Vad kan man begära av släkt och vänner?

absolut ska ni har det där ni vill ha det...

för att underlätta för gästerna kanske ni kan presentera förslag på hur man kan ta sig dit och var man kan bo samt vad det kostar.. då slipper gästerna anstränga sig mkt på att lösa sånt och kan bara fundera på själva bröllopet...

lycka till

ja det tycker jag att man kan begära...ett sätt och se vem som verkligen bryr sig om ens lycka

Tack så mycket. Jo, det har vi givetvis tänkt att göra. Det finns både hotell, stugor, lägenheter och dylikt där vi ska vara.

Hela min släkt (och det är rätt många) kommer på vårt bröllop, till och med mormor & morfar som närmare sig nittio, och då är det ändå 50 mil bort.

Vi har:
- En bra informativ bröllopssida med info om boende osv som finns.
- En jättebra moster som sammanordnade hela släkten och hyrt någon slags lägenhet som många i släkten delar på och bor i & fixat billiga SJ-biljetter i god tid.
- Lagt bröllopet på en långhelg (lördagen tredje maj = 1 maj torsdag och fredag klämdag där), vilket gjort det lättare för folk att kunna närvara + att de har möjlighet att åka nägra dagar innan coh sightseear sig (ifall man nu har det i (närheten av) någon intressant stad).

Klart NI ska gifta er där ni vill!!
De som vill o kan,komma-de kommer .o de som inte tycker sig kunna av olika anledningar -de uteblir-o ni får acceptera det o ska då inte heller bli "sura" eller så...
Men jag tycker absolut NI ska ha er dag som NI vill.
O de som verkligen vill o KAN dela det m er-de gör det......o även om det inte blir alla era vänner/släktingar så gör det väl inget?

Vi har som sagt den inställningen och ödmjukheten att alla kan inte komma men det är ändå ok!

Tack för tipsen Cortado om att ha en släkting som håller i trådarna.

Hemsida och dylikt ska vi fixa så småingom.

Skönt att höra att fler anser som vi, tror nämligen att vi eventuellt kan få lite sur miner från vissa personer.

Ingen blir väl ändå sur över en bröllopsinbjudan? Det är ju en ära!

Ja.......DET kan det ju bli.Lite sura miner..men skit samma NI ska ju njuta av er dag!

VIkommer ju i hemlighet att fara till cypern o gifta oss,o inte ens våra föräldrar får veta nåt-innan.
Men då vi kommer hem ska vi visa de bilder från vårt bröllop.Vissa kommer säkert tycka vi är lite "taskiga"! men VI vill ha det så,o inte ha nån uppståndelse o fest o middag o trams...Så vi kanske bara visar de bilder o bjuder på tårta då efteråt..inte mer.

Avil, Cypern är ju fantastiskt-kul! Jag anser att man måste utgå från sig själv då man ska gifta sig, det är ju VÅR dag och ingen annans...

Cortado-ja...vissa KAN faktiskt bli det-OM det visar sig att bröllopet är långt hemifrån,o det kanske måste kosta att övernatta osv...

Folk tänker väl ändå inte på det sättet?
"Nej gud vad fräckt, bjuda in mig på deras fina bröllop de kämpat med som säkert kommer bli jättekul att närvara vid, men som ligger 40 mil bort!"

Nästan hälften av gästerna kommer långväga för oss. Långt upp i norrland, västra götaland och polen. Och alla är lika glada för inbjudan.
Och då har itnte vi erbjudtit någon slags övernattning eller hjälp överhuvudtaget mer än att vi tipsar om hotell och så, mostern som styrde upp släkten gjorde det självmant på eget bevåg.
Vi har hittills haft en som tackat nej för avståndet, och det var gammelfarmor som snart fyller hundra och väldigt skraltig och nära döden just nu. Men även hon blev jätteglad och satte upp inbjudan på kylskåpet osv.

Sen om folk nu blir sura, så är de rent jävla dumma i huvudet och inte värda att bry sig om. Det finns så mycket man måste tänka på med bröllop, och att oroa sig att folk kommer bli sura över att bli bjudna på ett bröllop för långt bort tycker jag inte ska läggas någon längre tid på.

Bröllop är dyra, omständiga att planera, mycket jobb med men helt helt underbara att närvara vid.
Så blir man annat än glad och hedrad som inbjuden så kanske man behöva förstå hur mycket jobb man ändå lagt ner på allt, och att varje gäst kostar X antal hundralappar men att ni tycker om de så mycket att ni gärna vill ha med dem trots det och hoppas att de kommer kunna komma (även om ni förstår att alla inte har möjlighet).

Men det är väl klart att folk måste få tycka att det är lite jobbigt om ett bröllop är långt borta, framför allt för kostnaden. Även om man löser det med billiga alternativ så är det ju en del kostnader med resa och boende, förutom allt annat som alltid är vid bröllop som kläder, present osv.

Man kan inte bara utgå från att folk är dumma i huvdet om de inte tycker att allt är toppen med långväga bröllop eller fester. Någon kan ha jättesvårt att bo borta, fysiska eller psykiska hinder, folk kan ha dåligt med pengar, svårt med hundvakt eller vad sjutton som helst, och det tycker jag man måste respektera och inte bara utgå från att alla är dumma i huvudet om de inte tycker ens bröllop är det största som hänt någonsin. Det är ju så att de flesta säkert kommer ändå, men är det någon man inte står supernära så känns det kanske jobbigare att det är långt bort än om det är ens bästa vän eller syskon.

Jag menar inte att man ska låta bli att ha festen långt bort om man nu är ok med att alla inte kan komma, men man kan väl ändå respektera att någon tycker det är lite jobbigt.

Jag sa iofs inte att man är dum i huvudet ifall man tycker det är jobbigt, det är ju självklart att man får tycka.
Utan att man är dum i huvudet ifall man blir sur på brudparet som bjuder dem på sitt bröllop. Bara för man tycker det är omständigt och inte kan komma, så ska man ju inte bli sur och börja whina och tror att bröllopet handlar om sig själv.

Om man vill ha ett speciellt bröllop, som passar en, så ska man ha det, de som tycker det är jobbigt behöver inte komma, men de har ingen rätt att bli sura/arga över att man kanske inte valt ett traditionellt kyrkbröllop i samma stad i samma kyrka man själv blev döpt i ungefär.

Tycker man det är jobbigt så behöver de ju inte komma som TS också har räknat med, men blir någon sur över omständigheterna så tycker jag man kan skita i de rätt så mycket, eftersom det är en ära att ens bli bjuden.

Man kan ju inte kräva det, utan hoppas att de såklart vill komma ändå.