Föräldrar och svärföräldrar som inte funkar

Vi är inte riktigt i samma sits men ungefär. Både mina och sambons föräldar är skilda och 3 omgifta. Våra släktingar går åt väldigt olika håll. Vår lösning blev en väldigt enkel bröllopsfest. Vi ska ha tårtbuffe och kaffe+the .punkt.

Vi vill inte ha nån middag eller sittning för det känns lite som att utmana ödet för oss och så tror vi inte att det skulle uppskattas riktigt eftersom alla itne riktigt drar jämt (är ju sklida...)

MEN vill ni ha fest med middag så ska ni göra det, förhoppningsvis är det vuxna människor som kan hantera att folk är olika, vissa drick, andra gör det inte osv.

tack för ditt svar. Känns lugnande att man inte är helt ensam även om du inte riktigt är i exakt samma sits. Det kan ibland kännas som om alla andra har det så enkelt och perfekt (även om jag vet att så inte är fallet). Hoppas ni får en lyckad bröllopsfest.

Vi har en liknande situation, vi har växt upp under VÄLDIGT olika förhållanden. Jag har en stor och bullrig familj, han har en liten och tystlåten...att det dessutom finns spänningar inom min familj gör det inte bättre kan man väl milt säga.

men jag tror du redan svarat på frågan själv. Att du egentligen inte ska bry dig, det är er dag. Vad andra gör är inte ert problem. Jag vet att det är svårt men det är så det är...

Om alkohol är något som ställer till det kanske betalbar kan vara ett alternativ. Då tar det kanske emot att supa sig full om du förstår vad jag menar. Att ha en toastmaster som hjälper till och styr upp talen kan också vara bra då kan ju denne även avbryta om det är så att någon går över gränsen etc. Det bästa är nog att försöka att inte tänka på det och inte jaga upp sig för mycket över det (vilket jag gjort själv) det blir bara svårt att njuta om man går och funderar på hur andra ska uppföra sig...

Hoppas det löser sig för er och att ni får en underbar bröllopsdag.

Inom min släkt finns det också vissa spänningar vilket gör att min mamma framför allt vill att det ska bli en lyckad dag. Det är en svår sits för mig eftersom jag märker att mina föräldrar är nervösa över min m2b släkt och hur de kommer "uppföra sig", samtidigt som jag blir irriterad över att mina föräldrar pratar om det med mig för det gör ju mig ännu mer nervös! Så blir det en jobbig sits för min m2b eftersom han blir nervös, men samtidigt känner att han måste försvara sin släkt osv... Jag och min m2b har precis haft värsta diskussionen om det och han ser det ju som att min släkt är problemet eftersom de bryr sig för mycket om hur andra för sig och tänker medan jag ser det som att problemet är att hans släkt bryr sig för lite om hur man för sig och hur andra tänker... Hatar sånt här. Jag vill bara att vi ska få vara nyförlovade och lyckliga, utan att behöva tänka på våra familjer.

Det är en jätte jobbig sits men kanske måste ni båda ha ett snack med era respektive familjer då? Du får säga till dina att inte bry sig så mycket och han får säga till sina att bry sig lite mer. Det är jätte svårt och jag förstår din m2b då jag är i hans skor eller vad man ska säga, man förstår att folk uppfattar ens familj på ett sätt och man är nervös för vad de ska göra men samtidigt försvarar man dem ju eftersom det är ens familj och man älskar dem...

Jag vet inte hur vi ska göra då det just nu är jätte rörigt i min familj och jag fruktar att vissa inte kommer att kunna hålla sams och förstöra vår dag...

Familjer är svårt som attan...man får ju inte välja dem tyvärr

Du har så rätt

Varför tror du att det blir problem? Bara för att folk har olika syn på saker och vad een glas kväll innefattar behöver det inte uppstå problem på ert bröllop. Och det är väl vuxna mäniskor som får lösa det själva i så fall? Om de ser så olika på livet så kan du inte lösa det ändå. Jag är säker på att de flesta kan föra sig när det gäller och att ni oroar er i onödan. det tycker jag du ska förutsätta och sluta debattera med din blivande man. Det här ör typiskt sådant man kan ryka ihop över, men vad ni än tycker och hur väl var och en av er argumenterar kan ni inte styra era familjer. Acceptera det föreslår jag och tänk inte en sekund till på saken.

Våra släktingar känner inte alls varandra och lär aldrig ha någon större kontakt efter bröllopet heller. Men trots att de är olika så tror jag det går utmärkt. Jag litar på att de vill hjälpa till och göra en fin dag för mig och min blivande man. Saker jag inte gillar hos dem kan jag inte ändra. Som brud anser jag mig dessutom ha privilegiet att blunda för ev tramsigheter från släktingarna, sådant får de klara av själva då de är vuxna människor.

Grymt bra inställning

Tack för ert stöd och era svar tjejer

Var och en får skämmas för sina egna handlingar! Ta inte på dig ansvaret för vad andra kan tänkas hitta på eller hur det kan uppfattas. Det är faktiskt inte ditt ansvar.

Jag förstår mycket väl att du känner en oro och lite maktlöshet. Det är nog ganska få som inte har någon eller några anhöriga som man känner att man får ett eller annat grått hårnär man tänker på inför sådana här tillfällen. Alltid är det nåt. Någon som inte kan kontrollera spritintaget, någon som hyser agg till någon annan, någon som bara är hopplös att placera vid något bord av olika skäl...
En gån i tiden skulle vi ordna med dop för vår son. Det var första gången våra familjer skulle träffas allihop. Jag hade en depression då och höll på att gå sönder av oro för vad den skulle tycka om den osv.

Min svägerska sa då : Passion, ditt ansvar är att bjuda in och ställa till med kalas.
VÅRT ansvar är att bete oss som folk och se till att det blir trevligt omkring oss.

Det var väldigt bra sagt.

Gästerna är ju faktiskt den viktigaste "ingrediensen" för en trevlig sammankost, och hur mycket man än vill kan man inte styra dem eller ändra på dem. Det vet ju alla gästerna också, så eventuella skuggor faller inte på dig och din man!

Håller med ovanstående!

De allra flesta har vett på att dricka mindre på ett bröllop än va man skulle göra på en vanlig fest.

Men ni kan ju försöka styra alkoholintaget under festen.
Nåt glas vin/öl till maten brukar räcka.
Men man måste ju inte bjuda på alkohol om det är den ingrediensen som brukar ställa till det.

Pa min syrras brollop sa var det 2 kompisar till henne (hon hade inte fler) hennes sida av familjen, hans mamma och bror+flickvan, och en jakla massa praster (?!). Vi ar inte alls sa 'fina' i var familj, ungefar som din sambos familj antar jag. Och vi kande oss verkligen inte tillrackligt fina for att vara dar, syrrans svarmor ville t.o.m att jag och pappa inte skulle komma! Helt sjukt. Vi svar ju inte och haller lada pa brollop!
Hur som helst, festen (nja, stela middan kan den kallas...) var jakligt trakig. Sa formell och inte alls avslappnad. Vi var ju sa fa roliga dar...

Tror det blir bast med en blandning. Hoppas verkligen inte att nagon av er skams!!! Visst ar det sa att 'fina' manniskor kan tycka att dom bullriga ar pafrestande och dom sticker nasan i vadret, men du ska veta att vi bullriga skrattar at folk som inte "kan ha kul". Precis som pa syrrans brollop.
Oroa dig inte, det ar ju era familjer.

Och jag hoppas verkligen inte att nagon kommer komma till er och klaga pa hur olika manniskor beter sig! Sa lange man ar glad och sen sa far man val vara som man vill.

Ni får absolut inte bråka över att era familjer är olika.. det är ju inte så att det ena sättet är "rätt" utan de är bara olika. Varna då din släkt för att hans släkt inte tar så hårt på vett och etikett, och säj att så är det bara, men de är lika välkomna endå och så får han göra likadant till sin släkt.. så de vet om innan ( om de inte redan gör det förstås). Och pratar de mycket om det så säj till dem att de får faktiskt respektera varandra och inse att alla är olika och så länge ingen blir skadad eller sårad så är det ok.. sen är det inte mer med det. Detta är en dag där du och din man ska vara glada och lyckliga.. (ja, efterår också såklart) så låt absolut inget sånt komma imellan er.

Tack för alla fina och förståndiga svar. Jag håller helt med er. En blandning är bäst! Vill varken ha det surperformellt eller drägigt. Jag vill att festen ska spegla det som jag och min m2b har och delar. Det ska handla om kärleken. Det viktigaste är att alla vi älskar är där på vår stora dag! Vår diskussion löste sig igår. M2b kom hem med kräftor, baguette och ostbrick, och en liten blomma som han plockat utanför porten, och så satt vi och mös hela kvällen. Ska inte låta våra olika familjer förstöra eller oroa mig under denna dag. Om jag låter det ske så förstör jag ju bara för mig själv.

Det kunde varit jag som skrivit detta. Min familj är som din och min blivandes är som din blivandes. Jag har inte blivit orolig än men vi kommer att köra på vårt sätt och sedan fint upplysa om hur vi vill att de ska bete sig.

Lycka till!

Vilka kloka kvinnor det finns på detta  forum! Jag har vuxit upp i ett strängt religiöst samfund och är sedan 6 år utesluten vilket gör att alla tidigare vänner brytit med mig för de helt enkelt inte får ens hälsa på mig. familjen har precis börjat komma och hälsa på och sova över- tidigare tog mina föräldrar in på hotell då de inte kan sova i samma hus med mig som lever i synd.. ;) nu inför bröllopet är det en klump i magen- vi skall nämligen vigas av präst i en kyrka och risken finns att mina föräldrar och bror inte vill komma... har inte lyckats samla ihop mig till att berätta detta än och växlar mellan att må dåligt över det och i nästa stund bli förbannad och tycka att de måste kunna bete sig respektfullt mot oss denna  dag!
att läsa dessa kommentarer och kloka svar hjälpte en hel del! 

Jag tror att man lägger lite för mycket vikt på såna saker innan bröllopet, men att när dagen väl är där kommer ni vara överlyckliga och inte kunna se annat än varandra, era gäster och familjer kommer tycka att det formligen strålar om er. För så brukar det ju vara på bröllop, att det mest är lyckokänslor.

Om du ändå är rädd för att det ska bli alldeles för mycket pinsamma tal och utrop så kan ni ju göra så att ni har en toastmaster som får ha hand om alla talen. Formulera er i inbjudan att för att alla som vill vara bidra med tal och spex ska höra av sig till toastmaster.
På det sättet kanske det drar ner spontaniteten lite, vilket i sin tur gör att du inte är alldeles för orolig över "kulturkrockarna"

Ett råd till Er... Gläds med dem som kommer och vill dela eran lycka/glädje... Lägg inte er energi på dem som inte kommer!!

Vi hade oxå mycket sådana tankar när vi skulle döpa vår dotter, det var 1a gången som våra familjer möttes, samt att både jag och min M2B är skilsmässobarn, där föräldrarna inte skött det där speciellt snyggt utan det har varit en massa tjafs år igenom till och med mellan min mormor o min farmor.

Så med klumpen i magen bjöd vi in hela drösen, men det gick KANON!!!! det blev en jättelyckad dag, visst satt inte våra biologiska föräldrar i knät på varandra men , det var iallafall hövliga mot varandra.

Men visst inför stundanade bröllop så krävs det kanske lite extra energi på bordsplaceringen så det inte blir helt galet.... :)

Kan tillägga att mormor o farmor faktiskt har träffats efter dopet o druckit konjak ihop inte dåligt efter att inte sett varann på 27 år utan bara baktalat varandra hela tiden.