Vet inte vad jag ska ta mig till

Inte kul att gå upp 20 kg på bara några månader.
Det låter som du kan ha något fel på sköldkörteln, det brukar visa sig med kraftig viktökning eller viktminskning. Hoppas du får tid på våedcentralen i morron.
Lycka till. :)

Tack för svaret!

Jom min mormor har problem med sköldkörteln, så jag kommer kräva att det tar ett sånt test på mig och inte bara ett ämningsomsättningstest. Dessutom är jag ju finsk, och finska kvinnor drabbas tydligen oftare.

Ja det är verkligen ett måste för att gå upp så snabbt är ju inte helt normalt... Inte så plötsligt och utan någon specifik anledning. Hoppas du får träffa en förstående läkare som lyssnar på dig. Ge dig inte!!!! Du SKA få den hjälp du vill ha och behöver!!! PUNGT!!!! Ofta måste man tyvärr kämpa för den! :( Men, skam den som ger sig.. ;)

Gällande efedrin... Hmm, har du fått testa reductil??? Det ger ju liknande effekt men ges under väldigt kontrollerade och mycket säkrare former. Jag känner själv flera som ätit efedrin och andra medel, jag är inkluderad där... En rasade i vikt men det berodde nog mest på att han oxå ändrade kosten och började träna som en galning.. Resten av oss var inte hjälpta av det alls. Däremot så fick man mindre trevliga biverkningar... Kramper i musklerna, deppression osv... Det är inte värt det, jag lovar! Ville bara säga det ifall du skulle börja tänka allvarligare på det.... Det är farligt och inte alls något mirakel som det beskrivs som.

Det finns bra hjälp idag mot övervikt, men för att viktminskningen ska ha en chans att bli bestående, måste man komma till en punkt när man sjunkit till botten och det verkar du ha gjort. Jag tror verkligen att du kommer att klara hela vägen fram.

Efter min första förlossning kom jag ner till en deppnivå utan like. Jag mådde pyton både fysisikt och psykiskt och sökte läkarhjälp. Jag fick jättebra hjälp. Jag fick Reductil utskiven och jag gick ner 15 kilo i vikt av den under några månaders tid. Det kändes som om jag kommit hem. Som om jag blivit lagad. Att inte vara fixerad vid mat hela tiden.

Sedan måste själen ha sitt också. Varför äter man som man gör? Man behöver verkligen en terapeut att prata med om man har svår övervikt...

Fick även gå till en sjuksköterska/dietist som sporrade mig och kollade att mina värden var OK under tiden.

Tyvärr blev jag gravid under behandlingen och när jag är gravid flippar min kropp ur helt. Gick upp allt och mer därtill under graviditeten och nu är jag tillbaka på ruta ett igen. Men faktum är, att jag ser fram emot vägen ner igen. Jag vet att det finns bra hjälp att få.

Jag har precis avslutat mjölkproduktionen av hälsoskäl och nu kan jag gå till läkaren och be om hjälp igen.

Jag vill inte bli smal och vacker, men en realistisk önskan jag har, är att gå ner till en hälsosam vikt, för min egen och för mina barns skull. Jag hoppas på att kunna genomföra en operation så småningom också, för att ta bort en del överskottshud.

Just nu skulle jag vara glad om jag kom ner under 100 kg. Framförallt tror jag att mina knän skulle bli glada.

Jag struntar på ett sätt i hur jag ser ut. Jag är mer orolig för min hälsa. Just nu känns det ju som att jag lever på lånad tid. Även om min släkt har blivit både feta och gamla samtidigt.

Sen är det det där med barn, jag skulle så gärna vilja ha barn med min älskling. Och jag tror det är bäst för både mig och barnet om jag väger mindre, dessutom lär det ju vara svårare att bli gravid om man väger så mycket som jag (185,5 kg och är 1,71 lång). Jag blir ju inte yngre med åren heller.

Tänk att bara få en enda dag då man slipper ha ont någonstans.

Önska mig lycka till! Ska försöka få tid hos min vårdcentral idag. Och det är ett lotteri, man ska ringa för att få en tid, men de beräknar att de bara kan ta emot ca 30% av alla samtal de får på en dag.

De räknar med att få 1000 samtal om dagen, men räknar alltså med att bara kunna ta emot 300.

Min mamma ringde sjukvårdsupplysningen här och frågade hur man bäst bar sig åt för att få en tid, och då gav de henne ett nummer till en privatläkare.

Snart_FruL

önskar dig lycka till idag!!

hoppas du får en tid.

skriv och berätta hur det går.

Kram

Jag funderar på att gå och köpa mig en lott, det här kan vara min tur dag.

Jag kom fram till vårdcentralen på första samtalet, och fick lämna personnummer och telefonnummer. Och de ringde faktiskt upp, fick prata med en jättetrevlig sköterska som bokade en tid åt mig den 13 september.

Så första hindret är passerat.

-Lycka till! Hoppas det går bra..