Kanske en dum fråga men har man genrep innan själva vigsel och isåfall när?

Men själva kyrkan kan ni ju gå till även om just eran präst inte är en "övare" som jag! Men ni får väl fråga honom/henne.

TS: Har ni haft vigselsamtalet än? Annars kan ni ju fråga om ni inte kan ha det i kyrkan och kolla om ni kan "öva" lite.
Jag lägger mina vigselsamtal i kyrkan just för att så många par vill "provgå". Gör man inte det så är det många präster som träffar paren i parets hem eller på pastorsexpeditionen.

Jo, kyrkan har vi varit i men bara på en snabb visning med kantorn, innan dess bara vid begravningar tyvärr. Tänkte gå dit på nån gudtjänst nu också för att få lite stämning innan vigseln. Ska höra med vår präst om hon kan tänka sig att ha vigselsamtalet i kyrkan, hade varit toppen! Gifter oss om lite mer än en månad så det borde ju vara dags snart...

Allt är inte som i amerikanska filmer. Nej "rehersal dinners" har vi inte i SVerige. Däremot kan brudparet få öva på hur de ska gå i kyrkan.

Det är ju inte så ofta man skrider fram i kyrkgången direkt så de flesta präster brukar ha med detta och det skulle jag också vilja göra om/när jag gifter mig.

*fnissar åt youtube-klippet* Man kan ju iofs undra varför man måste bygga upp en scen att stå vid precis vid poolen... och dessutom är ju detta något som kan hända (och förmodligen hände) trots övning innan...

Men angående övning: jag har all förståelse att det är nervöst och något man inte gör varje dag. Men prästen ska ju vara tydlig både innan och under vigseln med hur man ska stå och gå och säga och när. Så man ska kunna spänna av och bara komma dit och allt ska flyta på ändå. Om man har tid och möjlighet att öva, så visst, men ofta tar det mer tid än det ger trygghet -för när dagen kommer kommer man ändå inte ihåg nåt!

Hmmm, var det där på riktigt? Kändes inte riktigt så.

Jo tack, att livet inte är som i amerikanska filmer är jag medveten om och tacksam för. Men genrepet i kyrkan tycker jag hade varit något bra att ta efter, utan efterföljande middag.

Jag brukar ha två träffarm med mina brudpar. Först ett samtal där vi går igenom hur vigseln går till, talar om psalmer och in- och utgångsmusik, om de skall ha solosång/diktläsning och diskuterar igenom de olika valaternativen när det gäller böner och texter. Sedan träffas vi igen i kyrkan/på vigselstället och övar att gå och stå. Paret får också prova att säga jag och löftena. Det kan vara bra, eftersom vigseln är något så stort, så vet de iaf lite hur det kommer att kännas. Jag brukar också uppmuntra dem att ta med tärna och marskalk, så också de får öva i hur det skall gå och stå. Det brukar ta bort en del nervositet.

Ibland går det lite väl snabbt, träffar menar jag och att säga "ja".