Inte så nöjd med bröllopet

Vad fint att du, trots att du inte blev riktigt nojd tycker att det viktigaste ar att du gift dig med ratt man! Det ar manga som glommer bort mannen i jakten pa den perfekta caketoppern eller matchande strumpebandet.
Det dar med att fa ett speciellt brollop ar ju lite svart, eftersom sa manga gifter sig och ofta vill ha det pa samma ("speciella") satt
Vad var det som blev sa hemskt med fotona? Du kankse andrar uppfattning om ett tag?
De som stannade pa festen, de hade val roligt? Och DU hade roligt, det ar val det som raknas? Jag ar ocksa san som bryr mig jattemcyket om vad alla andra tycker, men ibland far man bara tanka att de har ansvar for sin egen lycka. Akte ni pa nagon rolig resa efterat, somdu kan tanka tillbaka pa istallet om festen inte blev ultraskojig?
Och som du sa: Du har ju ett helt liv tillsammans med din man att se fram emot. Brollopet ar ju bara forsta dagen i ert aktenskap, inte nodvandigtvis den viktigaste!
Kram

Jag förstår vad du menar, känner likadant efter min möhippa.

Visst, dagarna efteråt tyckte jag att jag hade fått en jätterolig möhippa, men så här långt efteråt finns det vissa saker som jag inte tyckte var så kul.

Det var i synnerhet de saker som min tärna hade bara bestämt sig för att de skulle genomföras. Så här i backspegeln undrar jag verkligen om hon känner mig överhuvudtaget, för det var ingenting som jag tyckte var roligt eller hör till en möhippa.

Jag fick även höra i efterhand att hon under hela möhippan hade pratat om sig själv och sina problem med ALLA. Inte så kul och det lägger en skugga över minnet av hippan.

Så tråkigt att du inte är nöjd med din bröllopsfest! Men bra ändå att du iaf känner att du har gift dig med rätt person och hade roligt själv! Det är ju ändå det som i slutändan betyder något!

Men jag ska erkänna att jag är livrädd för att gästerna ska tycka att det är tråkigt och inte vill vara kvar på festen!
Men jag får väl lyda mitt eget "råd" och hoppas på att alla får roligt och hoppas på att vi får en härlig kväll!

Du är inte ensam TS.. inte heller jag är så där jättenöjd över vårt bröllop. Visst fanns det bitar som blev bra.. och jag blev ju äntligen min älskades hustru.. MEN.. festen som jag överlät åt vår toastmadam vart ett stort fiasko (bortsett från maten). Bilderna ser hemska ut (tror att jag hittade 4 st bra av 200 st ) Frisyren är säkert jättefin, men det var absolut inte vad jag ville ha och liknade inte ett dugg det dom gjorde på provkamningen.. Sedan hade jag ju min galna toastmadame som gjorde sitt yttersta för att förstöra dagen för oss

MEN vi har redan bestämt oss för att förnya våra löften lite längre fram och då försöka få den perfekta dagen

Sofi@ - Jag förstår att det känns tråkigt att dagen inte blev fullt så speciell som du hade föreställt dig och jag känner med dig. Samtidigt så är jag, som bliviande brud, jätte tacksam över att du skrev om din erfarenhet här på BT! Jag känner ofta en stor press och stress över att mitt bröllop måste bli så himla fantastiskt som alla andras (verkar) har varit. Jag tror att det är långt ifrån alla som verkligen är HELT nöjda med sitt bröllop. Eller visst, det är de kanske men då tror jag att de har klarat av att rycka på axlarna åt att fam Anderssn inte dansade, att Petterssons ungar inte åt maten eller att Svenssons grälade och gick hem. För det är sånt som jag tror händer på alla bröllop men det talas det inte om så därför bygger man upp en bild av en dag som egentligen är ett luftslott. Missförstå mig inte nu, jag tror att mitt bröllop kommer bli helt fantastiskt, men jag försöker tona ner vikten vid allt runt omkring och istället fokusera på just det du skrev - att jag ska få gifta mig med den perfekta mannen för mig!

Tack än en gång för ditt inlägg, tycker det är en frisk fläkt för alla oss "som jagar den perfekta caketoppern" för att citera pomodoro

Jag har varit rätt orolig för att våran fest ska bli tråkig, fram till jag började fundera på det. Vi kommer naturligtvis göra vad vi kan för att våra gäster ska ha det trevligt, men det hänger också på dem själva att ha roligt. Man har ju som bekant inte roligare än vad man gör sig.

Så nu har jag bestämt mig för att fokusera på att VI ska ha kul, sen får de andra göra bäst de vill.

Hmm mina ord till dig Sofi@ kom ju inte med nu.

Tror att du ska fundera mindre på vad era gäster tyckte och njuta av att ni själva hade roligt. Sen är det naturligtvis trist om inte fotona blev bra.

Tackar för alla svar! Ni är fina! :)

Yllo - lät vackert med att förnya löftena senare! Hur ska ni göra det??

sofia@

Vi har ännu inte helt bestämt var/när/hur vi ska göra det... men jag har redan börjat planera lite för det

Min tanke är att vi då ska ha en riktigt stor tillställning med alla som var bjudna på vårt bröllops samt dom som vi tyvärr var tvugna att välja bort.
Just nu är jag lite inne på att ha cermonin vintertid... skulle vara mysigt att ha ett is- och snötema.... men men vi får väl se.
Det enda jag har bestämt är att jag då ska ha en isblå klänning med bolero. Buketten funderar jag på att ha en likadan som jag hade på bröllopet, men helt i vitt och blått (vita och blåa rosor och glittersprayad murgröna).
Bordsdekoration har jag funderingar på glittersprayad murgröna, blåa ljus och mycket kristall.

Hihihihi.. jag är helt knäpp!! Jag har nästan allt färdigplanerat i huvudet redan (två olika alternativ beroende på årstid) och vi har ändå bara pratat lite löst om att ta det om 5-10 år Snacka om att vara BT-beroende *asg*

Sofia@, om inte annat har du säkert avlastat en och annan brud med din ärliga beskrivning. Många går ju omkring innan och mår riktigt dåligt av all stress och prestationsångest, säkert beror sånt till en del på att så många hävdar att bröllopet varit perfekt... snacka om att ribban ligger högt. Kanske också därför många spenderar mer än de faktiskt har råd med, inför sitt bröllop? Man FÅR helt enkelt inte misslyckas...

Är helt övertygad om att många känner som du, men att man helt enkelt inte vill prata om det.

Yllo!
Vad härligt det låter - super vackert! Och roligt att få ha en "återträff" med alla goa vänner! och när det inte är ett "riktigt bröllop" så är pressen kanske inte lika hög, utifrån?

Gemma
Stot tack! :)

Sofi@ igen: Mina föräldrar förnyade nyligen sina löften vid sjuttiofem års ålder på den femtioåriga bröllopsdagen, så det finns hur många möjligheter som helst att fira sin förening ;)