En snål rationalist smälter...
Jag är en mycket rationell människa. Så rationell att mina vänner glor förvånat på mig när jag i akuta krissituationer ska reda ut allt praktiskt som behöver göras. Jag flyger inte omkring på några rosa moln. Jag har ingen särskild dröm om hur ett bröllop ska vara. Jag tänker att huvudsaken är att de direkt drabbade är närvarande så att det som ska bli gjort kan bli gjort.
När min käre vill laga en finmiddag, tänker jag att det inte är nödvändigt. Det går jättebra med spagetti och köttfärssås. När han vill köpa en massa fina saker till vårt blivande gemensamma hem, säger jag att det inte nödvändigt. "Det räcker med 4 sängben. Det finns på IKEA för 89 kr." När han undrar om vi inte ska köpa ny soffa, säger jag att det räcker med ett nytt sofföverdrag för 799 kr. När han skickar mig till guldsmeden för att titta på ringar, så kommer jag hem och har valt mycket billigare ring än han tänkt sig. "Jag älskar dig", säger han. "Jag är billig i drift", säger jag.
Vi har sammanlagt tre schäfrar. När vi var ute på långpromenad härförleden så frös jag om ryggen, varpå han lade armen om mig och sa "Vi kramas en stund". "Jag behöver köpa en väst", sa jag.
När han väcker mig ömt på morgonen reser jag mig raskt upp och säger "Jag måste gå ut med djuret." "Jag har redan varit ute med hundarna och tog med din så att du skulle få sova", säger han.
Vi bor 15 mil ifrån varandra. När vi skulle lösa vårt förhållandes välbefinnande, sa jag rationellt att jag inte kunde flytta till honom för jag hade just fått en tjänst som jag hade påbörjat ett par månader tidigare. "Jag har redan börjat kolla efter jobb hos dig", säger han. "Då löser det sig", säger jag.
Idag, i brevlådan, låg ett stort paket. Ett sånt där paket som man ser inte kommer från något företag eller liknande. Ett brunt paket, med handskriven adress. Med en väst i. En väst med särskilda fickor för hundgodis som behövs när jag tränar med min lilla parvel. En varm väst, så att jag inte ska frysa på ryggen.
Är det konstigt om man smälter och tänker vilken tur att det är just han jag får som man?