Ta betalt för uteblivet umgänge med barn???

Om din sambo tycker att det inte fungerar så tycker jag han ska kontakta den som handhan sådana här ärenden på kommunen. Där kan han beställa tid för samarbetssamtal. Verkar som att de kan behöva det för att komma på rätt spår igen, för det där låter inget vidare. Sen tycker jag personligen att är det bestämt att din sambo ska ha barnen varannan helg men mamman förhindrar detta så ska hon inte ha ett öre extra, men är det barnen som inte vill till sin pappa så bör saken diskuteras. Framförallt bör de då diskutera anledningen till detta så de i framtiden kan få en bra relation till varandra. Hoppas det löser sig till det bästa för alla inblandade.

Om jag fattat saken rätt, ett underhåll är om du får genom F-kassan 1273 kronor.
Min dotters pappa betalade nog mindre än så (han har tre barn till med två andra "mammor")

Om barnen är hos pappan mer än typ varannan helg, varannan jul/midsommar och nån vecka på sommarn får pappan betala MINDRE men mer har jag aldrig hört talas om, 1273 är liksom vad det ska kosta...men om pappan och mamman kommit överrens om en större summa (pga en god ekonomi eller dyl) och sköter det utan F-kassans inblandning, då är det ju som sagt upp till föräldrarna.

Min väninna är gift med en man som har två barn, han träffar dom aldrig (jo, dom hör av sig en vecka innan födelsedagar och jul för att försäkra sig om att få presenter) han har kämpat i motvind sen pojken var tre och flickan nyfödd...pojken är 19 nu
Mamman är i mina ögon ett monster, hon har gjort allt för att förstöra, pappan ger dock inte upp, han talar om för sina barn så fort han träffar dom att han älskar dom (han kan tyvärr inte ringa dom eftersom dom vägrar ge honom sina mobilnr och mamman har skaffat hemligt)

Hur som helst...han betalar (betalade) inte mer än 1273 per barn, och han har ju som sagt aldrig haft dom egentligen...bara lite granna de första åren...

Tänk på att det inte behöver vara mamman som hindrar barnen från att träffa sin pappa. De är trots allt i den åldern då de betydligt hellre umgås med sina kompisar än flyttar runt... Det kan vara så att de tycker att telefonkontakten räcker gott och väl.

I den åldern slutade jag självmant att åka till min pappa varannan helg och jag tror det är vanligt beteende. Man börjar en frigörelseprocess och vad är naturligare än att börja med den förälder som man har minst kontakt med?

Förhoppningsvis kommer barnen återuppta kontakten men under tiden är det viktigt att pappan hela tiden kontaktar DEM så inte barnen tror att pappa glömt bort dem eller inte är intresserad av kontakt.

Jag håller med! Själv flyttade jag till den ena föräldern på heltid i högstadiet (bodde 14dgr hos varje innan). Har många i omgivningen som är skilsmässofamiljer och det är i princip samma beteende hos alla tonårsbarn - de är inte intresserade av att fara omkring till föräldrarna.

Men som didis säger, det är viktigt att ha kvar telefonkontakten. Och jag tror tyvärr att det ligger hos pappan i det här fallet. För oavsett hur mkt deras mamma tjatar på att de ska ringa sin pappa så är risken att det inte blir så.

Visst är vi medvetna om att de är tonåringar, och helt naturligt kanske inte är intresserade av att umgås med föräldrar! Det är ju inte så konstigt. Och, som jag skrivit förut, ringer min sambo sina barn VARJE dag. Inget av ovan är något problem. Våra funderingar gällde bara om vad som gäller OM mamman skulle begära/ kräva mer pengar förutom det underhållsbidrag hon får redan nu. (Underhållsstöd= från FK om den ena föräldern inte kan betala. Underhållsbidrag= den summa föräldrarna själva kommer överens om.)
Jag har nu fått info om att underhållsbidraget är/ månad, oavsett VAR barnen befinner sig! Oavsett om de "väljer" att stanna hemma på pappans helg. DET, i sig, är ingen anledning till att begära mer i bidrag av den andre föräldern! Det skulle ju bli tokigt att betala för något man INTE får! Betala för "helgfria" helger, som min sambo INTE vill ha!!!!

Sorry, blev OT... missuppade nog frågan

Tur att du fick ett ordentligt svar från ngn iaf

Gå in på en hemsida som handlar om familjerätt.

I och med att han betalar underhåll (högsta belopp) så har hon ingen rätt att kräva extra pengar.
Tar han del av barnbidrag ?
om han känner att detta är jobbigt kan han ju fråga sin dotter varför hon aldrig kommer och hälsar på , barn har rätt att välja heltidsförälder från 12 år.
jag citertar från en hemsida ;

Varför finns underhållsstöd och vad är det avsett att täcka?

Det grundläggande syftet både med bidragsförskott och med underhållsstöd kan sägas vara att ersätta ett underhåll från en förälder som barnet inte bor tillsammans med och att komplettera det bidrag till sin försörjning som barnet får från den föräldern.

Jag råder dig till at gå in på denna sida och läsa , det har jag gjort då mitt ex hade det jobbigt med sin dotters mamma och umgänget

famratt.com

lycka till

Nej, han tar inte del av barnbidraget. Barnen är ju hos mamman större delen!
Han betalar underhåll (vet ej hur mycket) och köper/ bidrar med pengar till saker som är lite dyrare i inköp; t ex vissa kläder, linser, mobiler ... Jag tycker verkligen att han fullgör sina ekonomiska plikter. Jaja .. men nu har vi ett bra hum om vad som gäller, OM mamman anser att hon ska ha mer pengar än underhållet hon får nu. Det ordnar sig nog.

Hoppas det löser sig , men hur kommer det sig att hon skulle vilja ha mer pengar då?

Gör som vi! (tyvärr) Hota....

Jag vet det låter förfärligt..men jag är uppväxt i en stor släkt, alla uppvaktar alla jämt och ständigt. Om min dotter nån gång sa...Åhhh måste jag följa?? nä gör som du vill, men räkna inte med att de kommer och uppvaktar dig då du fyller år....(ett exempel) gissa om min dotter fick på sig skorna snabbt, för tarv på presenter det är hon (och handen på hjärtat, det är väl de flesta ungar?)

Jag träffade min man för några år sen, han bodde ensam med sin dotter, flickan var hos mamman på helgerna. De hade en minimal storlek på familjen ( i jämförelse med min) flickan behövde aldrig följa med på kalas..hon har en faster och farbror samt en gammelmorfar....thats it...ok hon har ju en mamma och en mormor samt en moster med förstås....
Ville flickan hellre sitta hemma vid datorn var det ok...
och eftersom jag är som jag är blev jag ju väldigt paff.
Min man flyttade således till mig, en flytt på åtta mil, flickan ville gå kvar i sin skola och flyttade då hem till sin mamma på heltid..så lång så väl!
Men från att ha varit med sin pappa 24-7 så blev det inget, min man var så ledsen, hon ville inte komma till oss, vi hade köpt hus, målat och gjort fint, bad henne på våra bara knän att komma och möblera och göra fint i sitt rum, men nej!
Julen kom och hon hade en låååång önskelista, men då ser ni...då sa jag stopp....vill du ha julklappar då kommer du hit och öppnar dom.....och visst, på juldagen kom hon ....
När min man fyllde år tänkte hon inte komma och uppvakta (grejen är den att hennes faster, min svägerska bor i samma stad som dottern, de kommer till oss och flickan kan följa och komma över dagen, hon behöver alltså inte stanna över om hon inte vill)då höll ajg mig framme igen och sa, du har en pappa, kommer inte du och uppvaktar honom, då kommer inte vi till dig heller, för då tycker du ju inte att det är så viktigt. vips så var hon här, nu är flickan 16 och hon kommer lite då och då, sover över, gosar med sin bror och trivs skapligt bra då hon är här...och hon missar aldrig en födelsedag, eller jul...*fniss*

Vad jag vill ha sagt med mitt långa inlägg är, våra barn är så bortskämda, de kräver an massa saker, mobiler, kläder, osv, men de ger inte ett skit tillbaka....säg som så...du får bidrag till en ny mobil, men då vill jag ha tid med dig, jag vill att vi går och fikar, eller att du kommer och hälsar på....ja eller nåt..ett barn på tolv...eller som i vårt fall 16 (min är 19) vill ni ha en massa, gör er förtjänta utav det då....en kram kostar inte dom något, men är guld värt för oss!!

Nej, hon kan inte kräva en krona extra. Däremot skall hon betala hälften av resorna till och från er då barnen skall åka till och från er.

Hej! Läste hela tråden och tänkte att min m2b kanske kan svara lite på denna fråga, studerande jurist som han är... /1700tal

Han skriver:

Jo, om man betalar vårdnadsbidrag är detta ett fast belopp, uträknat från bl.a. föräldrarnas inkomst och boendekostnader, som ska betalas varje månad.

Bidraget kan inte bli högre än detta belopp, oavsett om ni har barnen eller inte. Däremot kan det bli lägre. Om din sambo under en månad har barnen mer än 6 dagar får han dra bort 1/40 av månadsbeloppet per dygn. Om det här kan man gå in på lagen.nu och läsa om i Föräldrabalkens 7:e kapitlets 4§.

Lagen säger också att "Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses." (FB6:15)

Det innebär att kostnaderna delas för resor till den andra föräldern. Men om barnet måste resa mer än 10 mil, så får den andre föräldern stå för kostnaden för allt resande utöver 10 mil. // blivande juristen och 1700tals m2b

Hej igen... Hoppas någon blev lite klokare av det där (själv brukar jag mest nicka förstående och låtsas att jag förstår vad jan pratar om när han går igång med "paragrafsnacket"). Hoppas att det löser sig till det bästa för er, barnen och barnens mamma! Ps, m2b ber om ursäkt för eventuellt flummigt språk med anledning av dygnets sena timma.. ds /1700tal

jessielundh: Nej, han tar inte del av barnbidraget, och jag UNDRAR mest vad som gäller OM hon skulle begära större underhåll. Det är alltså inget som HAR hänt. Hon bor kvar i huset, arbetar tydligen inte 100 % och har två tonåringar hemma. Tja, JAG förstår inte hur hon får det att gå ihop ekonomiskt! (min sambo föregick henne i somras och satte in x-tra pengar på mammans konto, för de två veckor som barnen valde att stanna hos mamman i st f att vara med sin pappa.) Han kände nog på sig att det kunde bli gnäll annars.

Hej
precis som många andra här inne på tråden så har jag också erfarenhet av att ha skilda föräldrar. Och min mamma tyckte alltid att det var viktigt att vi åkte till pappa när det var bestämt. Men när man började bli 15-16 år så fick man ju pojkvän och vänner som var SÅ mycket viktigare än sina föräldrar, så då blev det inte så mycket att man var hemma hos pappa. Men båda han och mamma förstod och krävde inget av mig just då, för de visste att förhoppningsvis så blir det bättre igen. Idag umgås jag mycket med båda mina föräldrar och är bara glad att de gav mig lite utrymme under tonårsålder!

Så jag tror tyvärr inte att man ska tvinga barnen att komma om de inte vill i den ålder. Men påpeka gärna när de kommer att det var skoj! Förhoppningsvis så blir det bättre med tiden igen!

Men nu är det flera månader sen vi såg till dem!!! Och sen undrar jag om man inte kan ha pojkvän och ändå träffa sin pappa?!?!?!?!?!?! Måste man sluta med den kontakten för det?? VAd är det jag inte förstår?
Min dotter är hos sin pappa varannan helg. Men för den skull sitter hon ju inte hemma där på fredag och lördag kväll!! Klart att hon träffar sina kompisar under den helgen, lika gärna som hon skulle ha gjort om hon stannat "hemma" hos mig. MEN hon är hos sin pappa, sover där, äter där och oftast får de lite tid tillsammans. Min sambo får en pratstund på telefonen med dottern. Sonen vägrar prata med honom sen en tid tillbaka. Suck ...