Jag blir så jä*la ledsen...

Det kan vara så att hon inte får göra duggan någon annan dag och därför missar att få betyg i kursen om hon inte gör den. I sådana fall kan jag förstå hennes val. Att få poäng från kurser kan också vara avgörande för ens försörjning om man har studiemedel. Får man inte tillräckligt många poäng har man alltså inte heller några pengar att leva för. Så det är inte så enkelt att bara välja bort... Det kan ju va så enkelt att hon, om hon skulle säga ja till bröllopet, inte har någon inkomst nästa termin!

Jag förstår att du är besviken, det hade jag antagligen varit också. Jag har inte en aning om vad "dugga" är för nåt men jag tycker att vill man verkligen komma så gör man allt för att kunna göra det.
Det enda jag kan tänka mig, att eftersom hon ju uppenbarligen är student så kan hon se det hela som en stor kostnad. Hon ska resa till din stad, måste kanske fixa nya kläder/klänning, köpa present, fixa övernattning samt resa hem igen. Det kanske helt enkelt känns för dyrt för henne...?

Jag läser på högskola och har bara haft duggor på en kurs, och om jag inte hade gått på dem hade jag aldrig klarat kursen, och som CeKe skriver kan det vara avgörande om man får gå kvar/läsa nästa kurs/ får pengar från CSN.

Dock kan jag förstå att du är besviken, det skulle jag också vara!

Ja, jag är jättebesviken!
Under tonåren pratade vi alltid om att vi själklart skulle hjälpa varann under kommande bröllop och hon är verkligen en person jag kommer att sakna på bröllopet.

Men jag förstår henne också. KAN ju vara så att hon helt enkelt måste få betyg i kursen för att få slutbetyg och bidrag från csn... Men varför just denna lördag?!?!

Gråter...

Förstår att du är ledsen. Inge kul att en fin vän inte kan komma.

Hm, som vanligt är verkar det vara Murphy´s lag som smällt till (lagen om alltings djävlighet)... Rätt spännande det där, hur saker och ting alltid ska krocka! Blir inte klok på det...

Jag personligen har aldrig varit med om en dugga som inte gått att ta igen vid senare tillfälle. Det kan mycket väl vara så i hennes fall, det säger jag inget om, men jag har som sagt aldrig varit med om detta, särskilt om det gäller första kursen på terminen (det kan ju vara en omtenta, då är det ju annorlunda förstås, då är det ju ofta viktigt att man klarar det).

Är det första kursen så brukar man ha gott om tid att göra om den. De duggor jag har haft har inte varit "betygsgrundande", utan mer att man antingen kunde välja tre duggor istf en tenta, eller att duggorna gav några gratispoäng på den stora tentan. Så visst, det kan säkert vara så att hon inte kommer klara kursen annars och att hon behöver poängen. Men för mig så låter det faktiskt som en enkel ursäkt att slippa... om jag ska vara krass och elak och lite cynisk.

Ursäkta. Vad är en dugga? Jag har pluggat 6 år på universitet och har aldrig hört ordet. Det var i och för sig tio år sedan jag tog min examen.

Jag vet inte om det är olika, men för mig är en dugga en "minitenta" där man kan samla poäng till stora tentan.
Jag hade 3 duggor i biomekanik, och för varje dugga man klarade fick man poäng till tenta. Eftersom jag var/är helt värdelös i biomekanik så kunde jag på så sätt skrapa ihop poäng så att jag klarade salstentan. Vi hade ingen möjlighet att göra om duggorna, och jag hade som sagt aldrig klarat kursen utan, men det är säkerligen olika på olika skolor.

Hmm, blev lite flummigt, var det relativt begripligt?

Är i precis samma sits som du är. Nästan iaf. Min bästa vän från min uppväxt kommer inte till vårt bröllop. Hon bestämde sig tre månader i förväg att hon inte har barnvakt. Iofs bor vi 50 mil ifrån varandra, men ändå. Jag blev otroligt ledsen. Inte på alla de sju år jag bott på annan ort har hon gjort någon ansträngning för att hälsa på mig. Men vad gör man? Jag gör nog inte så stora ansträngningar jag heller framöver.

Vad tråkigt att det blivit så.

En sak jag funderar på när jag läser din beskrivning av hur ert förhållande varit, eller hur hon gjort under åren, är, om hon har någon variant av social fobi?

Jag har två väninnor som har/haft social fobi, och den tog sig bland annat uttryck precis så som du beskriver: "hemmakär", svårt att ta sig för att komma till en, utan jag fick åka dit (för umgås med mig gör de gärna). Ofta har de haft ganska giltiga ursäkter för att inte komma, ens på viktiga tillställningar, men det följer ändå ett mönster.

Den ena väninnan har insikt i sin situation, och kan prata om det. Jag älskar henne jättemycket som vän, och eftersom jag vet anledningen till hennes svårigheter att komma, även när vi bestämt tid, accepterar jag det och är glad för den tid jag får med henne, försöker att inte bli ledsen för den tid jag inte får med henne.

Bara något att fundera på.
Hoppas att du ska kunna njuta av din dag!

Hm...personligen hade jag haft svårt att godta detta som en ursäkt. Jag har haft duggor i varje kurs jag läst (detta är mitt tredje år) och det har inte funnits en enda som man inte kunde tagit igen en annan dag.

Visst kan det väl vara som hon säger, men med den bakgrunden som du målar upp (att hon inte är speciellt villig att åka till dig) skulle jag också ha blivit ledsen och jag hade nog konfronterat henne och frågat om det verkligen är detta som är anledningen.