Bjuder ni era kollegor?

Jag har inte jobbat här så länge så jag har bara hunnit fylla år en gång och då var jag bortrest. Kanske kommer jag att umgås privat med några så småningom vad vet jag.

Jag umgås som sagt inte med särskilt många alls. Jag har ju flyttat så mina gamla vänner är 120-125 mil bort = vi kan inte träffas så ofta längre. Jag har inte lärt känna några nya vänner där jag bor nu. Om jag bara ska bjuda dem jag umgås med blir det väl mina föräldrar och min syster - ett litet och familjärt men lite trist bröllop

Jag kommer nog att välja att bjuda någon kollega med respektive, men då är det kollega som jag även umgås med utanför jobbet. De andra får stå över denna gång eller välja själv att komma till kyrkan.

Men svårt!

Och bjuder du alla du har mött eller arbetat med så blir stort och opersonligt, du har sannerligen ett dilemma.

Det finns inget rätt eller fel. Då hade det varit enkelt. Jag kommer naturligtvis att bjuda mina gamla vänner. De + mina släktingar blir c.a 20 personer om alla kommer. Jag gillar mina kollegor. Vi har väldigt trevligt när vi fikar ihop på dagarna . Som jag skrev tidigare har jag inte haft för vana att bjuda hem mina kollegor, till skillnad från min sambo. Jag har varit lite striktare när det gäller att skilja på jobb och fritid, men så har han också många fler vänner än jag - gamla arbetskamrater som han fortfarande har kontakt med och åker och fiskar med eller tar en öl med då och då. Jag tänker att jag kanske ska mjuka upp min strikta attityd lite och våga släppa folk lite mer in på livet. Min syster och hennes man bjöd kollegor och andra bröllop jag varit på har det också funnits kollegor med, så jag tänkte att det var vanligt, men det är kanske inte så vanligt?

Prova att göra saker privat med dina kollegor så ser du om de är "vän-material"? Vad jag har fattat så gifter ni er inte förrän i juni så du har ju tid att bjuda in dem till ditt liv i flera månader. Antar att inbjudan går ut efter nyår? Jag skulle ta en i taget och hitta på något med- gå och fika, after work eller fråga om de ska med och träna eller dylikt.

Bjud sen bara dem som det känns riktigt bra med, jag tror det känns bättre än att försöka fylla upp din gästkvot på 25 personer... När det gäller vänner vinner faktiskt kvalitet över kvantitet!

Vi eller min man bjöd några kollegor ja tyckte inte men jag fick ge med mig, dock så tackade bara en ja av tre tror jag, vi umgicks lite med dem innan och de gifte sig i juli och då var vi bjudna till deras bröllop. Vi gifte oss i april.

Med gäster långt ifrån festen räkna med att dem kommer vi hade gäster från umeå, luleå, östersund mm bröllopet var i skåne. Lycka till gästlistan är alltid svår.

Om det står en någerlunda nära kommer de nog trots avståndet ja . De kan ju välja att se det som en minisemester.

Det var ett bra tips!

Vi kommer själv att bjuda mina kollegor med respektive inklusive barn... arbetar på ett relativt litet ställe och vi är bara 6 anställda och av dom har jag bjudit 4 av mina närmaste kollegor som jag arbetat längst med. 1 av dem är min fd chef som tyvärr tackat nej men vad jag vet så kommer dom andra vilket ska bli jättekul...

Jag förstår inte riktigt.

Man kan väl inte bjuda en kollega och inte dennes respektive! Det tycker jag är respektlöst. Då är det bättre att inte bjuda någon! Och man bjuder väl inte någon och hoppas på att de skall tacka nej??!!!

S

Jag tycker det är helt ok att bjuda kollegorna som en grupp utan respektive.

De bröllop jag har hört om har bara kollegan varit bjuden, inte deras respektive. Absolut ingen som tyckte det var respektlöst. Tvärtom skulle jag tycka det känns lite märkligt om min sambos jobbarkompis bjöd mig om jag aldrig träffat brudparet eller ens vet vem det är.. Då blir man nog lite outsider om man inte känner en enda utan sin egen respektive.

Jag tycker också att man kan göra det - om man bjuder dem i grupp. Min systers man bjöd handbollslaget. Deras respektive var inte bjudna men de hade ju varandra s.a.s

Jag tycker att det är helt okej att inte bjuda respektive. Min sambo ska på bröllop om ett par veckor som inte jag är bjuden till. Det är en träningskompis till honom som jag aldrig ens har träffat. Min sambo och en annan kille som tränar med dem ska gå.

Jag har varit på flera bröllop där jag inte känt vare sig brud eller brudgum och det är inte särskilt kul. Känns som att de som bjudit gjort det bara för att de måste bjuda folks respektive (för de skulle ju hellre ha bjudit nån de känner än mig!) och jag har gått bara för att jag känt att jag måste och för min sambos skull.

Då tycker jag att det är mycket bättre att inte bjuda respektive, om det går att göra så, tex med ett gäng kollegor eller ett handbollslag.