Ledsen och förvirrad-lämna eller gå?

hmm..upptäckte just att min rubrik kan tolkas som om jag redan hade bestämt mig. "lämna eller vara kvar" hade varit mer passande..

Jag tycker det låter som du har bestämt dig. Man kan inte vara med någon som man inte attraheras av, man kan älska men på olika sätt, men för att leva med en person måste man ha kärleken där.
Jag kände lite som du i mitt gamla förhållande, skulle jag aldrig få känna magpirret, aldrig få kyssa någon annan. Då insåg jag att jag inte levde med rätt man. Jag sa som jag kände till honom och flyttade till eget hem (vi har barn ihop, så varannan vecka) Jag bestämde mig att vara själv ett tag vad som än kom ivägen, jag träffade lite andra killar och levde ut det jag aldrig trodde jag skulle få.
Efter ca ett år när jag var nöjd med mitt liv träffade jag en ny man, jag älskar honom och har inte alls sånna tankkar längre.

Jag tror det skadar både dig och honom mer att leva ihop än att flytta isär. Hoppas du förstår vad jag skriver, lite luddigt kanske.
*kram*

Jag tycker du ska reda ut varför du vill "fly" med en oberoende person, helst en psykiatriker. Det är lättare att se klart när man få berätta för någon som är helt utomstående, bara att lyssna på sina egna ord högt utan hämningar är väldigt befriande. Jag tycker personligen att gräset INTE är grönare och att man måste vara beredd att kämpa ganska hårt för att hålla liv i sitt förhållande. Den där himlastormande passionen kanske inte varar för evigt med någon... eller så är du med fel kille.

För min del har den stora passionen ersatts av någonting så mycket större som gör mig alldeles varm om hjärtat när jag ser på min pojkvän. Tillit, humor, förståelse, djup kärlek och en känsla av att det är vi tillsammans. Men det kom först efter att vi jobbat oss igenom alla upp och nergångar som kommer naturligt i ett förhållande.

Jag tycker det låter som du behöverleva ensam ett tag så att du verkligen kan känna vad du vill.

lämnar du honom igen så ska det vara för gott!
att driva med en människas känslor på detta sätt är vansinnigt!
HAde detta skrivits av en man hade han blivit bannlyst och hatad, men, men..
oansvarigt är det iallafall. Sen är det ju fel att han tillåter sig själv att gå igenom detta, men han verkar ju upp över öronen förälskad idig!

Hoppas du bara kan lösa dina problem utan att utnyttja honom mer.. och framför allt att du kommer att hitta nån som du är säker på!!!!!!

Lycka till!!!

(har varit med om detta och därför skriver jag så hårda ord....)

Jag tycker att du ska testa en ny sak:

JObba på ditt förhållande!

Du har ju redan gått på blåsningen att göra slut 2 gånger för att sedan ångra dig. det är inte ditt förhållande det är fel på, det är dig. Just nu inbillar du dig att det -extremt plötsligt- inte finns någon attraktion, bara för att du ska ha något extra bra att skylla på, för att få lägga problemet på någon annan.

Jag tycker att du ska skaffa en samtalsterapi för egen del, och få göra upp med den här oron som gör dig livrädd för att vara ensam eller för att ta ansvar eller känna krav. Vad det gäller ditt ex ska du givetvis släppa den kontakten helt och hållet och erkänna att det fanns en anledning till att ni gjorde slut.

Du bygger upp en bild av ert förhållande som passar vad du vill göra. Jag tror inte för ett ögonblick att du skulle bli nöjd om du bytte igen, tvärt om. Det tror inte du heller.

Nej du den här gången får du faktiskt anstränga dig för att ha rätt att gå från det här förhållandet. Du har lekt med och plågat killen allför mycket för att bara sticka igen. Och går du igen så är det för gott, då ger du blanka 17 i din sambo och låter honom slippa det här!

Håller med föregående... Och vet med erfarenhet att det är mycket mer smärtsamt att erkänna att problemet ligger hos en själv. Det är mycket lättare att tycka att jag tänder inte på honnom, vi har inget gemensamt osv... Se innåt och ta gärna hjälp... Kanske går det inte att lappa ihop det nuvarande förhållandet, men du måste ge både honnom och dig själv en ärlig chans och respekt.
Lycka till jag vet att det är jobbigt!

Håller med Miss Cee Och även om du inleder ett nytt förhållande kommer du än en gång passera alla känslorna och stå där med ett förhållanda. Visst hade även jag tyckt att det vore mysigt/kul/romantiskt/you name att uppleva det jag gjorde med min M2B första kvällen men det kan jag inte utan jag är jätteglad för det jag har idag och det är 10 gånger bättre

Jag tror också på att du behöver göra "den inre resan", alltså genom terapi ta reda på vad det är som gör att du har så svårt att må bra i en kärleksrelation. En klok man sa en gång "Om gräset är grönare på andra sidan så beror det på att man inte har vattnat sin egen sida tillräckligt". Relationer fungerar inte av sig självt och kärlek väcker en massa jobbiga känslor också. Fundera på vad kärlek är för dig och vad du kan och vill ge i kärlek!

jag vill bara säga tack för alla kloka och stundtals hårda ord, det behövde jag. Jag har bestämt mig för att bryta kontakten med mitt ex - som annars alltid kommer finnas som the easy way out.

Och på tal om den "inre resan" så har jag försiktigt och trevande börjat den för ca 2 veckor sedan. Läser Mia Törnbloms "Självkänsla -Nu" som gjort att jag kommit en bra bit på vägen, även om det är en process som tar tid. Beslutade mig också för att berätta saker (handlade bla om ätstörningar, brist på självkänsla etc) för min sambo jag tryckt på i 5 års tid (dvs nästan hela vårt till-och frå-förhållande). Vet inte varifrån jag fick den styrkan eller beslutet, men det känndes otroligt skönt. Det är verkligen få saker som blir SÄMRE när man pratar om det...
Nu känner jag mig något starkare, men jag vet att jag kommer att vackla många gånger, men att jag kan fortsätta framåt iallafall. Och jag kan ju inte svära på att det kommer att bli vi, men jag har iallafall bestämt mig för att kämpa för det.

Återigen, tack till er alla som hade ork att både läsa och tycka till om mina funderingar.
Kramar!