Hur långt får en svärförälder gå?!?

Tycker att du ska försöka separera sakerna från varandra! Vad är det hon gör som är oacceptabelt och vad är det som bara är lite smådrygt? Tar du illa upp för småsaker bara för att de kommer ifrån din svärmor och du misstänker att hon inte tycker att du är bra nog? Ställ henne mot väggen tycker jag! Fråga vad hon vill egentligen? Är du inte bra nog åt hennes son? Jag tror att det är enda sättet att kunna gå vidare, för det går inte att du kommunicerar genom din kille.

Men som sagt, rannsaka dig själv och vad du vill säga innan så att det inte blir värre. Vad är okej och vad är inte okej? För det där med kakorna var väl inte så farligt? Och matallergier får man ju ta ansvar för själv, även om det är en liten sak så tycker jag inte att du ska BEGÄRA att din svärmor kollar alla innehållsförteckningar när hon handlar, för du bor väl inte hos dem?

Däremot är det ju jäkligt påfrestande om hon smyger in nedvärderande kommentarer och pikar dig hela tiden! Jag tycker INTE att du ska fjäska för dina svärföräldrar om de behandlar dig respektlöst, ställ dem mot väggen istället!

Ja, då tycker jag också att det var förbaskat dåligt av dem!

Men jag tycker fortfarande att du ska stå upp för dig själv och ställa dem mot väggen! Ta din kille som stöd, men tvinga honom inte att välja sida! Det blir aldrig bra...

Det är upp till din sambo att ta tag i det där. Det är hans familj. Han får ta ett beslut. Du ska inte behöva vara den som bråkar... Lycka till!

Men det ska han behöva göra? Ursäkta mig men det här tycker jag är ett helt förkastligt resonemang!

Om man avsäger sig allt ansvar i en konflikt som man är delaktig i så tycker jag att man beter sig oerhört barnsligt! Och riktigt orättvist att tvinga någon att välja sida i en konflikt som man inte kan kontrollera. Jag skulle då aldrig kunna vara så taskig mot min kille iaf. Det är inte hans jobb att reda ut mina konflikter!
Jag står gärna vid hans sida och stöttar om han vill och jag får samma stöd av honom.

Va? Det är HANS familj, jag antar att tempest gärna skulle strunta i att umgås med dem och vise versa, men nu är det hans föräldrar och så klart hans problem att lösa!

Hur har det gått?
Kom ni fram till någon lösning?

Kan ju bara säga att om jag betedde mig så barnsligt att jag lät min kille föra min talan inför andra och dessutom tvingade honom att säga upp umgänget med sina föräldrar innan jag försökt lösa konflikten själv, eller ens ta upp det med morsan hans, så skulle jag ha all förståelse om han valde sin mamma framför mig.
Vem orkar med sånt? Inte jag iaf!

Killen ska alltid välja tjejens sida mot sin familj om det är ett problem. Annars blir det inte bra! (och tvärtom givetvis med tjejen på killens sida)

Enligt en relationsexpert.
Partnern kan du förlora för alltid, familjen kan du allt som oftast lösa problemen med.

usch.. vet hur jobbbigt det är och jag hoppas verkilgen att det löser sej för dej!

Min svärfar var lika.. fast lite värre.. HAr kommit på han flera gånger ha i nötter i maten för att sen plocka ur dom fast han veeet att jag är döds allergisk, När jag va gravid hota han mej till livet 2 ggr och va alltid riktigt elak.. Jag hade då förstört hans sons liv och det där jävla ungen jag vänta va garanterat inte min samboos osv...

Nu är det löst och lugnt. men det är nog endast av den anledningen att han dog.. Annars hade det varit ett helvete fortf. skulle jag gissa...

Hoppas din svärmor blir snäll så man slipper vänta ut dom...

Jag har ett precis likadant helvete med min svärmor och min svägerska dessutom. De avskyr att vi är tillsammans! När vi berättade att vi väntade vårat första barn så blev min svärmor helt tyst...inget grattis eller något.. sen sa hon... ni ska väl ta bort det? Då trodde jag att jag skulle döda henne! Efter det så funderade jag på om jag och min M2b verkligen skulle kunna ha ett normalt förhållande med varandra. Min svärmor lägger sig nämligen i allt han gör, och vad jag gör. Hon behandlar min sambo som en liten unge. Jag har rent utsagt börjat hata henne. Men Jag har kommit fram till att det inte är henne jag ska leva med och att jag kan välja bort att umgås med henne och min svägerska. Vi fick iallafall våran underbara dotter, och min svärmor kom till BB och hälsade på, Nu är Vårat barn det bästa som finns enligt henne. Falsk eller vad? Jag berättade för min svärmor i sommras om hur jag mår i hennes sällskap och att om det inte blir ändringar så är hon inte välkommen i vårat hem längre. Efter det har allt blivit bättre. Och hon Grattade oss till bröllopet och vill hjälpa till. Hon har nog själv kommit på vilken bitch hon var. Jag har min Man och min dotter och de betyder allt!

Självklart ska man försöka lösa konflikten, men när det gäller föräldrar så tycker jag att den dess föräldrar det är ska ta det största ansvaret och det har inget med att föra någon annans talan att göra. Detta är väl lika mycket ett problem för honom?

Mörk Ängel skrev 2009-01-08 22:31:47 följande:

Jag håller inte med! Jag tycker att man kan hjälpa till, och visst KAN man välja sida också om föräldrarna beter sig på ett fullständigt oacceptabelt sätt, men det är inte schysst att få ansvaret för att lösa en konflikt andra. Och jag tycker fö att det är oacceptabelt beteende av den som ställer sin partner för ett sånt ultimatum. Jag skulle dragit direkt från en sån människa.

Det jag propagerar för är att man tar tag i situationen som en vuxen människa och går till botten med problemet. Istället för att gå runt och göra en massa grejer som man tror är rätt så tycker jag att man ska ta reda på vad problemet egentligen är. Om nu svärmor säger rakt ut att man inte är bra nog åt sonen/dottern så finns det inte så mycket att göra. Men då är det HON som ställer ett ultimatum och är den omöjliga och barnsliga i sammanhanget!

Vad du än väljer att göra tempest, så hoppas jag uppriktigt att det ordnar sig!