Nyfiken: har ni alltid drömt om att gifta er?

Alltid drömt om mitt bröllop!

Inte i detalj hur det skulle vara, utan bara drömt och längtat.

Nu blir det av, fast med en M2B som inte förstår meningen med bröllop egentligen och som inte gillar att stå i centrum - så vi har kompromissat fram en lösning som fungerar för oss bägge.

Dock, långt ifrån mitt drömbröllop.....

Men, gifta blir vi, och det är huvudsaken!
:)

Japp!!! Jag har alltid sagt att jag vill ha ett riktigt drömbröllop, vit klänning, kyrka, stor fest, ja, ni vet, hela kitet. Och hur blir det? Jo, en enkel cermoni på en strand någonstans i Thailand med endast våra barn som vittnen. Känns helt rätt för oss! Kanske har det med åldern att göra, vi är båda 40

Nope! Jag tänkte snarare att jag kommer aldrig att vilja gifta mig - tills jag träffade min man
Har inte drömt om något bröllop, varken stort eller litet, förrän han friade och vi bestämde datum. Fram tills vi började planera tyckte jag det var sådant slöseri att spendera så mycket pengar på en enda dag i ens liv... Sedan förvånade jag mig själv och alla andra med ett stort, och hiskeligt dyrt bröllop... det bara blev så; under planeringen fick liksom bröllopet ett eget liv och växte av sig själv på nåt vis... helt underbart blev det i alla fall!

Nej. innna jag träffade min sambo så var jag tvärsäker på att jag sldrig skulle gifta mig, tyckte att det var falskt och att man inte kunde lova att älska någon hela livet. Tror inte att jag drömde om det som liten heller, jag tror att vi lekte det någon gång, och Barbie gifte sig väl ibland men för min egen del så hade jag nog inga drömmar om det.

Jag har alltid haft i tanken att jag en dag ska gifta mig ,
men man har ju aldrig kunnat veta att det skulle bli så och hur och på vilket sätt, man är ju 2om det så att säga.

Men som den prinsessfantast jag alltid var som liten så har det varit en dröm med vacker klänning osv,ja.

Jag har alltid vetat att jag ville gifta mig. FAst jag har aldrig vetat hur det ska vara, har aldrig haft nån drömklänning osv

Nej, jag har nog aldrig riktigt tänkt att jag skulle gifta mig, åtminstone inte i "full mundering" eftersom jag är mera jeanstjej än klänning- och kjoltjej. Nu föll det sig så att min numera äkta man vägrade enkelt bröllop så det var bara efter mycket kompromissande med annat runt bröllopet att kliva i värsta prinsessklänningen, men jag ångrar mig inte. Har aldrig känt mig så vacker som när han såg mig första gången i stassen och tappade talförmågan... suck.

nej! Har varit helt anti tills för två år sedan, då ett par kompisar gifte sig... sedan dess har jag planerat!

Hmm.. nä, jag har faktiskt aldrig drömt om mitt eget bröllop.. Trodde aldrig att nån skulle vilja gifta sig med mig ändå, så då var det ju liksom inte lönt att tänka på det.. *ler snett*

MEN, som tur är så kan man ju ha fel! *ler*
Började med att vännerna frågade när det var dags och både jag och min sambo började tom drömma om bröllop och stötte bara på en massa tecken överallt.. lustigt!
Så jag tog tag i det med att fria på julaftonen och nu är det full fart i planeringen...
Fast vi har tagit allt i "fel" ordning.. Barn först, sen bil & villa och nu bröllopet... Å andra sidan så har vi tiden till att planera - och NU drömmer jag mig verkligen bort!

Jag har en toppenkille som drömmer och längtar med mig!
Vi gör allt ihop. Bestämmer klänning/frack, blommor, färger, fotograf, kyrka, inbjudningskort (han är tom med och klipper och klistrar)
Min kille älskar färg och form och inredning. Jag har haft tur som har en kille som är som mig själv!
Vi är som bästa vänner! :D

ÄLskar honom sååååå mycket...tack för att du gör min dröm till verklighet Jonatan!

//Din Hanna

Jag drömde som barn att jag skulle gifta mig i farmors spetsgardiner, men sen sa mina kusiner att det fick ajg inte för de skulle ta dem först, så då fick jag gifta mig i en brud gardin istället. hemska minnen va? :D
Iallafall så har jag inte tänkt så mycket på det, förrän jag började känna barnsuget för några år sen. Levde då i ett ganska dåligt förhållande, den karln var inte ett dugg intresserad av villa o bröllop. kanske barn nån gång sa han. så då förträngde jag mina känslor inför saken.
Sen tog jag mig ur det hela, och det tog bara några dagar så insåg jag hur viktiga mina önskningar om hus och äktenskap faktiskt var för mig.
Sen tog det ett litet tag o hitta rätt karl, men oboy hittade jag rätt karl! ;)

BRUN gardin inte brudgardin... haha lät ju inte alls lika hemskt, nej BRUNT var det. :)

Hmmm...jag vet faktiskt inte riktigt exakt när tanken dök upp. Jag tror faktiskt det var min sambo som startade det hela genom att diskutera hur HAN ville ha vårt bröllop. På den vägen är det... :)

Alltid drömt, men bara i 20 år! Men jag har alltid drömt att gifta mig ung! Och i sommar är det dags! :D

Jag fann den jag drömde om, och jag längtar så innerligt efter ett liv med honom!

/Hanna86an