Vår underbara bröllopsdag (långt)

20/1-07 var den stora dagen!

Ja, vart ska man börja. Det är svårt att återberätta en sån underbar dag som vår bröllopsdag var!

Men i alla fall. Det började med att klockan ringde och väckte mig 07.00, var riktigt trött då jag och min mamma satt uppe till 02.00 kvällen innan och vek servetter och knöt fast placeringskorten. Men det var bara att pallra sig upp för att gå ner och till lokalen där middagen skulle vara och lägga ut alla placeringskort. Strax efter mig kom min ena tärna, sen kom mamma och hjälpte mig. Vid kl. 8 var det dags för frukost, då hade även min syster som även hon skulle vara tärna och en vän till oss som skulle vara med under dagen och fota mig!

Det blev inte så mycket äta för min del, var nog lite mer nervös än vad jag trodde. När vi satt där kom det ner lite fler gäster och gjorde oss sällskap. De flesta av dem skulle ge sig ut i backen, som även min blivande sa att ha skulle. Men han låg fortfarande och sov, så för hans del blev det ett solariebesök och även ett besök till ?syrebaren?. Han var superpigg hela dagen;)

Kl. 9 var det dags att vara hos frisören. Pauline gjorde ett jättejobb och jag blev verkligen super fin i håret. Fick massor av komplimanger! Mina kära tärnor passade upp på mig under hela tiden vi var där och serverade mig kaffe, läsk, godis och frukt! Fick tyvärr inte i mig så mycket. Efter 2 ½ timme var jag en bra bit på väg att bli prinsessa. Håret var perfekt!
Nu bar det iväg tillbaka till hotellet där vi hade gott om tid innan vi skulle fotas. Det var jätteskönt att bara glida runt och äta lite godis, dricka lite champagne. Passade även på att titta till dukningen men blev snabbt utkörd! De ville inte se mig förrän det var dags för middagen. Det var skönt att personalen tog hand om allt så jag slapp oroa mig!
Träffade även min blivande och han blev helt tagen av min frisyr. Vänta bara, tänkte jag?!

Så var det dags att fullborda förvandlingen till prinsessa. Upp på rummet, på vägen träffade jag min pappa och det var riktigt skönt att ha träffat honom innan vigseln. Smink, underkläder, klänning på och så lite mer champagne! Sen var det dags för fotografering. När jag kom ur hissen och såg min blivande i sina fina kläder var det nära att det kom en hel del tårar, men jag lyckades att hålla det inne, ville ju inte förstöra sminket innan fotograferingen. Vi hade en sådan tur med vädret, när vi vaknade var det blå himmel och vindstilla dock väldigt kallt men då blir det ju sådär härligt gnistrande. Helt perfekt!
Fotograferingen gick snabbt, mina stackars tärnor stod där i sina små klänningar och frös ordentligt. Det var en nära vän till oss som fotade så vi hade pratat igenom proceduren innan därför tog det bara ca 40 min vilket var skönt när det var så kallt.
När vi var klara där hade vi nästan 1timme kvar, så vi åkte tillbaka till hotellet och åt lite. Hade ju inte ätit så mycket innan och fick inte i mig så mycket nu heller.
Ja, just det, när vi skulle åka ifrån fotograferingen så märkte jag att min slöja var borta. Så det var bara att ge sig ut i snön och leta. Vi hittade den men det var inte det lättaste att hitta en vi slöja i snön.

Kl. 15.15 satte vi oss i bilen för att åka ner till kyrkan. När vi kom dit och skulle gå ur bilen kände jag att nu är det allvar, nu är det på riktigt!!! Prästen tog emot oss och lugnade oss lite. Trodde jag skulle vara supernervös men när vi stod där i vapenhuset så ville jag bara in. Det här är ju roligt!! Klockorna började, dörrarna öppnades och musiken började spela, nu var det dags. Vigseln gick jättebra och jättefort, trodde jag skulle gråta mig igenom den men vi stod mest och log och skrattade. Visst kom det lite tårar också. Något som jag är riktigt glad över är att vi filmade hela vigseln, för jag kommer inte ihåg så mycket!
Sen blev det kramkalas och riskastning, nu var vi äntligen man och hustru! Vilken känsla, helt magisk!

Nu bar det iväg tillbaka till hotellet där vi skulle tillbringa hela kvällen. En kväll som blev allt vad vi önskat och mer därtill! Vilken middag, vilken mat, vilka tal och spex. Våra nära och kära är verkligen fantastiska, att dom gjort allt detta för oss, helt underbart!
Middagen var superrolig och vår toastmaster gjorde ett superjobb. Helt rätt val av oss!
Under middagen kom jag och min man på att vi inte övat in bröllopsdansen!!! Men det löser väl sig tänkte vi, och det gjorde det också. Vi shakade loss till Barry White utan några problem.
Efter det var det möhippegänget som hade en överraskning till mig, skivan som jag fick spela in spelades upp! Vilken succé! Det var nog den låt som spelades mest under kvällen och det var lika roligt varje gång. Min man skrattade så han grät varje gång! Låten jag sjöng var ?En sån karl? (Annelie Rydé). De stod även och sålde denna skiva och de lyckade sälja alla!!!
Sen var det fest hela kvällen. Alla hade så otroligt roligt och ingen ville sluta dansa. En riktigt lyckad fest! Inte ens när vickningen kom fram så slutade folk dansa, maten fick vänta tills musiken var slut.

När musiken hade tystnat så hade några av våra vänner efterfest, men jag och min man var helt slutkörda och stupade i säng. Vi låg och pratade ett tag och jag tror vi båda somnade mitt i en mening. Lyckliga som få men väldigt trötta!

Det är svårt att sätta ord på alla känslor som dyker upp en sådan här dag. Men jag hoppas att ni kan höra med vilken kärlek jag skriver detta. Vill tacka alla som var med och gjorde denna dag till den bästa i våra liv!