Hej!
Jag undrar om det är någon mer än jag som stött på motstånd från prästen när ni sagt att ni vill ha egna löften till vigseln? Vi träffade vår präst igår och han var helt emot det. När vi inte gav oss sa han till sist att vi kunde få skriva egna löften men att han var tvungen att godkänna dem och att de var tvugna att innehålla orden i nöd och lust och tills döden skiljer oss åt. Vad göra?
Jag kan förstå att du tycker att "man som brudpar tacksamt kommer inför den som själv är kärleken och som lett ens vägar till varandra och som lovat vara med en alla dagar",om man helt och fullt tror på det. Jag tror på Gud men det betyder inte att jag tycker att det är ok att prästen vill få hela vår vigselakt att handla om hur man når frälsning. Det finns moderna präster men tyvärr också en del, hur ska jag säga detta fint, mer av den gamla skolan.Jag tycker det blir fel när man blir på prackad någon annans värderingar och åsikter om vad som är rätt och fel, vilket tyvärr hände när vi träffade vår präst.Jag hade en bild av en fin vigselakt med Gud som vårt vittne men nu vet jag inte. Det har inget att göra med att vi vill ha allt ljus på oss bara att vi vill att det skall kännas lite personligt. Anledningen till att all vår släkt och våra vänner är där är ju för att se oss ingå äktenskap. Hade de velat höra prästen prisa Gud och lära sig om hur de bäst når frälsning hade de gått på en vanlig gudstjänst.
Men alla är ju olika och tur är väl det :)
Jag blir jättenyfiken på hans upplägg, för det låter väldigt främmande för mig att någon skulle göra väckelsemöte av en vigsel. Jag tycker inte det verkar som er kommunikation fungerat så bra tyvärr. 
Hoppas det hinner rätta till sig, och att ni får känna att ni står med Gud som vittne och firar er kärlek.
Det var bra att veta, tror du att prästen kan säga så i "standard" löftena? Jag och min blivande har pratat om att det är tråkigt att ordet "död" är med. I USA (där min blivande är från) är det ibland vanligt att man säger "as long as we both shall live" istället för "until death do us part" för att göra det lite lättare.
Får jag fråga vad du tror händer efter döden? Eller det kanske är ett för tungt ämne för BT :) Vill inte sno tråden och göra ytterligare en religionstråd, men jag blir lite nyfiken.
Kjell Präst skrev 2009-05-19 16:51:52 följande:
@ Passionsblomman- Tack så mycket :)
@LB5- Jag är väl lite andlig och tror att själen lever vidare vilket gör att jag har svårt för frasen tills döden skiljer oss åt. Jag tror på Gud och på änglar och att själen hela tiden vill utvecklas vilket den gör genom att komma ner hit till jorden och leva olika liv. Jag tror att det är därför man ibland kan känna väldig stor samhörighet med någon man precis träffat eller tvärtom ett väldigt obehag när vissa personer är närvarande, alltså på grund av att man träffat dem i ett annat sammanhang i ett annat liv. När jag säger att jag tror på Gud betyder det inte att jag tror på allt som står i bibeln då mycket borde vara hörsägen och konstruerat i efterhand. Varför skulle till exempel inte Jesus kunnat ha varit gift? Jag säger bara Maria Magdalena. Nu får jag väl hela svenska kyrkan efter mig men så tror jag.
Ja att själen lever vidare, det tror ju kyrkan med, men man tror inte att äktenskapet som är knutet på jorden går vidare så att man står somäkta makar äve i livet efter döden. Då väntar en helt annan sorts liv. Ungefär så tror jag är anledningen till att man anser att döden skiljer en åt. man är ju dessutom då fri att åter gifta sig om man är den som inte dött. Om äktenskapet vore evigt skulle ju en änka eller änkeman inte kunna gifta om sig. Det är en annan aspekt.
Jag håller helt med men när jag sa det till prästen sa han "ja, men så tror vi ju inte här". Det kändes väldigt skumt måste jag säga.
Hur trodde han då? sa han det?
Jag vet inte. Han sa bra att ja men så tror vi inte här. Dessutom skrattade eller snarare fnissade han hela tiden. När han skulle säga våra namn när vi övade lite började han gapskratta och det tog flera minuter innan han sansade sig. Vi var lite konfunderande när vi åkte därifrån måste jag säga.
Just nu känns allting sådär måste jag säga. Vi har fyra veckor kvar till bröllopet och jag är lite orolig för hur det kommer att gå i kyrkan. Min morfar var diakon och jag har varit på flera kyrkliga vigslar men aldrig varit med om något liknande. Bara att hålla tummarna!
Byta präst skulle det funka tror ni? Det låter märkligt måste jag säga...
Det måste ju finnas någon annan som kan viga er då och där. Det låter ju nästan som han hånar er...?
Min uppfattning av kyrkliga vigslar är enbart positiv ska jag säga, och de präster jag mött har varit väldigt öppna och intresserade av människor och de brudpar de ska viga - men det här verkar.... udda...?
Verkar som en udda figur... 
Till livets slut var fint. Jag ska framföra det som förslag och se hur han reagerar på det :)
Vi funderade också på att byta präst ett tag men dels är det svårt att få någon annan med så kort varsel och dessutom på midsommar och dels vill vi inte såra honom. Det är svårt det här. Fortsättning följer :)
Haha, så olika vi är! 
Vi ville ha med "tills döden skiljer oss åt", och jag hade blivit irriterad om vår präst föreslagit något annat....
Det är väl inte ovanligt att tro som du gör. Att Svenska Kyrkan (och de flesta andra kyrkor) menar att Jesus inte var gift beror på på vad Bibeln säger om den frågan. Då blir det en diskussion kring hur man ser på Bibeln, vilket börjar bli ganska OT
Men jag tror inte att du får hela Svenska Kyrkan efter dig. De är inte kända för att jaga dissidenter...
Oj, tack så mycket för svaret! Frågan var riktad till kjell präst, men ditt svar var väldigt intressant också. Jag är lite kluven när det kommer till det där med vad som händer efter man dör, men eftersom ingen kan ge ett svar så är en tro lika god som någon annan :)
Er präst låter nästan lite oprofessionell..?! Hoppas att det ordnar sig och att ni kan komma överens.
Nu var inte vår präst oresonlig på något sätt, tror till och med att hon frågade och kollade så att vi inte väldigt gärna ville ha ordalydelsen om döden... Men det tyckte inte vi var nödvändigt...
Man har rätt att formulera egna löften så länge de håller sig inom ramarna för det Kyrkan föreskriver. Detta innebära:
1) Att man uttrycker ömsesidig vilja till kärlek och trohet
2) Att det handlar om en överenskommelse som gäller hela livet ("tills döden skiljer oss åt" - eller om man är rädd för ordet "döden" kanske man föredrar "hela livet" eller "så länge vi lever")
Detta löfte kan inte ersättas med stora ord om starka känslor, hur långrandig man än är om hur vacker den andre är och hur mycket gåshud man känner.
