är ju för i helvete inte okej! Vilken ärkeidiot! Blir fly förbannad å dina vägnar  
Har det där puckot trakasserat dig i 4 år så lär hon inte sluta bara så där. Anmäl! Nu, innan hon får chans att försöka förstöra bröllopet för er också. Slå tillbaka och visa att du inte tänker ta sådant skitsnack från henne, varken om dig eller dina barn! 

Och kontrollera så att hon inte går från ord till handling och t.ex. avbokar saker för er, t.ex. ringer cateringfirman, kyrkan osv. för att jävlas. Har hört om liknande sådant som skett; hon skulle inte vara det första svartsjuka ex som försöker sätta käppar i hjulet....

Skickar massor med styrkekramar till dig!  

Jag svarar oxå för jag minsann du är värd all uppmuntran du kan få! =)

Först o främst, anmäl henne till polisen! Eftersom hon inte har slutat de senatse åren så lär hon inte gör det heller, en polisanmälan kan kanske lära henne att ni tycker detta är allvarligt (om hon nu inte tror det alltså) och att ni gör vad som helst för att slippa henne.

För det andra så kanske du skulle må bra av att gå till någon och prata om dina före detta mobbing-problem, dålig självkänsla gör allt så mycket värre och det vore kanske bra att bearbeta det ordentligt. Nu kan man inte riktigt utläsa i din TS om du upplever att din själkänsla är riktigt dålig eller om det bara var jag som uppfattade det så, och om det inte är så så ber jag om ursäkt.

För det tredje ska du bara fokusera på ert underbara stundande bröllop!!

Det där låter som min ex makes ex.  Hela hennes familj var efter mig bara för att...  

Anmäl! Det är det enda som  hjälper, sedan behöver du gå i terapi, ja det kanske låter konstigt men du behöver få rätt  verktyg att handskas med henne.

Jag vet, jag har varit där och jag orkade inte tillslut stanna kvar. 

Tänkte bara på en sak eftersom hon verkar ha gjort det till sitt liv att förpesta erat liv. Prata med några gäster som kan visa ut henne från vigselplatsen och bröllopsfesten ocm hon skulle dyka upp och försöka förstöra eran dag. Jag håller med wiii att ni ska anmäla för det är ofredande hon håller på med.

Jag hade nog funderat på möjligheten att flytta till en annan by för att slippa se henne så ofta. Du och dina barn och din sambo är värda att ha det lungt och skönt i erat liv.

Jag kan inte se att det har något med saken att göra om du någonsin varit en hora eller inte. Samma sak gäller om du är mullig, fet eller trådsmal, det har inget med saken att göra. Hon tar bara upp sådana saker för att såra dig. Viktigast är att din sambo älskar dig och tycker att du är vacker och det gör han garanterat eftersom ni ska gifta er.

Ja du borde verkligen prata med någon för du ska inte behöva gå och må så dåligt, du är värd mer.

Jag förstår vad du menar när du skriver att du ler mot omgivningen men går sönder innuti. Så hade jag det också av en annan orsak. Jag mår mycket bättre nu och du är också värd att må bättre.

Bra av dig föresten att bara skaka på huvudet och le åt henne. Fasen vad sur hon måste ha blivit när hon inser att det inte biter på dig, fast det gör det innerst inne ändå men det vet inte hon.

Hoppas att du kan ta kraft från våra inlägg och prata med din sambo om det. Han kanske bara går runt och härdar ut för att det ser ut som att du gör det. Men om ni pratar om det och antingen anmäler eller diskuterar andra allternativ så kan ni försöka att göra det bättre för er och göra det tillsammans.

kram till dig från lilla mig

Jag förstår dig och jag sänder dig en stor kram för styrka

Jag har haft några förhållanden, det här är inte förra exet utan den före. Jag blir 38 i år och har aldrig haft ett förhållande som varat mindre än 3 år. Så det är ju inte mängder med killar... (bäst att förklara när man börjar prata om flera ex bakåt i tiden *S*)

Vi träffades och det slog gnistor... Alla i vår omgivning sa att det måste bli VI.
Jag var då tillsammans med en kille som den här killen kände. Och vårt förhållande var jättedåligt.
Exempelvis så valde denne att åka och fiska när jag var nyopererad och inte fick kliva ur sängen för läkaren om jag inte måste gå på toan eller liknande. Då väljer killen att åka och fiska i 2 veckor
Så jag var redan på väg ut ur det förhållandet. Det var över mentalt för mig jag hade bara inte hunnit kicka ut honom innan jag mötte nästa kille...
Det hände inget mellan oss, jag ville inte vara otrogen och han ville inte pressa mig. Men så fort jag fick tillfälle så kickade jag ut den där själviska jäkeln...

Till saken hör att helgen innan som jag och den nya killen träffades så hade han varit på krogen och blivit jättepackad. Han hade varit på "stoppjobb" och kom hem efter 19 dagars 16-timmarspass på raken med massa tusenlappar på fickan.
På krogen så hade en tjej som jagat honom i flera år (och som han egentligen tyckte var rätt vidrig) hittat på honom och när han klappade ihop av spriten så fick hon med honom hem. Och på något sätt lyckades hon få till det med honom. Han minns bara att han vaknade i hennes säng och undrade hur fan han kommit dit, han klädde på sig och gick hem mitt i natten.

Tre månader efter att vi blivit tillsammans så ringer hon och säger att han ska bli pappa så därför ska han lämna horan (mig alltså) och ta sitt ansvar...
Hon är kompis med mitt ex syster och dom har ju gottat sig över hur elak jag var när jag dumpade hennes bror och "stal" den här killen...

Han stannar hos mig och säger att han vill ha ett faderskapstest eftersom han inte ens minns att han gjort nåt med henne och sannolikheten att han ska lyckas med något alls när han är så full är ju minimal liksom. Speciellt med en tjej han äcklas av...
Men när pojken föds och han får se en bild så blir han övertygad om att han är pappan...
Det resulterar i att hon skickar hem sin två dagar gamla son till oss och säger att vi ska ha honom varannan vecka?!? (ansvarsfull förälder?) När pojken visar sig lida av allvarlig astma så utnyttjar hon det för att få ha pappan hos sig på nätterna. För det mesta så åker han och hämtar pojken och har honom hos oss, men ibland måste han stanna där.

Hon och mitt ex syster samt deras kompisar börjar förfölja mig på stan. Dom ringde från dolda nummer och flämtade i telefonen om jag svarade. Dom bad killar dom kände att gå och rycka i min dörr på kvällarna om jag var ensam hemma osv...
Den dag det tog slut mellan oss (han orkade inte se hur det här drabbade mig, tillsammans med den jobbiga vårdnadsproseccen som han faktiskt vann) så fick jag 2 hotbrev i brevlådan. Det ena med påklistrade urklippta bokstäver och det andra maskinskrivet där dom skulle slå benen av min häst, sprätta upp magarna på mina illrar och vålda och slå mig sönder och samman om dom inte fick 100000:- som skulle levereras i en plastpåse på ett tåg (dramaqueens?). Detta kom 2 dagar efter att jag blivit rånad på mitt jobb så jag var inte i någon bra mental ställning just då så jag polisanmälde. Och det eskalerade ännu mer...

Jag och killen är fortfarande vänner. Han kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta och hans son också...
Polisanmälan ledde ingenstans, dom fick inte fast någon. Men jag fick ändå min hämd eftersom mamman blev av med detta barn då hon förlorade vårdnaden och till och med har besöksförbud. Och hon gjorde om samma sak med en annan kille... och blev av med det barnet med...
Skadeglädje - jag vet... Men fy faaaan vad skönt det känns efter vad den häxan har gjort mig!

OJ! jag saknar ord!

Men vet du, du måste ta och anmäla henne - ni kan ju inte ha det såhär!
Troligen så lider hon av någon sjukdom och behöver hjälp. För så håller inte en normal människa på.

Nej, anmäl henne och gör det NU! Riken finns ju att hon förstör ert bröllop helt.
Bättre att anmäla henne så hon får hjälp med sitt beteende och kanske "besöksförbud" till er.

Nej fy vad jobbigt!
Jag tycker också att ni ska anmäla! Tyvärr så kan ni nog inte bli av med detta genom att ignorera. Med tanke på att ni har barn så borde hon ju ha fattat vid det här laget, men hon verkar ju ha djupa problem med det. Vet folk i samhället om detta? Om hon står och gastar efter dig så måste det ju finnas vittnen till hennes beteende?

Men du behöver faktiskt stöd, och även om du såklart inte ska visa inför henne att du påverkas av hennes beteende, så måste du prata med någon tvåbenting också! Hästar och getter är säkert jättebra om det kniper, men jag tror att du behöver tröstas på människospråk ibland. Kanske kan det till och med vara bra om ni går till någon tillsammans till en början? Även om ni inte har problem i ert förhållande så är ju denna kvinna ett gemensamt problem, och några timmar i samtalsterapi kanske inte skulle vara så dumt?

oj så många svar och Tack för alla uppmuntrande ord!

svarar lite på alla..

Jo, de får nog bli så att vi anmäler henne, ska försöka prata med min sambo redan ikväll.
Skulle hon försöka våldgästa bröllopet vet jag att det är många som gärna hjälps åt att bokstavligt talat sparkar ut henne utan att vi behöver bry oss.
Avbokat kyrkan har hon redan försökt göra, men iomed att hon inte visste vilken av de två kyrkorna vi har här som vi ska gifta oss i och att hon inte kunde mitt personnummer gick det inget vidare, och när hon hade fått tag på det hade hon som hade hand om bokningarna redan ringt o pratat med mig. så där fick hon nobben.

Catering firman kan hon ju försöka med för vi känner kocken som känner henne sen förr...

Nej, när det gäller allt sånt känner jag mig lugn. Otroligt lugn.

Vi har passat på att utnyttja våra kontakter till bröllopet, och de flesta känner till henne.

Men det är inte så lång tid kvar till det stundande bröllopet, och jag är rädd för att inget har hunnit hända tills dess, bara att hon får mer bränsle.
Jag ångrar verkligen att jag fegar ur när det gäller henne.
Jag är uppväxt med föräldrar som anser att det finns gott i nästan alla, så jag vill gärna tro det med.
En miss i uppfostran ser jag nu när jag själv läser mitt inlägg, och det är bara toppen på ett berg.

Att jag ska prata med någon inser jag själv att jag behöver, reda ut allt.
Min konstanta prestationsångest och känslan att jag aldrig duger bottnar nog mycke sen mina yngre dagar i skolan. Det borde tagits tag i för länge sen, men det får bli en senare fråga.

Tack ännu en gång för alla uppmuntrande ord!

Skönt att höra att ni har folk som ni kan lita på i er omgivning 

Har själv fått min självkänsla och självförtroende sågat längs fotknölarna i ett antal år i grundskolan, och sådant lämnar djupa spår. Men det fungerar faktiskt att prata om det med någon; när man nystar i det inser man att man måste inte vara bäst på allt, och att man faktiskt duger ändå. 
Ha det så fint och tappa inte modet . När man ger upp har man redan förlorat, och det är ju ingen vidare inställning, eller hur? 
 

Anmäl henne! Hon har ju allvarliga psykiska problem och behöver hjälp... om ni försökt ignorera henne i fyra år så lär ni nog testa något nytt. Ring polisen och prata med dem, även om ni inte gör någon anmälan just då. Nästa gång du ser henne så kan du ju säga att ni pratat med polisen (vilket ju är helt sant) och fortsättningsvis kommer anmäla henne varje gång hon ofredar er. Hon beter sig ju som en stalker när hon ringer och försöker avboka kyrkan, maten etc (där borde ju bokningsansvariga kunna fungera som vittne t ex).