Flörta med andra?

Själv kollar jag aldrig på andra killar.
Är inte intresserad av det.Har jag min älskling brevid så bryr ag mig inte om annat.

Men sen beror det på vad man gör.
Bryr mig inte om andra som sagt. Är inte ett dugg intresserad varken han är där eller inte.

Men det beror som sagt på

Jag tror att det är väldigt vanligt att man blir attraherad av andra fast man är upptagen. Men attraktionen behöver inte vara sexuell, det kan handla om att man attraheras av någons sätt att prata, tänka eller något annat. Man kan väl säga att det handlar om personkemi. Sen kan den ju vara av mera sexuell art också, och då gäller det väl att man är uppmärksam och försöker "döda" den stämningen om man måste träffa den personen i jobbet eller så. Att undvika varandra helt kan ju vara svårt i vissa fall, men man behöver ju inte umgås mer än vad som är nödvändigt.

Om ens förhållande är bra tror jag att såna attraktioner går över efter ett tag, det gäller nog att avdramatisera det hela så mycket som möjligt.

Jag blir inte attraherad av andra, för de är så fula, tråkiga och löjliga. Tur att jag hittade min kille, annars hade jag fått gå i kloster.

Jag tycker att flirt liksom hångel, sex etc är något man mellan parterna får komma överens om om det är ok att ägna sig åt med andra eller inte.

Det finns ingen regel alla kan rätta sig efter.

Ibland känner jag mig udda för jag är inte alls tolerant när det gäller såna saker. Andra killar finns inte i min värld på det sättet, det är bara min kille som gäller. Jag har tidigare haft ett väldigt långt förhållande och det var samma sak då så det beror inte på att jag är nykär eller nåt.

Dvs jag tycker inte det är okej att flörta, jag vill inte att min kille ska prata flörtigt med andra tjejer eller gå och spana på någon annan. Jag vill ju att han ska vara lika "oflörtig" som jag, att man har samma inställning är nog det viktigaste. Ibland önskar jag att jag var lite mer tolerant, men men...

Vad är egentligen flört? Är det att blinka med ögat åt någon? Är det att vara trevlig? Eller är det att gå runt och vara kär i en annan?

Jag flörtar nog hej vilt, men gör det ej medvetet.

Jag flörtar hela tiden, med både män och kvinnor, gamla som unga. Jag är bara en naturligt flörtig person och så länge det hålls på en nivå som inte kan misstolkas som "ett seriöst raggförsök" så tycker jag det är ok.

Flört med en alltför påtaglig s exuell underton går jag dock inte med på.

Jag tycker inte en flirt är ett brott mot ens partner. Att plötsligt känna attraktion, att le, att ge komplimanger, sånt ser jag som del av det samröre man har med människor i sin vardag.

Det jag inte tycker okej är att förneka sin partner, att inte upplysa andra om att man är upptagen, att försöka få nån i säng, att dölja saker för sin partner.

Och sen tycker jag att det är ytterst korkat att inte försöka komma över dessa känslor så fort man kan.

För mig är flört en ganska oskyldig lek, så länge som de iblandade är medvetna om att det är en trevlig lek och inte mer. Så jag flirtar när andan faller på och det känns som det är ok och inte missförstås.

En väninna till mig flirtade gärna med mitt ex, och det var inget allvar alls utan på lek. Hennes kommentar när hon fick veta att vi skulle sära på oss var: Men hur ska jag nu kunna flirta med honom...

Alltså, en lek som inte är allvarlig.

Att man inte skulle se och kunna tycka andra är attraktiva för att man är lyckligt gift förstår jag inte. Men vi är ju alla olika såklart...

Flört kan vara så olika. Jag tittar inte på andra killar, bryr mig inte om dem och flörtar därför inte med dem. Men som person är jag ofta väldigt glad och trevlig och har nära till skratt. Skämtar gärna. När jag tex handlar i kassan är jag så klart som jag brukar och jag vet att många ser det som att jag flörtar om det står en kille där, även om jag behandlar tjejer precis på samma sätt och de då inte ser det som att jag flörtar. Jag kanske är en "flörtig" person helt enkelt om flörtig kan liknas vid skratt och glam när man pratar med killar.

Det är stor skillnad på att flörta i betydelsen ragga och på att flörta i betydelsen vara glad och trevlig. Att flörta tycker jag inte är det samma som att vara betuttad i någon annan.

Väl talat, Ettolrach!
Flört är för mig en oskyldig lek som gör vardagen lite roligare. En flört är snabb, oskyldig men uppskattande. En sexuell invit, fysisk kontakt, tankar på någon annan är enligt mig INGEN FLÖRT, utan något helt annat, mycket allvarligare. Men att två vuxna människor ägnar sig åt att ge varann ömsesidig bekräftelse och med GLIMTEN I ÖGAT lysa upp varandras dag, det är något jag skulle ha svårt att klara mig utan. Får väl vara glad att min man ser det på samma sätt...

Jag hade tänkt skriva ungefär som flock of seagulls... så jag spar min energi

I min värld betyder flört något trevligt som kan ske mellan alla slags människor - gamla som unga. För mig är det ett tecken på att man är glad och mår bra! Om jag mår dåligt är jag inte ett dugg flörtig mot någon...

Flört i tydligt raggsyfte tycker jag är en helt annan sak och det skulle aldrig falla mig in att titta på *det* sättet på nån annan än min blivande.