Måste fråga hur ni hade gjort.....

Bry dig inte om det!
Vill inte du att han ska sitta vid honnörbordet så ska han inte göra det heller!!

Om någon undrar så säg bara som det är! Att han inte har varit som någon riktig pappa till dig, och att det därför inte känns rätt att ha honom brevid dig denna dag.

Det kanske får honom att tänka till lite oxå, att du faktiskt väljer din "Plastpappa" före honom...

Hoppas att det löser sig och att det känns bra för dig. Huvudsaken är att du känner att det är du som har kontrollen. Jag vet, det är din pappa, men du är vuxen och måste följa ditt eget hjärta!!

Kram och Lycka till!!!

Utan att lägga nån vikt vid hur ditt förhållande är med din pappa, så vill jag bara säga att du måste inte välja det där med honnörsbord om du kommer framtill att det känns bäst att bjuda honom. Jag lät mina "plast" föräldrar sitta med vid honnörsbordet, bara ett steg längre bort. Det tyckte jag känndes toppen! Hoppas det löser sig.

Måste tala om en sak..
Min pappa fyllde 50 år nu 26 februari och tror ni han svarade när jag försökte ringa...
NIX PIX...

Blir ännu mer fundersam på om jag överhuvudtaget ska bjuda honom..

Hej sweetie

Jag skulle inte bjuda in honom om jag var du...

Kram

Förstår det, men så länge han inte gör någon ansats till "försoning" så hade inte jag heller gjort det. Du har ju faktiskt försökt.

Det är ju inte riktigt samma sak, men jag är i samma situation med mina morföräldrar. De har behandlat min mor som skit och till viss del även mig. Jag fullkomligen vägrar bjuda in dem - anser att de inte har där att göra. Det skulle bara innebära att X antal personer känner sig obekväma och det är inte rätt kväll för det. Det konstiga i det hela, alltså det riktiga problemet, är att min mor känner att jag måste bjuda dem. Varför förstår jag inte... Visst - de har stått mig väldigt nära, men de gör ju inte det nu längre utan är mest bara otrevliga och hör bara av sig när de behöver något för egen del!

TS: Jag får en känsla när man läser dina inlägg att du faktiskt skulle vilja att din pappa kommer. Men jag förstår att du kanske är rädd att han inte kommer om du bjuder honom...jag kan ju ha fel men så uppfattar jag det iaf :) Om det är så tycker jag du ska bjuda honom och se vad som händer, risken är att du ångrar dig annars. Jag hade jätteångest över en fd bästa vän som jag blivit ovän med för 2 år sedan och inte pratat med sen dess. Jag vet att det är skillnad på en vän och ens egen far men jag kom fram till att det var dags att svälja stoltheten (jag tycker det är hans fel att vi varit ovänner) så jag bjöd honom fast jag egentligen inte visste vad jag ville och det är jag jätteglad för nu. Jag är säker på att jag ångrat mig annars för att inte bjuda någon på sitt bröllop är som att slå sista spiken i kistan...så kändes det iaf för mig. Hoppas du kommer fram till vad som passar dig men vill du ha han där så bjud han för han har ju ingen chans att försöka bättra sig om han inte får en chans :) Lycka till!!

Nä det är inte en kväll där fasader hör hemma. Tycker du tänker helt rätt med placeringen.

Självklart är det ditt hjärta som ska bestämma om du bjuder in honom eller inte. Förstår att det är svårt dock... Usch.

Kommer du ner till "mina trakter" snart igen - eller ja när som helst så klart - så får vi fika och snacka om våra konstiga släkter... :P

Toppen! =)