• Avath

    Håller på att bli GALEN på honom.

    Ja. Kom hem idag till en jävla svinstia. Som vanligt. Påpekade att det kanske är dags att städa och han sa "ja, när ska du göra det?". BLIR FULLSTÄNDIGT APTOKIG. Jag går i skola fulltid och han är arbetslös så jag tycker inte det är orimligt av mig att jag tycker han kan dra det stora lasset hemma istället för att jag ska komma hem efter 8 timmar i skolan för att plocka up och dammsuga och diska (och visa dagar moppa, tvätta kläder).

    Men. Jag satte på lite hårdrock och började städa för jag STÅR INTE UT längre och han klagade på min musik. Att han har mage! Och när jag irriterat sa att nu städar jag och då vill ha musik så sade han "jaså så nu när du måste städa efter dig själv för en gångs skull så blir sur och ska få igen?" och sedan hånskrattade han åt mig.

    Är så jävla trött. Frågade honom hur han trodde disken diskar sig, hur maten lagar sig, hur tvätten blir tvättar och vikt och lagt in i garderoben. Jag frågade sedan hur han trodde vi har lägenheten, hur vi köper mat, hur vi har pengar i huvudtaget. Och sedan frågade jag om det är orimligt för mig att be honom städa resten. Han sa att jag 'lämnar så mycket efter mig' och han tänker minsann inte städa upp efter mig.

    Ska vi leka den leken så lagar jag bara mat åt mig själv, diskar bara åt mig själv, tvättar bara mina kläder... och ska vi ta den leken ännu längre så har inte du någonstans att bo för det är jag som betalar och varför ska jag hjälpa dig?

  • Svar på tråden Håller på att bli GALEN på honom.
  • Hammerman

    Man ska vara försiktig med ultimatum men den här killen verkar ärligt talat inte ge dig något val.

  • dfk

    Hm! Du har all rätt att känna dig trött och att du inte står ut med att få dra tunga lass helt själv.
    Han verkar ha hamnat i någon slags koma, du försöker att hålla någon slags trivsam ordning och får dumma kommentarer även då.
    Du är inne på rätt spår, att du kan omöjligtvis fixa allt själv. Uppryckning kan du absolut kräva! Är det alltid såhär, eller kan det vara så att han har hamnat i någon depression i samband med att gå arbetslös?

  • BelleA

    Dags att fundera på vad han faktiskt ger dig? Jag var ihop med en "sån" och dumpade inte honom förrän jag träffade en annan (min blivande) som visade hur man faktiskt kan och BÖR bli behandlad. Mitt ex blev ganska förvånad över att jag gjorde slut dock... Många sa att det inte skulle hålla med min nya kille, att han bara var en övergång eller snarare utgång, från ett dåligt förhållande. Men här är vi nu två år senare, snart förlovade.

    Vill tillägga att jag aldrig var otrogen. Gjorde slut innan det hann hända något med min nuvarande sambo. Fast jag visste ju att han ville ha mig... :)

    Men det jag egentligen vill säga att man ska inte behöva vänta tills man vet att nån annan vill ha en, nån som kommer att behandla en bättre. Oftast får man själv ge sig ut och leta efter den personen. Gör slut och finn den som gör dig lycklig!

  • dfk

    BelleA
    Det var bra råd! Vad skönt att du nu har en bra sambo!
    Håller med om att man ska bli respekterad och bli bra behandlad.
    Jag har själv ett sådant tråkigt förhållande bakom mig. Jag stannade alldeles för länge... Är nu lyckligt gift!

  • Avath

    Jag kan mycket väl tro att han har en lätt depression. Han har sagt till mig när vi har bråkat och har suttit ned lugnt och pratat att han känner sig skyldig för han inte bidrar ekonomiskt och han förstår inte varför jag fortfarande är med honom. Jag säger att så länge han hjälper mig med det jag behöver hjälp så har han inget att känna sig skyldig över.

    Men nu är det ju inte så. Jag är så fruktansvärt trött just nu att jag bara vill lägga mig ned och grina. Ska nog gå och lägga mig efter jag har tittar på dr phil.

    Jag förstår inte varför han inte vill hjälpa mig. Jag är så TRÖTT. Jag kan inte förklara hur TRÖTT jag är. Min pappa dog i år och jag och min bror fick huvudansvaret för att ordna upp hans dödsbo. Jag fick hela ansvaret för att fixa pojkvännens pass och visum (han är amerikan) så han kunde åka hit och jag kan säga att det inte var en dans på rosor. Jag har också fixat så att våran katt kan komma till Sverige och det har också tagit timmar timmar timmar timmar. Jag är så oerhört pressad och jag vill bara ha lite hjälp.

  • dfk

    Det låter som du har haft ett tungt ansvar på dina axlar!
    Det är viktigt att du känner ett stöd och får avlastning.
    Det är bra att du ventilerar!

  • ElinPierre

    Har ni funderat på att tillsammans gå och prata med någon, som kan hjälpa er reda ut problemen?
    Depressioner iom arbetslöshet har jag allt för väl vetskap om... Det händer, så är det bara. Och är han också amerikan, och kanske inte kan språket och kanske inte har så många vänner, ja då är det svårt.

    Men även om det är så att han har en depression ger det ju honom inte rätt att behandla dig hur som helst, och inte ert förhållanden heller.

    Kan ni sätta er ner och göra en "uppgifts-lista", dvs- Du mappar och sköter tvätten, han gör resten av städet, du betalar räkningar och går i skolan, han söker jobb/skola/pluggar eller övar svenska vissa timmar i veckan. Du lagar mat på helgerna han på veckodagarna osv..

    Sen kan man ju göra som oss- om han nu tycker att du stökar till det- då kan han ju ta dina saker och lägga i en hög på sängen/soffan/fotöljen som du kan ta reda på när du kan/orkar, då kan han ju ändå fixa resten!?

    Hoppas det löser sig för er!
    Värmande kramar

  • Esonda

    Vet en man som kommer hem äter maten som ligger på tallriken, går ut och gör lite saker går in sätter sig i soffan och somnar. Dricker han på helgen slänger han ur sig massa elaka saker som man bara inte säger till nån över huvudtaget!
    Han pratar knappt alls.

    Vad han inte gör: hälsar på sin fru, visar att han älskar henne, säger inte tack efter maten eller tack för nått som hon gör mm

    Så har det vatt i snart 20 år. Hon är olycklig och trött.

    Ett tips , Låt det inte hända dig :)
    lycka till

  • Saxiquine

    Ja, jag håller med vissa ovan att det är nog dags att gå och samtala med någon om ni vill lösa detta, annars kommer det nog att äta upp ert förhållande.

    Och om det är ren fakta det du skriver att han säger, så tycker jag han är direkt elak, vilket är lika lite ok som att slå någon i min värld.
    Oftast med en massa kränkande kommentarer det startar... ok kanske lite väl svartmålat, men ändå - värt att tänka på om det fortgår.

    Hoppas ni löser det dock så det blir bröllop!
    Kan ju vara så att han bara mår kass över sin situation.

  • pallasathena

    Första steget är att prata med varandra, när ingen är arg eller upprörd. Försöka bestämma innan man sätter sig ner och pratar att båda ska försöka hålla sig lugna och att målet är att hitta en lösning, inte hävda sig över varandra.

    En relation utan kommunikation däremot, det är inget jag skulle satsa på. Om det inte finns en ömsesidig vilja att prata om problemen för att försöka lösa dem, då skulle inte jag ha motivationen att fortsätta försöka.

    Det ska absolut inte behöva vara som du beskriver och det är inte orimligt att han sköter markarbetet om han är arbetslös. Sedan är det tveksamt om han mår bättre av passiviteten, så för er bådas skull kan det vara bättre att han tar ansvar. Kanske är det så att han behöver stöd och hjälp för att ta sig över tröskeln och komma igång, men han måste inse att till slut når du en gräns då du inte fixar att vänta på att han ska ta sig dit.

  • 090208

    Nar min syrra separerade sa sa hon att nu har hon bara 2 barn att ta hand om, istallet for 3... Hon levde mer eller mindre som du.

Svar på tråden Håller på att bli GALEN på honom.