Tänk om ingen håller tal

Hur det än blir med talen så blir det säket jättebra. Har ni en toastmaster? Med en toastmaster och ett sångblad blir det full fart även utan tal. :)

Fas jag tror att ni får jättefina tal och hellre få och bra tal än många dåliga, eller hur?

Det ordnar sig ska du se! :)

Vår toastmaster hade förberett med kärleksdikter och plojtelegram ifall det skulle blivit tunnsått med talen!

det är inget kul om du "hintar"... dom kanske redan funderat på det och så kommer du där och nästan ber om det... då är det inte lika kul att fixa nått sånt, för då blir det ju ingen överraskning.

Jag var också orolig för det! Ett sätt att hinta är att skriva ut toastmasterns namn och telefonnummer i inbjudningskort eller annat infoutskick och be att man anmäler tal i förväg. Tipsa även om att telegram kan skickas till toastmastern...

Vi fick massor av tal och telegram och sånger så så här i efterhand kan jag säga att jag oroade mig i onödan....

Hinta kan man väl göra... lite fint. Inte för övertydligt.

Om man är bra kompisar, så kanske det funkar att be dem. Till och med.

har själv blivit "utsatt" för dess "hintar" och dom förstör det roliga med att överraska bruden...

Så hörrni brudar... NI KAN INTE KONTROLLERA ALLT, vissa saker får ni överlåta helt åt andra...!

/J- ett kontrollfreak inför sitt eget bröllop 2001, men som ändå överlät tal och spex åt ödet... och fick både tal och spex :D

Ett tips är att anteckna folks e-postadresser på gästlistan som ni ger till toastmastern så att h*n kan maila ut till samtliga gäster lite innan bröllopet och ge en fin vink om att ni hade uppskattat många tal/aktiviteter och att gästerna gärna får anmäla dessa till toastmastern i förväg.

Jag drömde faktiskt om mitt bröllop inatt, och till min fasa (i drömmen alltså) var middagen över på en halvtimme och ingen från min sida höll några tal. Jag var så besviken! Det var faktiskt en ganska jobbig dröm även om det låter löjligt, för det handlade i grund och botten om att jag kände att mina vänner inte "hade lust" att anstränga sig för min skull.

Man kan ju inte be om nåt avancerat, nån lek eller nåt stort nummer eller långt förberett tal, men om man är rädd för att INGEN ska säga något alls, så gör det väl inget om ens nära vänner får reda på att man är rädd för det?

Hej!

Vill bara lugna dig med att säga att jag aldrig varit på en fest där inga/för få tal hållits.
Tvärtom! Det brukar nästan vara för många tal, och ibland vid fel tillfälle!

Var noga med ditt val av toastmaster och håll tummarna för att dina vänner inte håller för långa tal. Även det roligaste talet blir långrandigt efter 10 minuter

mvh liina

Fast har man toastmaster så böhever man ju inte säga nåt, det kan väl han göra i stället.

Tack för tipsen! Jag hade på känn att man inte bör hinta... Men som frökem ur säger: någonstans inom sig är man ju rädd att ens vänner inte skall bry sig... amn målar ju lätt fan på väggen vid sådana tillfällen som ens bröllop.
Jag är iof inte rädd att de inte BRYR sig, men det finns ju vissa som är lite tankspridda och att det helt inte faller dem in att hålla ngt tal.

Men en bra idé var att skriva ut i inbjudan vem som skall vra toastmaster, så kanske man sår ett frö!

Vi har faktiske valt en toastmaster som det är ordning och reda med och ett sånghäfte håller vi på att sätta ihop.... Det är som ni säger, det ordnar sig, men man vill ju så gärna har en roligt och uppsluppen middag ! Ock det är ju lätt hänt at man orroar sig så mycket for den så att man har svårt att njuta.

Gud, vad jag har svårt att slappna av!!

När jag var toastmaster på ett bröllop så stod inte det i inbjudan. Eftersom jag ville planera inför kvällen och inte ha alla tal till efterrätten (vilket kan bli fallet om man inte får veta i förväg) så ringde jag helt enkelt brudens och brudgummens föräldrar och syskon och frågade om någon i släkten tänkt hålla tal. Ringde även tärna och bestman för att pejla läget bland vännerna.

Kan vara ett tips för er som redan skickat ut inbjudan och inte angett toastmaster. :)

Hej!

Det var ingen som holl tal pa vart brollop bortsett ifran vara foraldrar och min mans bestman. Detta trots att det var ett ganska stort brollop... sa det var lite trakigt att ingen anstrangde sig for var skull. Jag fick inte heller nagon mohippa sa jag kanske borde ha anat att det inte skulle bli nagra tal? Lagg med ett meddelande i inbjudan om toastmaster, sa sar ni ett fro som sagt.

MickisB,
förstår att du är lite besviken över uteblivna tal och möhippa... det skulle jag oxå bli.
Det är faktiskt min "fasa" att det ska bli så, för jag har flyttat runt en del och har kompisar här och där. De "gamla" vännerna har jag inte så tät kontakt med längre, och de jag umgås mest med nu har jag inte kännt så länge. Och de känner inte varandra heller....

Antar att det inte är så mycket jag kan göra... man kan väl inte kräva/ hinta/ be tärnan om möhippan, eller???

Jag var helt övertygad om att vi skulle få massor av tal. Mina bröder och min mamma är nämligen vana talare och föredragshållare, samt att hans mamma är en verbalt begåvad person.

Men för någon vecka sedan deklarerade min bror och tillika toastmaster att han minsann inte tänkte hålla något tal. På sin höjd kunde han tacka för maten (enbart för att jag sa att jag hade hoppats att han kunde göra det). Detta är en person som håller tal på varenda 40, 50 och 60 års fest han går på!

Min mamma hakade på trenden och var ju så nervös över att vara värdinna. Hon som jämt är värdinna och dessutom hållit föredrag för över 100 personer åt gången!

Jag blev ledsen över deras sätt att säga saker och ting. Jag kan förstå att de är nervösa (även om det förvånar mig), men jag gillar inte att brorsan visade det genom att tala om att han minsann inte skulle göra ditten och inte datten. Ringde min lillebror och hörde om han kanske skulle kunna tänka sig att stötta upp min helt plötsligt jätteblyga familj. Tack och lov för lillebrorsan, han är en klippa.

Vad jag vill ha sagt är att man kanske aldrig kan känna sig övertygad om att man _vet_ om man kommer att få några tal eller inte.

Jag och min mamma pratade om tal häromdagen. Då sade hon att hon var glad att hon slapp hålla tal, "där ju brudens fars uppgift". Så sa jag att hon kunde hålla tal ändå. "Det finns ju ändå inget att säga, så varför skulle jag hålla tal"

Nä, svarade jag ilsket o sårat, det är ju bara din dotter som gifter sig, det kan ju inte finnas något att säga om det!

Jag har inte ett stor "kompisgäng" som har följst åt sedan barnsben utan det är en kompis här och en där. Visst en del har träffat varandra men det har långt ifrån alla. Så, det är ju inte direkt någon självklar sak att det kommer en möhippa tex. Det är ju vid sådana här tillfällen som ens stora, eller i detta fall avsaknaden, av "goa och glada" vänner syns.
Sen är det ju som Emy och CarroW sade, att den del kan helt plotsligt tycka att det är jättejobbigt att hålla tal. Men du , jag tycker att du skall ta din familj i hampan och säga åt dem att du blir sårad! Sådana här saker kan ju faktiskr få stora propotioner. Man vill ju inte starta en sjäktfejd. Det låter som jag tar i , men sådana här saker är ju väldigt känsliga och taggen kan sitta länge. För att inte om några år bli ännu större.
Man vill ju bara få känna sig älskad och värd all möda en dag som ens bröllopsdag!