Skottdagen snart, ska man sätta tanken i ord?
Som de flesta kvinnor önskar jag ju att mannen ska fria, men vad jag har förstått så är en del rädda för att göra det fel eller kommer aldrig till skott. Nu förstår jag känslan då tanken väckts att jag själv kanske ska göra frieriet. Vi vill gifta oss men min sambo säger att vi är inte förlovade ju men det är ju det som är grejen. Att vi är ju inte det och det är ju nu man ska fria om man vill vara lite "gammeldags". Problemet är att jag vet inte om jag vågar. När ska man köpa ringarna efter? Hur kommer han att känna när jag "tog" frieriet och jag alltid sagt att "jag kommer inte att fria, det vill jag verkligen att du ska göra". Ska jag lägga ner det? Usch jag vet inte vad jag ska göra. Vi älskar ju varann så mycket, varför ska sånna här saker ha så stor betydelse då??
Men har jag inte friat har han inte gjort det heller, så då har vi fått vara sambos resten av tiden :-P men nu tyckte jag det var dags. Åttå år tillsammans, friade på årsdagen den 18/2 2008 och gifter oss 080808. Mycket 8:or 