• icy

    Mitt ex som jag dejtar ska flytta utomlands

    Det här kanske låter konstigt men jag har ett ex jag varit tillsammans med i flera år och sedan träffat regelbundet sedan det tog slut. Vi har betett oss som ett par och haft svårt för att slita oss ifrån varandra trots allt möjligt som hänt på vägen.

    Vi säger fortfarande att vi älskar varandra och vi är alltid glada när vi träffas nu. Anledningen till att det tagit slut flera ggr är pga att han varit velig och velat bo själv och vara singel och kanske sticka iväg utomlands. Då är det bättre att var och en gör det den vill och så har vi slutat att ses någon månad för att sedan vara tillbaka tillsammans igen.

    Nu har han efter många om och men tackat ja till ett jobb utomlands och jag har uppmuntrat honom till att ta det eftersom det är vad han velat göra en längre tid. Däremot kan jag inte låta bli att vara både arg och ledsen eftersom jag känner mig bortvald. Det är som att jag både vill att han ska vara här och ta jobbet utomlands.

    Sedan tror jag ju inte att det kommer funka mellan oss eftersom vi inte är tillsammans nu. Det känns skrämmande att han försvinner men jag försöker tänka att det är en mening med allt och att det löser sig till det bästa i slutändan. Just nu känner jag mig väldigt trött när jag tänker på det. Jag har hört att man ska gå mer efter vad killen gör än vad han säger. I det här fallet så lämnar han mig men säger att han älskar mig. Det känns ganska klurigt.

    Är det bara jag som är rädd för att släppa taget kanske? Det är klart att det är svårt att säga hejdå till en person man älskar och trodde att det kanske fanns en framtid med...

  • Svar på tråden Mitt ex som jag dejtar ska flytta utomlands
  • icy

    MD2009

    Oj vilken historia! Den liknar verkligen min förutom att jag inte vet hur min slutar än. Vad skönt att det löste sig för er tillslut. =)

    Just nu känns det som att mitt ex och jag är sura på varandra eftersom jag inte varit så trevlig i telefonen sist vi pratat, vilket förstås beror på att mitt ego är sårat som du skrev. Det fattar han inte utan ser mig nog bara som sur och jobbig just nu. Jag skrev ett mail för några dagar sedan till honom där jag förklarade precis vad jag kände och tyckte och det var verkligen inget otrevligt mail så nu är det upp till honom att höra av sig. Jag vill ju inte vara för på men det var skönt att få ur alla känslor iallafall.

    Han flyttar i slutet av den här månaden så jag hoppas vi inte skiljs som ovänner. Det är nog samma i min situation att om det ska funka så är det han som måste komma med en insikt om vad han vill. Bara jag inte går och väntar känner jag. Jag måste ju försöka leva mitt liv också. :/

  • MD2009

    icy: Bästa sättet att ge bra förutsättningar för honom att komma till insikt är att du markerar avstånd och nejtack - dvs ej ger honom uppmärksamhet när har gör på ett sätt du inte uppskattar och istället ger berömm, uppskattning, glädje och annat trevligt när han gör på ett sätt du trivs med. Lite som hur man uppfostrar barn och hundar... Ignorera när de beter sig illa och berömm när de gör rätt (men självklart måste man även säga ifrån när det är fel men kanske inte hålla på och gnälla o tjata....).

    En annan bra sak är att vara väldigt tydlig! Och det kan många gånger vara bättre att berätta exakt vad du förväntar dig av honom, gör såhär! säg såhär! krama mig! håll om mig! köp en chokladbit när du handlar osv osv... Istället för att bara prata om vad som är fel för då blir det mycket uppmärksamhet pga dåliga saker - bättre att vara kortfattad och bestämd ang det dåliga och istället lägga uppmärksamhet och fokus på vad du egentligen vill och önskar.

    Det fungerade för oss. När jag gnällde och skällde blev det inte något vidare bra resultat men när jag istället vägledde hur jag faktiskt ville ha det så släppte succesivt hans handlingsförlamning och sakta sakta lärde han sig ett nytt beteende och idag förvånar han mig varje vecka för nu vet han exakt hur han ska handskas med mig. Han kan verkligen konsten att muntra upp mig och få mig att må bättre Därmed inte sagt att det blir bråk ibland men det brukar gå över väldigt snabbt istället för att pågå i timmar och dagar..
    Och jag vill tillägga att det handlar inte om att jag gjort om honom till någon annan - det handlar om att jag gett honom några verktyg till att ta fram den som gömde sig långt inuti... han hade aldrig fått lära sig att engagera sig och anstränga sig för någon annan - aningen bortskämd kanske....! Idag är han tryggare och gladare och känner själv att han hittat rätt, att han kommer till sin rätt, att är mer sig själv och att han verkligen är bra på göra sin kvinna nöjd. (detta går för övrigt åt båda hållen såklart)

    Lev ditt liv - tryck inte på paus i väntan på honom men forcera heller inte fram nya kärleksrelationer som trots mot att vänta. En stund i taget, en dag i taget och gör det som ditt hjärta där och då tycker är rätt för dig. Försök skilj på hjärta och ego - de brukar ge motsatta signaler nämligen...

  • icy

    MD2009

    Tack så hemskt mycket för ditt svar. =) Jo jag är ju bra på hunduppfostran så jag får börja tillämpa det i mina andra relationer också hihi.

    Det där med att vara tydlig är viktigt har jag märkt. Ibland tar jag för givet att killen vet hur jag känner och så visar det sig att han inte fattar någonting så tydlighet är nog a och o.

    Jag ska hålla dig uppdaterad om vår situation. Det är så skönt att få dela mig sig av tankar och känslor när man är förvirrad.

  • MD2009

    icy
    Varsogod!! Vet hur viktigt det är att få hjälp och stöd - vet inte hur jag skulle klarat det utan de råd jag fick när jag var mitt i kaoset..

    Tydlig här och nu ger resultat i längden Även om det kan kännas bedrövligt att behöva regisera vad han ska göra och säga (det blir självklart svårt att få till den naturliga känslan när man talar om i detalj vad som ska göras) så lönar det sig helt klart för när han väl lärt sig så går det automatiskt och då känns det helt naturligt Men om du är bra på hunduppfostran så vet du nog vad jag menar..

    Lycka till! Ta väl hand om dig! Var lite smart och ta tillvara på tiden som är kvar tills han åker så att du bäddar för att han kommer längta efter dig En kvinnas list....

    Vid ett tillfälle när vi hade brutit och han sa att han var intresserad av en annan så la jag handen på hans kind och sa: Jag vet att du älskar mig (vilket jag oxå visste - det kändes i hjärtat) men jag vet också att du inte klarar av det just nu. Jag finns här men du måste bestämma dig en gång för alla. Sen kramade jag honom och gick därifrån... Behöver jag tillägga att han blev väldigt starkt påverkad av detta..?
    Ett par månader senare hade han sorterat igenom i sig själv och bestämt sig. Vi diskuterade igenom villkor för förhållandet - vad vi accepterade eller ej, vad vi kunde ge eller ej och när vi väl kommit överens så upphörde alla våra problem - sedan har det fungerar förvånansvärt bra och efter några månader så friade han (han som ALDRIG skulle gifta sig *skratt*). Snart flyttar vi ihop (har bott ihop tidigare men separerat) och nästa sommar blir det av

  • icy

    Oj vad starkt av dig att kunna göra och säga så när han berättade att han var intresserad av en annan! Jag hade inte kunnat hantera det så bra som du men som sagt man kan ju aldrig tvinga fram nåt utan personen måste alltid komma till insikt själv först.

    Jag skulle gärna ta tillvara på tiden som är kvar. Just nu är vi båda bortresta på varsitt håll i några dagar men sedan är det ju lite tid kvar man skulle kunna ses. Då gäller det ju att han hör av sig förstås...hmmm men det borde han göra tids nog. (hoppas jag)

    Jag blir glad av att läsa er historia för det visar att det finns hopp. Även om det inte skulle bli så för mig så visar den att skam den som ger sig. Dessutom ska jag tänka på det där med hund/killuppfostran i fortsättningen. =)

  • icy

    MD2009

    Det händer inte så mycket här borta men jag kan ju inte sluta fundera för den skull... Nu är det ca en och en halv vecka sedan jag hörde av mig till honom och jag trodde faktiskt att han skulle ha hört av sig vid det här laget men det har han ju inte. Visst har jag rätt så bra tålamod men jag tror att han är mest tjurig och vägrar höra av sig.

    Jag vill verkligen inte höra av mig igen för det skulle kännas tjatigt. Ju längre tid det går desto mer hinner jag ställa in mig på att jag ska gå vidare utan honom i mitt liv men det vore ju kul om jag åtminstone fick säga hejdå och att vi skildes åt som vänner.

    Det bästa jag kan göra är att vara som vanligt och träffa kompisar, träna och göra mina grejer. Sedan löser sig väl det med kärleken på ett eller annat sätt.

  • MD2009

    icy
    Förstår att det känns jobbigt!
    Jag har varit bortrest och har därför inte kunnat titta till tråden Har tyvärr inget råd i just denna situation, bara att du ska gå på din magkänsla och tänka långsiktigt. Skickar en tanke till dig!

  • icy

    MD2009

    Trevligt att du är tillbaka! Jag försöker gå på magkänslan. Idag såg jag en kille som liknade honom och oj vad det högg till i magen. Ett sånt där obehagshugg som när man ska till tandläkaren och vet att man har hål och de kommer och säger ens namn.

    Vi har inte hörts nåt på hela tiden nu och jag tänker inte lika mycket på det längre. Däremot tycker jag det är dålig stil ifall han inte säger hejdå. Jag tror inte han kommer att göra det för det känns som om vi har brutit helt.

    Min magkänsla säger att både han och jag ska gå vidare på varsitt håll nu. Jag får lita på att saker och ting sker av en anledning. =)

  • MD2009

    icy

    Känner med dig! Men riktigt bra inställning, var stark, lita på att det som du säger sker av en anledning. Jag kan inte säga hur detta slutar men garanterat är att om du använder dig av lärdomen så för det något gott med sig - det kommer leda till något bättre på ett eller annat sätt. Ta väl hand om dig själv och skäm bort dig!

  • SandrahjärtaTony

    Det känns precis som att läsa ur mitt eget liv.

    Jag och mitt ex gjorde slut för exakt ett år sen. Vi hade varit tillsammans i omgångar, gjort slut minst fyra gånger. Och varje gång var det han som gjorde slut, anledningen var att han inte var redo att ta steget in i ett seriöst förhållande. Och jag stod där, varje gång, lika sårad och fortfarande lika säker på att vi hörde ihop. För ett år sen gjorde vi slut på riktigt, men det dröjde inte längre än 2 veckor innan vi hördes igen. Då började vi umgås, inte som ett par, men vi sov med varandra. Myste. Vi tog de bästa delarna av förhållandet, men struntade i det som gjorde honom osäker, inga förpliktelser. Utan bara träffas för att vi trivdes med varandra.

    Han hade länge pratat om att åka utomlands och jobba lite. Han hade en vän i Spanien som kunde erbjuda honom både arbete och bostad. Men det verkade inte aktuellt, eftersom han knappt pratade om det. Sen kom det... samtalet. En helt vanlig morgon ringde han och berättade att han skulle flytta till Spanien en vecka senare.

    Vi la på, och jag störtbölade på bussen. Hysteriskt ! Den sista veckan var otroligt jobbig, för båda visste att det kanske inte skulle vara samma sak när han kom hem igen. Och jag visste att jag kanske skulle bli tvungen att komma över honom, vilket jag absolut inte ville ! När jag gick därifrån, sista morgonen innan han åkte, brast mitt hjärta i tusen bitar. Det gjorde så fruktansvärt ont att veta att jag kanske skulle förlora honom !

    I 2½ månad hördes vi till och från, i början var det mer men mot slutet blev det allt mindre. Jag saknade honom. Oerhört. Jag minns en kväll när jag satt med två vänner och pratade. Jag brast ut i gråt av saknad. Det enda jag ville just då var att han skulle komma hem och bara vara med mig ! Det skulle ju vara han och jag. Två dagar senare var jag på dejt och fann min nuvarande pojkvän. Han var den enda som kunde få mig att glömma mitt ex, vilket jag är glad för idag.

    Nu i efterhand ser jag vårt förhållande med andra ögon. I slutändan handlade det inte om kärlek längre, det handlade bara om att han skulle vilja ha mig. Efter att ha blivit lämnad på det sättet flera gånger, sänkte mitt självförtroende oerhört. Idag har jag funnit det igen, och min nuvarande pojkvän och sambo stöttar mig och älskar mig i alla lägen. Något som han aldrig lyckades göra.

    Jag förstår dig ! Till 100%. Det enda jag kan säga som råd, är att ta det som det kommer. Vissa dagar känner man sig stark, andra dagar vill man bara lägga sig i fosterställning i ett hörn.

  • Vill nu

    finns ett gammalt kinesiskt ordspråk som säger:

    Om du väldigt gärna vill ha något, släpp det och låt det flyga fritt. Var lycklig om det kommer till baka till dig, men sörj inte om det inte gör det, då det inte var meningen att du skulle ha det.

    Kanske inte är till så stor tröst nu, men se det som en chans att se om ni är menadeför varandra!

    Lycka till!

Svar på tråden Mitt ex som jag dejtar ska flytta utomlands