Kär men rädd...vad göra?
Hej!
Jag har ett dilemma... jag och min sambo flyttade isär för 2månader sen, på mitt bevåg. Vi hade en liten paus, mest för hans skull, men jag hade känslomässigt redan gått vidare. För 1,5v sen sa jag att de inte kommer bli vi igen - d fanns inte någon kärlek kvar - absolut kommer han alltid finnas i mitt hjärta för han e en superkille - men inte för mig.
Nu till dilemmat... jag har blivit kär i en jobbarkompis till mig. Vi har alltid tyckt om varandra, blev snabbt goda vänner och vi har känt varandra i drygt 1 år. Han har alltid haft flickvän och jag pojkvän och under den här tiden har vi enbart varit nära vänner. För 2-3v sedan så gjorde han slut med sin tjej och efter det har kärleken bara blommat upp. Det känns såå såå bra allting. Men på ett sätt så är vi båda rädda att vi "tröstar" oss med varandra - vi pratar väldigt öppet om det här - just för att vi inte vill förlora varandra vänskapsmässigt. Vi försökte hålla emot först, just för den anledningen, men vi är som två magneter som inte kan hålla oss ifrån varandra. Ingen på jobbet vet och det är inget vi kommer säga heller tills vi är helt säkra på vad vi är för varandra...
De jag är rädd för är att vi förstör något genom att hoppa från en relation till en annan. Vi var båda singlar när de väl hände något mellan oss, men det är ju verkligen kort tid! Allt känns så bra, ibland tror jag att det är "han" - så bra känns det - ok de har bara gått några veckor men det känns som mycket längre! Visserligen är det ju en fördel att vi båda lämnade våra respektive för att kärleken inte fanns kvar...
Någon som har varit med om något liknande?
men som sagt låtsas som ingenting. De andra har inte med saken att göra så länge ni hanterar det professionellt på jobbet.