Hur finansierar man vanligen sitt bröllop? Ska man leva på existensminimum i flera år eller tar man helt enkelt ett banklån? Eller "tigger" man pengar av släktingar? Kan man rent av önska sig en slant i bröllopspresent för att kunna bjuda så många som möjligt?
(Det kommer att bli mååånga frågor framöver. Jag har verkligen noll koll på detta)
Håller med många av föregående skribenter. Man anpassar bröllopet efter sin ekonomi. Att låna till sitt bröllop skulle aldrig falla mig in. Bättre i så fall att ha kuvertavgift. Meningen med ett bröllop är väl bland annat att brudparet skall speglas? Lånar man till ett relativt storslaget bröllop som man vanligtvis ej haft råd med så är det ju inte synonymt brudparet.
Japp, vi har säkert olika meningar om detta och här har ni min :)
Som vi har resonerat vill vi inte låna till att ha råd med ett bröllop - är inte skrockfull annars men det känns hel fel. Dessutom skulle jag aldrig be vare sig mina föräldrar eller hans föräldrar om att sponsra vårt bröllop. Vi är vuxna människor med hus och barn och då tycker jag inte att våra föräldrar ska vara med / känna sig tvugna att sponsra ett stort bröllop. Vi väljer därför vår egen väg som vi har råd med utan att behöva göra avkall på något annat - men får det ändå som vi vill!
Jag har haft väldigt tur: min mamma och hennes man sålde sitt hus i våras, och erbjöd mig och min blivande att låna 50 000 räntefritt och "med möjlighet till generösa avskrivningar" :)
Hade vi inte fått ett så generöst erbjudande så hade vi troligtvis lånat åtminstone delar av kostnaden. Jag tycker inte att det är konstigare att låna 50 000 till sitt bröllop än att låna 150 000 till en bil.
Jag skulle helst inte låna till en bil heller, iaf inte till en ny bil, de sjunker i värde allt för snabbt. Bröllop har inget ekonomiskt värde (precis som semestrar och julklappar) så det skulle jag inte heller låna till.
Hus och liknande som inte garanterat förlorar stora delar av värdet snabbt känns som bättre saker att låna till för min del.
Jag har inte heller lånat pengar till bilköp någon gång (men då är min bil också väldigt skruttig :)). Jag gissar dock att det finns många som lånar pengar till sina bilköp...
Vi har sparat. Om vi skulle få några bidrag från föräldrar etc. är det välkommet men inte nödvändigt.
Blir lite oroad när jag ser frågan "ska man behöva leva på existensminimum i flera år..."
Har ni inte något annat sparande än bröllopssparandet? Jag skulle inte våga spara enbart till en bröllopsfest om jag i övrigt levde helt utan sparmarginaler. Kanske dags att lägga upp två sparanden isåfall; ett för bröllop och ett annat, för semester/oförutsedda utgifter/bostadsköp eller vad det nu kan vara.
Många BTare har ju påpekat att det är gratis att gifta sig och med planeringsverktygen på BT kan man lägga upp en budget för att se ungefär vad kalaset kommer landa på. Då blir det lättare att se hur mycket man behöver spara/låna.
Vi har sparat ihop det mesta. Lite sponsring av min far. Vi kommer ha en budget på 60000 för cirka 40 gäster.
JAg skulle aldrig för mitt liv be om pengar än mindre låna till ett bröllop, i alla fall inte banklån eller snabblån. Ska jag låna blir det av föräldrarna mina men vi har fått ihop den mesta av vår budget. Vi saknar drygt 10 000 men vi gifter oss inte förrän feb så det tar oss fem månader att spara.
Vi kör en kombinatin, mest sparat m. en del lån. Vi har ingen som kan skjuta till något..tyvärr..men ett tips är att köpa saker som du vet att du skall ha efterhand och ha koll på "röda lappar" på saker som du vet att du vill ha. Vi bjuder på allt och har önskat oss pengar till en bröllopsresa. Vi har varit tillsammans i 14år och har "allt".
Känn efter vad det är som kan passa er det är viktigast:) Skulle ni sedan få ett oväntat bidrag så är det ju på plus sidan. Skulle aldrig velat be våra föräldrar om ekonomisk hjälp.
Hej!
Vi har gjort en budget och sen så räkna vi ut hur mkt vi behöver spara ihop för att ha råd med både bröllopsresa och bröllop.
Vi kommer att spara ihop ca 60 000 och sparar då ca 3500 kronor per månad. Detta är utan att få bidrag från släktingar (förutom bröllopsklänningen som pappa sagt att han ska betala). Men det är ett bra tag kvar till bröllopet och det kan hända att det kommer lite bidrag. Men inget vi räknar med. Så vi spara helt enkelt.
runawaybride
håller helt med i ert resonemang.
För min del tycker jag det är vansinne att låna till en fest. En grundregel jag tycker är att det lånade belopet skall finnas kvar lika länge som man betalar av det. och en fest förbrukar man på en dag.
Inte heller skulle jag vilja fråga sponsring av våra föräldrar, känns som om jag själv vore ett barn då som frågar mamma om lov. Vi är vuxna, har en egen familj och två barn, vi har egna ansvar för våra liv. Villa har vi inte än, men spar till. Det får bli en investering som vi tar sedan när jag har pluggat klart.
Men gifta sig har faktiskt alla råd till, det är ju trotts allt festen som kostar. Vi väljer att rätta oss efter den budget vi känner är rimlig för oss.
Förstår att det är lockande för en del att låna. Men tycker det är rent vansinne att börja ett så stort nytt steg i sina liv med en ny stor skuld.
Andra får ju givetvis göra som dom vill. hur var och en sköter sin ekonomi är eget ansvar, men min åsikt är den ovan.
Vi har sparat ihop till det själva och har inte velat be om hjälp. Sedan har vi hela tiden vetat om att vi skulle få pengar av hans föräldrar eftersom hans systrar fick det. Mina föräldrar har bidragit bl.a. till brudklänningen. Vi ligger väl på en totalbudget kring 80 000 kr, och då har vi sparat ihop 60 000 kr själva.
Never ever låna! Då kommer alltid dom som sponsrat, lånat eller dylikt att "ha enligt dom " berättigade åsikter om allt!
Vi kör en kombination av sparande, frivilliga bidrag från föräldrar, lite kuvertavgifter, samt återbetlada skattepengar. Vår budget inkl resan ligger på ca 70 000.
Vart bröllop finansieras helt av vara egna besparingar. De vi hade lagt undan redan tidigare samt en del hopsparat under aret.
