• Therése

    Känslorna finns men han vågar inte satsa på oss!

    Jag har lärt känna en underbar man, en person som jag har känt i ett par år och som jag alltid har haft en speciell relation med. För ca 8 månader sedan bekräftades att vi båda har känslor för varandra och hade haft det i över ett års tid redan då. Då hade han precis inlett en relation så det blev ingenting mer mellan oss men i november tog det slut med henne och åter igen blommade allt upp mellan oss. Vi har pratat om det och åter igen har våra känslor för varandra bekräftats, att vi båda tror att det skulle kunna bli hur bra som helst om vi gjorde ett försök med ett förhållande. Alla känslor stämmer och finns där med andra ord.

    Så kommer problemet: han har blivit svårt bränd i förhållanden tidigare och är nu livrädd för att satsa på något nytt med mig, även om han säger att han tror på oss och ständigt talar om hur mycket han tycker om mig. Jag vet inte vad jag ska göra för att få honom att våga satsa. Han vill ha en relation, bilda familj etc men han verkar nästan hellre offra det än att ta risken att låta mig komma in i hans liv på allvar. Hellre förlorar han det han drömmer om än att ta risken att bli sårad i ett nytt förhållande, detta trots att han ändå tror att det skulle fungera mellan oss.

    Jag håller på att bli tokig av allt det här! För första gången i mitt liv har jag mött en man som känns 110% rätt för mig, någon som jag kan se mig själv bilda familj med och bli gammal med, det är som att jag har kommit hem när jag är med honom. Allt stämmer och jag vill inget hellre än att bara få göra ett försök med honom och se vad det kan bli mellan oss.

    Så vad gör jag? Hur kan jag hjälpa honom över sin tröskel, hur kan jag göra för att få honom att äntligen våga satsa med mig? Det är lätt att säga att jag borde glömma honom och gå vidare men jag har aldrig känt så här med någon annan i mitt liv och det är så svårt att släppa taget när jag dessutom vet att känslan är besvarad. Kan någon hjälpa?

  • Svar på tråden Känslorna finns men han vågar inte satsa på oss!
  • crud

    Mmm, svårt det där. Jag tror dock inte att man kan övertyga en annan person om att man borde ha ett förhållande. Vilket är ert förhållande nu? Risken finns ju att man hamnar i ett pseudo-förhållande i vilket man är ihop men ändå inte. Jag tror att det enda man kan göra är att ge honom mer tid... Sen är det upp till dig hur mycket tid du vill ge honom. Har en polare som var i en liknande situation och kastade bort ett och ett halvt år på en kille som konstant nojjade. När hon till sist bröt sig loss och träffade en ny fick han spel och ville ha ett "riktigt" förhållande med henne. Samtidigt hade hon i över ett år tjatat om liknande saker inför honom.

  • anemone68

    Jag har varit i samma läge- haft"relation" med man som inte riktigt visste hur han ville ha det.
    Det slutade med att han svek mig så illa att det tog år innan jag blev hel igen.
    Jag levde på drömmar och illusioner.
    Inte bra..
    Vill säga att ta vad du vill ha men räkna inte med nåt...inte ens i fantasin. Den typen av män tar hänsynslöst (de kanske tom själva tycker de är sjyssta ...hmm). Hitta nån annan fort som ögat-han söker efter annan redan nu eller andra tom.Med stor sannolikhet- varför skulle han annars tveka...visst han kommer med bortförklaringar men de håller inte om du tänker efter.. Inse det. Den typens män är ofta väna o fina på ytan- de har lärt sig att det går hem och använder det för att få så mycket som möjligt utan att själva behöva ge.
    Har själv nu en man som ger mig mer än jag nånsin kunnat drömma om. (Visst finns det brister men..) jag känner mig definitivt prioriterad...och det är något helt annat än den tidigare typen.

    Alternativet är att du är stenhård mot snubben- dissa honom ofta!! så kan du kanske få lite mer...han kommer att tro att du är tuffare än honom och det gör den typen av män fascinerade. men vem orkar hålla på så...
    Du och din tid är värdefullare än att fundera på honom.

  • suslof

    Jag var med om en liknande situation när jag träffade min nuvarande sambo. Han hade blivit bränd många gånger och som han uttryckte det vågade han knappt tillåta sig att vara kär, än mindre låta det bli allvar med någon då han var så fruktansvärt rädd för att råka ut för samma sak igen. Han berättade också att han kunde känna att han ville göra slut när han kände att det började bli "för allvarligt" just för att slippa risken att bli bränd igen..Detta velande fortsatte under en låång tid, flera och långa månader. Det var en oerhört jobbig tid och många gånger var jag nära att lämna denna relation av ren självbevarelsedrift. Många gånger kändes allt så svårt och jobbigt att jag bestämde att vi enbart skulle vara vänner och knappt träffas alls då känslorna svallade över varje gång jag såg honom. Men under hela tiden kände jag också att han verkligen är den rätte för mig, den ende jag känt att jag kan dela resten av mitt liv med. Med tiden fick han allt svårare att hålla sig ifrån mig också trots att han fortfarande var livrädd.

    Under julen för två år sedan åkte han över 80 mil bort från mig för att fira julen med sin släkt och där stannade han under två veckor. Under dessa två veckor hade han fått tid att vara för sig själv och fundera och telefonsamtalen och sms:en kom allt tätare och innehöll saker som jag aldrig trott han skulle säga/skriva. Efter att han kommit tillbaka hem hade han bestämt sig då han hade saknat mig så oerhört (vilket självklart var ömsesidigt) och kände till hundratio procent att han inte skulle kunna leva utan mig i sitt liv. Ingen hade kunnat vara lyckligare än jag!

    Sedan dess är det vi på riktigt! :) Nu säger jag inte med det att man ska behöva vänta i all oändlighet, men att i vissa fall lönar det sig och ledde till ett lyckligt slut!

    Önskar er all lycka!

Svar på tråden Känslorna finns men han vågar inte satsa på oss!