• Knasten

    Möhippa

    Skriver denna tråd av en enda anledning- att försöka skölja bort en del dåliga känslor- så döm som du vill- jag luftar bara mitt elementet!


    Jag och min man skickade ut inbjudningskort till vårt bröllop i början på året. Festen skulle hållas i innan midsommar. Vi hade utformat allting lite annorlunda och var redan gifta när det var dags för fest (vilket alla visste). Kanske var det därför som det blev väldigt annorlunda till möhippan också.


    En av arrangörerna pratade lite med mig, och talade om för mig att hon tyckte att det var bra om jag fick veta när det blev- för att underlätta familjesituationen. Jag svarade med: "Jag litar på er, jag vet att ni fixar den biten". De skulle i alla fall få två helger när jag var ledig. (Jag ville inte veta något alls egentligen och hoppades på att hon skulle förstå det när jag uttryckte mig som jag gjorde...)


    Tiden gick och det närmade sig de helgerna som var angivna (jag hade en inre förhoppning om att allt var till för att lura mig och att de hittade en egen lösning, men nej)- någon vecka innan aktuella datum fick jag besked vilken helg det skulle bli :( - dock hade de inte bestämt om det blev lördag eller söndag (lördag eller söndag?! Varför inte fredag eller lördag?!). Jag svarade med att jag jobbar på måndag förmiddag....


    Tror att det var torsdagen eller fredagen så får jag besked på att det blir på söndagen- blir stressad och påtalar igen att jag jobbar måndag morgon... (för mig är det självklart inslag med alkohol under möhippor/svensexor- inte för att man behöver vara totalt onykter, men lite på lyran åtminstone)


    Tydligen var det "flest" som kunde på söndagen (tror det skiljde två personer (skulle varit totalt runt tio personer)- Jag lyckas med nöd och näppe själv byta pass med en kollega och kunde således börja ett par timmar senare.


    Detta höll sig dock kvar i tankarna och under möhippedagen och jag gick mest och funderade på att jag måste försöka se till att det inte skulle bli för mycket att dricka (hade ett jobb som kräver en nykter person på plats) och tog således bort en stor del av "njutningen".


    Det jag egentligen vill ha sagt är att jag är ledsen över att det inte blev något överraskningsmoment (vilket för mig är en av de viktigaste delarna på en möhippa/svensexa) och otroligt besviken över att de inte tog hänsyn till min arbetssituation- dagen var helt okej- men inte vad jag förväntat mig. Gruppen hade nog kommunikationssvårigheter eftersom jag har vänskapskretsar på olika håll och då det inte fanns någon självklar "ledare" (hade ingen tärna). Dock ältar jag detta fortfarande inombords- jag försöker att vara glad över att de faktiskt ville göra något för mig, men att man missar det som faktiskt var viktigt för mig- har gjort mig ledsen....


     

  • Svar på tråden Möhippa
  • Anonym (Du_är_inte_ensam)

    Jag förstår hur det känns. Jag tvivlar på att jag kommer att få någon möhippa alls. Har antydd det för några vänner. Antingen har de sagt att de väntar på en inbjudan från mig. Eller så, då största delen av min vänskapskrets är killar, har de sagt att de inte hör hemma på en möhippa.

Svar på tråden Möhippa