Gifte mig i lördags efter ca 12 år tillsammans. Vi har hela tiden varit fast beslutna vid att vi ska heta hans efternamn. Men, det känns så olustigt att ha bytt nästan ångestfyllt. Jag har ju hetat mitt efternamn i 31 år och nu heter jag helt plötsligt ngt annat.
Blir säkert bättre bara man vänjer sig :) Ngn mer som känt såhär den första/första veckorna?
Det tar tid, för mig tog det flera år. Nu är det dock hemvant, men jag byter inte igen!
Har varit gift sedan 07 och har fortfarande inte "vant in" mitt nya efternamn.
Blir ofta att jag säger båda efternamnen.
Det var väldigt ovant, men inte ångestladdat. Vi böt båda efternamn; han tog ett släktnamn, så vi har båda haft svårt att vänja oss 
. Nu tre år senare börjar det kännas mer hemtamt.
Känner oxå så efter att ha varit gift i 4 månader snart..
Men roligt nog när jag skulle byta pass för ngn dag sen visade det sig att efternamnsbytet inte hade gått igenom o ja ska resa utomlands nu i oktober så jag får vänta med att byta tills efter resan.. d va lite komiskt för jag har inte velat byta efternamn men gjorde det ändå för hans skull... :)
Jag bara längtar tills vi har samma efternamn! Tror inte jag kommer ha svårt att säga fel eller glömma eftersom jag längtat o väntat i tre år redan :)
Min svärmor har varit gift i över 35 år och säger att det tog många år innan hon kände sig riktigt bekväm med sitt nya efternamn. Innan dess var det itne "hon".
Själv känner jag att min identitet är för starkt förknippad med mitt namn så det var aldrig aktuellt att byta. Och maken var nöjd med sitt så vi har behållt våra efternamn.
Det är nog lättare att byta namn när man är yngre, åtminstone kände jag själv det, nu känner patienter, arbetskamrater, vänner etc mig under mitt eget namn och det skulle kännas helt fel att byta till makens.
Härligt att se att det inte bara är jag som tycker det känns konstigt att ta hans namn (att helt enkelt byta namn). Jag har funderat på att behålla mitt men att lägga till hans. Kanske får det bli en övergångsperiod.
Vi har båda bytt, till hans mammas flicknamn. Visst är det ovant men så mysigt. Jag har även bytt från finskt till svensk så kommer säga fel många gånger. Ni som inte bytt ännu, det är bra att tänka igenom namnbytet ordentligt, det gjorde jag då mycket av min finska "identitet" suttit i namnet. Nu känns väldigt rätt.
