behöver stöd..

Bor de i Sverige?

Annars har du lite tid på dig att återknyta kontakten med din mamma och systrar och känna dem på pulsen. De behöver ju inte får inbjudan redan nu bara för att den skickas ut till "utlänningarna".

Om de inte blir bjudna får du nog räkna med att det tolkas som att du helt brutit kontakten och inte vill ta upp den igen. Det blir med andra ord en stark markering från din sida.

Om det är värt det kan du bara besluta om själv, personligen hade jag gjort vad jag kunnat för att försöka lappa ihop förhållandet. Men så vet jag hur "halvt" livet kan kännas när man inte har kontakt med sin släkt.

Jättesvårt! Om du ändå någonstans vill att de ska komma kanske du kan träffa dem nu snart och prata igenom situationen med dem. Att träffa dem för första gången på själva bröllopsdagen låter lite riskabelt i mina ögon.

Min fästman och jag har bestämt oss för att bara bjuda personer som vi mår bra av att umgås med till vårt bröllop. Inte helt lätt alltid.

jag bor i finland, dom bor i sverige.. min syster hade dop i våras och jag var inte bjuden..
dessutom är dom ännu mindre intresserade av kontakt med mig..

tycker det är er dag och den ska man fira med dem man vill ha nära.... om de är taskiga mot dig och skulle förstöra känns det ju inge bra.... svår situation...

tror du att de ev kommer bli snällare om du är schysst och bjuder dem?

jag tror att om jag bjuder dom så enda positiva som finns (oavsätt om dom kommer eller inte) så är det att resten får se vilka dom egentligen är.. tror bara mer och mer på att dom som bjuds är såna som vi tycker om och såna som accepterar oss för dom vi är.. livet är svårt ibland ;)

om det är så illa så skulle jag undvika det på just bröllopet! ni ska ju ha så kul som möjligt den dagen och inte låta dem förstöra....

bra! nu har jag fått veta av min kära mormor att jag är den enda som ser fram emot bröllopet..

when i said i do skrev 2009-01-03 18:23:16 följande:

Då tycker jag du skall fokusera på de som trots allt vill komma på ert bröllop!

Att din trio reagerar så starkt är för att du, genom att inte bjuda din mamma och systrar, helt stänger dörren för en återförening er emellan. Det är alltid sorgligt att se anhöriga som inte fungerar tillsammans, speciellt som det är inom den närmaste familjen.

Jag vet inte vad din mamma gjort mot dig men tycker nog du skall försöka ge henne en chans (förutsättningslöst). Ingen sund mamma vill vara osams med sina barn och nu finns ett gyllene tillfälle att försonas!

Ni kanske aldrig får ett riktigt kanonförhållande men bara att inte känna bitterhet gentemot sin närmaste släkt är guld värt!

En god vän sa till mig en gång
"Om det tär mer än mer än det när - skit i't".
Det tycker jag är en väldigt bra filosofi o brukar tänka på det när saker o ting strular till sig. Tyvärr är blodsband blodsband, men de tycker jag inte spelar nån roll. Om de är elaka o mobbar dig så tycker jag helt klart att du ska säga upp kontakten med dem o gå vidare. Omringa dig med personer som ger dig energi o gör dig glad, som uppskattar dig o pushar dig till nya mål etc. Den andra typen av folk har man ingenting för.

Usch vad jobbigt för dig! Jag har inget bra råd, men skickar en kram! Jag hoppas du hittar fram till ett beslut som du känner att du kan vila i.

Tack alla ni som finns där ute för oss vilsna blivande brudar