trött på föräldrarna
vet inte om jag tolkar fel, är super känslig , nojig osv men fyra dagar kvar till bröllopet börjar jag bli riktigt trött på mina föräldrar. Hur ser ni på följande situationer?
1. Jag frågade om dom kunde tänka sig städa i festlokalen dagen efter. Svar: Ja jooo men kommer ni då och tar hand om barnen. Man får tänka att det är några timmars jobb. Jag hade önskat att mamma svarat. Ja visst gör vi det tänk inte på det. Barnen får hänga med och roa sig bäst dom kan under tiden.
2. Mamma visade mig några klänningar som hon undrade kunde passa. Jag hade önskat att hon sagt. Oh vad roligt då ska jag gå och köpa mig något nytt.
3. Vi hade tänkt att vi skulle komma och bo hos dom på onsdag kväll för att vara på plats på torsdag morgon för dukning och för att skriva ut festhäften på deras skrivare + allt annat. Men pappa sa att det räcker om vi kommer på torsdag för utskriftens skull. (pappa har dock köpt bläck)
4.Vi har varit på besök några gånger för att inventera i lokalen. Mamma har prioriterat hela sin tid med barnen och gått och lagt sig kl 21 med dom. Sen förra veckan sa haon att vi inte hunnit prata.....?!?
5. Nu har jag bestämt att vi kör racet utan att be om deras hjälp. Men jag kan ana att mamma är besviken på att inte få vara delaktig på samma gång. Jag har tänkt att säga att det enda ni behöver bry er om är att komma på vår fest och ha riktigt roligt!!