• Ett bröllop fullt med kärlek och missöden!

    Tis 10 sep 2013 19:49 Läst 1870 gånger Totalt 5 svar
    afture­lding
    Visa endast
    Tis 10 sep 2013 19:49

    Det är nu 2½ månad sen vi gifte oss, och jag har knåpat ihop en berättelse om vår dag. Allt gick långt ifrån planerat, men det var ändå en av de bästa dagarna i vårat liv. Jag tycker att det behövs en positiv berättelse om bröllop som gått helt fel, för i slutändan blir man faktiskt gift i alla fall, och det är det som är viktigt.

    Allt började röra till sig två dagar innan.
    Runt 22.00 på torsdagskvällen smsade svärfars nya fru och frågade om vi hade tänkt på att alla inte äter vegetarisk mat (vi är båda vegetarianer, jag och min man), eftersom att hennes (24-åriga) dotter inte tycker om grönsaker. Och nej, det hade vi ju inte gjort, bortsett från en släkting till mig som är allergisk mot, tja, nästan allt. Då blev det ett himla liv om att vi minsann får vegetarisk mat hos dem, och då ska hennes dotter också få annan mat! Fast nej, det skulle inte ens duga, för vi skulle bjuda ALLA som inte är vegetarianer på kött!

    Hur denna logik gick ihop vet jag inte. Att inte tycka om grönsaker är väl en helt annan sak än att inte äta kött av etiska skäl? Och varför i hela friden kan inte folk som i vanliga fall är blandkostare äta vegetariskt en dag? Och varför får inte vi bestämma vad vi ska servera för mat, när det är VÅR dag och VÅRA pengar som den betalas med? Nåväl, det fanns ju inget att göra åt saken. Detta var trots allt mindre än 48 timmar innan middagen skulle börja. De köpte korv på macken innan vigseln.

    Fredagen kom och vi skulle åka till Uppsala där bröllopet skulle hållas (c.a 1 timmes bilfärd). Allt gick bra, och vi hann med en liten tripp till domkyrkan (jag, min man och min bästa vän/tärna som sov hos oss en hel vecka innan tycker alla om kultur och historia). Men sen hittade vi inte till plantagen där det skulle inhandlas lite blommor för att komplettera dem andra, och marshalken som också skulle övernatta i Uppsala hade kommit vilse. Haha. Men tillslut hittade vi till Plantagen, och vi kom alla fram till lokalen, om än en timme försent. Då var det bara att sätta igång och göra tårtorna (allt var förberett dagarna innan, de skulle bara sättas ihop och dekoreras), ställa i ordning lokalen och binda buketter. Vilket tog mycket längre tid än väntat eftersom att min man och marschalken försvann titt som tätt, så vi var egentliga bara två som arbetade.

    Och, haha, tårtorna RAMLADE I BITAR under kvällen! Hela kylen var full av kladd och trasig tårta. Men vi fick tillslut ordning på dem, men det gick åt många sugrör! Den som var mest trasig limmades med smörkräm också. 

    Vid 22-tiden skulle min man skjutsa in marshalken till staden då han skulle sova hos en vän. Men han var inte tillbaka förrens vid 01-tiden, eftersom att de hade kört vilse OCH hamnat i en poliskontroll. Men vi fick ordning på dukning, buketter, tårtor och allting i alla fall, jag och min tärna. När han kom tillbaka så sov vi på uppblåsbara sängar, jag och min man på scenen och min tärna på golvet. Oerhört romantiskt.

    Och så kom dagen. Jag och min tärna gick och letade efter platser för fotografering samt plockade lite blommor till borden och toaletterna efter frukosten, medans maken åkte och hämtade marschalken och köpte virke till vår båge. Och jag med min otur brände mig ordentligt på brännässlor! Som tur var fick jag aldrig någon långvarig allergisk reaktion. Den gick över med lite kortison.

    Sen började vi göra oss i ordning. Men de dök aldrig upp, de där herrarna. Nej se, de hade åkt till KISTA för att de missat avfarten till Uppsala s! De kom tillbaka runt 12-tiden, en timme innan fotograferingen. Så då började de såga reglar och ha sig. Men de var på något vis klara vid 13 ändå, förutom att gardinen som skulle sitta på den inte var uppe. Som tur var så hade vi frågat min mor om hon ville fotografera (amatörfotograf, men duktig sådan), och hon hade med sig min far och bror också. Så de fick ta över arbetet med bågen. I samma veva kom även min andra tärna med familj.

    Fotograferingen gick bra. Och sen började gästarna dyka upp. Vi låste in oss i stora salen i väntan på att klockan skulle bli 15. Och sen kom det där fantastiska ögonblicket tillslut. Vi hade bett två av min mans gamla bandkompisar spela under vigseln, och prick 15.00 hör vi tonerna av Elvis Presleys "Burning Love" på gitarr. Åh, min mage tog ett skutt! Och herregud, nu skulle vi gifta oss! Så vi tog varandras händer och började gå mot vigselplatsen, med brudfölje och vigselförrättare efter oss. Och oj, så mycket folk det var! Vi hade bara 40 gäster ungefär, men de var MÅNGA! Vigselförrättaren höll sitt välkomsttal, min tärna läste Björn Afzelius fina text från "Du är det enda jag vill ha", spelmännen spelade Men bara om min älskade väntar, och sen kom själva cermonin. Vigselförrättaren hade skrivit sin egen variant, och den var jättefin. Ungefär här började jag känna hur det brände i ögonen av tårarna som ville komma fram. Jag var så inne i att det bara var vi som existerade att vigselförrättaren var tvungen att be mig repetera mitt "ja", eftersom att det inte hördes till gästerna, haha. Och sen avslutades vigseln med Everyday av Buddy Holly. 

    Och sen kom nästa problem. Maten var försenad, eftersom att cateringföretaget hade kommit vilse. Middagen blev därför en timme försenad, när allt var framdukat.  Potatisen räckte inte heller till alla, men som tur var fanns det potatissallad i kylen från vår lunch. Inte riktigt som vi tänkt, men gästerna blev i alla fall mätta. Även här bråkade svärfars fru, men det räcker med historier om den kvinnan Flört

    Min mamma höll ett jättefint tal, och min ena tärna lika så. Och sedan var det dags för tårta. Och de fick faktiskt väldigt mycket berömm, om än inte för utseendet. Och sen skulle vi dansa. Vi hade valt (Can't help) Falling in love med Elvis, eftersom att det var samma låt som vi dansade till den kvällen vi förlovade oss den där nyårsaftonen 2010.

    Och sen började folk gå hem. De flesta hade 2-2½ timmes bilresa hem, och klockan hade blivit åtta, så det var okej. På kvällen var det vi, brudföljet md respektive (utom ena tärnan som hade sin 1-åriga son med sig), mina föräldrar, min bror och min makes farmor och farmor, och farfars nya fru. Vid 23 anlände vi till hotellet där vi tog en välbehövd dusch, och sen öppnade vi presenterna och skålade i lite alkoholfri champange. Och sen somnade jag, efter att ha varit uppe sent på kvällen och uppe tidigt på morgonen i flera dagar. 

    Dagen efter åt vi en helt fantastisk frukost, och sen åkte vi och hämtade alla saker i lokalen. Sen åkte vi hem efter att vi hämtat marschalken som skulle ta tåget härifrån Gävle hem till sina föräldrar i hälsingland. På vägen hem skrålade vi till Queen och åt frukt som blivit över.

    Det var, trots alla missöden, en av de bästa dagarna i mitt liv.

    Men när vi firar 10 år som gifta så tar vi med oss närmaste familjen och några vänner och boar in oss på en herrgård en helg, där man slipper planera och styra själv Tungan ute 

    De ihoplimmade tårtorna:



    Och en favoritbild på oss!


  • Tis 10 sep 2013 19:59 #1

    Tyckte tårtorna såg helt fantastiska ut! Inte lika tråkiga som klassiska bröllopstårtor.

    Men ja, det behövs fler historier där allt inte har gått perfekt så man slipper pressen att alla andras bröllop var så perfekta...

  • Tis 10 sep 2013 20:02 #2

    Härligt Solig
    Vi hade ju inte heller en felfri upplevelse, men det är ändå den bästa dagen i mitt liv.
    Men jag har redan berättat om min dag, så det ska jag inte göra igen Flört 

  • xMaria­x
    Visa endast
    Tis 10 sep 2013 20:59 #3

    Låter helt underbart!


    24 Maj 2014
  • 201402­22
    Visa endast
    Tis 10 sep 2013 22:21 #4

    STORT GRATTIS!Solig

  • Ons 11 sep 2013 11:20 #5

    Vilken härlig historia! Så underbart med bröllopshistorier där både en och två saker går fel men brudparet är överlyckliga ändå! Ni var jätte fina och tårtorna ser mycket goda ut tycker jag!


    Jag är facinerad över att vuxna människor ska diskutera mat faktiskt. Vi skrev klart och tydligt att vi inte kommer kunna ta emot önskemål om allergimat då vi ska göra allting själva. Lite mycket att hålla reda på 56 allergier. Min bror är dessutom gluten allergiker och inte ens honom tog vi hänsyn till (hihi låter illa men vi står NÄRA och han förstod) han är bagare och gjorde allt bröd som han inte ens själv tål =P


    Ingenting hörde vi om det. Inte ens en liten åsikt. Alla dök upp, åt de dom kunde äta och var nöjda och glada. Vi hade smörgås tårta och italienskt kallskuret.


    Så tråkigt när folk inte kan ha respekt för matvalen som brudparet gör. Dessutom om man är 24 år gammal kan man SJÄLV påpeka maten om man har ett problem med det, ska mamma verkligen göra det? =)


     


    Super glad för er skull att ni hade en bra bröllopsdag!


    Framtiden är den du själv skapar
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll