• Anonym
    Äldre 4 Jul 08:34
    2607 visningar
    8 svar
    8
    2607

    Psykisk sjuk anhörig?

    Min sambos mamma är psykiskt sjuk (hon lider av vanföreställnigssyndrom) och ligger för tillfället inne på psyk. Hon är så illa att hon just nu inte får gå ut utan personal. Hon har fått ok att gå på vigseln men dom avrådde starkt från att hon skulle gå på minglet/festen efter. 
    Han tyckte ju direkt att det var skönt eftersom vi varit rätt oroliga för hur hon ska vara på festen, men samtidigt så märker jag ju att han på ett sätt ändå vill ha henne där. Han är dessutom hennes enda son och bröllopet är rätt stort för henne. 
    Hon vill ju verkligen gå på bröllopet och blev halvt förstörd när hon fick höra att hon bara fick gå på vigseln så det känns ju rätt grymt att tvinga iväg henne när resten åker vidare och firar. Samtidigt så är jag på riktigt orolig för hur det skulle bli om hon var där. Risken är väldigt stor att hon är som ett plåster på sambon och går runt och rabblar något konstigt, ställer sig och sjunger eller gör något annat halvskumt, blir sur för att hon får för sig att någon sagt/gjort något och att det slutar med att sambon tappar tålamodet och ställer sig och skäller på henne..

    Någon som har erfarenhet av något liknande och har något tips på hur sjutton man bör göra?  

  • Svar på tråden Psykisk sjuk anhörig?
  • Anonym
    Äldre 4 Jul 09:35
    #1

    Min mamma är bipolär och har åkt in och ut på psyket under hela mitt liv(sen hon var 17), och när hon är manisk så försöker jag undvika henne så mycket som möjligt då jag själv mår dåligt av att vara med henne då, ännu mer sedan jag blev vuxen och fick barn.
    Det är ju självkart att man vill ha sin mamma med på sitt bröllop, och jag tycker det var en bra kompromiss att hon får vara med på vigseln men inte festen, för jag själv hade inte velat ha med min psykisk sjuka mamma på min bröllopsfest.
    Alternativen är ju egentligen att låta henne bara komma på vigseln, på både vigsel och fest, eller om nu din blivande verkligen vill ha sin friska mamma med så får ni skjuta på bröllopet, det hade nog jag gjort för min mamma är viktig för mig.
    Hoppas det ordnar sig för er och att ni får ett underbart bröllop Glad

  • Anonym
    Äldre 4 Jul 18:41
    #2

    Det låter väldigt likt min sambos mamma, hon har åkt in och ut sedan han föddes, dvs i ca 30 år, men tyvärr så kommer hon aldrig kunna bli frisk, förutsättningarna för det finns inte.. och att skjuta på bröllopet blir svårt, vi gifter oss nu i helgen hehe.
    Nu verkar det luta åt att han godkänner att hon får komma även på festen, men med en tidsbegränsning.  
    Jag är dock väldigt skeptisk till det hela. Det slutar aldrig bra när dom umgås och jag vill inte att han ska vara irriterad på bröllopet. Eller så fungerar det jättebra för att hon har så mycket att att göra..

    Jag har ju bara träffat henne litegrann och jag har ingen erfarenhet av psykiska sjukdomar så jag vet ju inte alls hur jag ska hantera den här situationen. Jag vill inte ha henne som ett plåster efter oss och jag vill inte att dom övriga gästerna ska känna sig obekväma. (hon är väldigt speciell, går runt och upprepar samma meningar konstant, är lite "hetsig" och lite "för mycket", kan skälla ut folk som inte sagt ett pip för att hon fått för sig att dom sagt något elakt, tror att någon är ute efter henne, tror att hon skrivit massa kända låtar osv) Ska man förvarna gästerna på något sätt, eller bara "ta det som det kommer"? Det är ju sambons val att ha henne där eller inte, så jag vill ju inte försöka övertala honom att bara låta henne komma på vigseln, även om jag tycker att det skulle vara ett bättre beslut (säger dessutom psykvården det så litar jag på dom..).   

  • afture­lding
    Äldre 4 Jul 18:50
    #3

    +Jag tänker att det kanske räcker om hon är med på vigseln, och sen middagen? Finns det någon möjlighet för någon personal att följa med henne på middagen så vore det nog bra. Och det ser inte så konstigt ut som man kan tro. Jag var på ett bröllop för fem år sedan där brudgummens mor satt i fängelse, och hon hade två cevilklädda vakter med sig. De smälte in utan några större problem.

    Om det är möjligt så tror jag inte heller att ni behöver informera gästerna. Om det inte går att ordna så att en anställd håller koll på henne så kanske ni kan ge någon släkting den uppgiften under middagen? Jag tycker dock att det låter som att hon inte passar på själva festen, så en tidsbegränsning skulle nog göra de flesta glada.

  • Anonym (Begrä­nsat)
    Äldre 4 Jul 19:04
    #4

    Om hon är så illa däran just nu att hon är inlagd, så låter det inte som en bra idé att hon kommer på festen. Om hon fixar vigseln är väl det bra!

  • Äldre 5 Jul 12:35
    #5

    Tycker det låter som att hon gör det bra om hon ens klarar av vigseln. Man kan ju inte precis skärpa sig från sin egen sjukdom och som sagt låter det ju som att hon är rätt illa däran just nu, hur illa det än passar med den här högtiden. Jag undrar också om hon får med sig någon hjälp från avdelningen?


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • Äldre 5 Jul 13:10
    #6

    Svårt! Jag håller med passionsblomman, det är bra om hon klarar vigseln. Samtidigt förstår jag ju henne och din sambo; det är jättesvårt med psykiskt sjuka anhöriga som gärna vill vara med på allt men som pga sin sjukdom inte förstår att de borde avstå.

    Jag skulle inte berätta för övriga gäster, folk har tyvärr så mycket fördomar mot psykiska sjukdomar, att det finns risk för att de tittar extra mycket på hur hon beter sig om de VET att hon eg. är inlagd på psykiatrisk avdelning. Folk noterar i allmänhet inte övrigas klanterier på bröllop, de flesta brukar vara så fokuserade på sig själva och hur de ser ut, att ganska mycket passerar obemärkt förbi. Oroa er alltså inte för vad gästerna eventuellt ska tycka. Var och en får skämmas för sig själv, och sambons mamma är ju faktiskt SJUK, hon kan ju, som passionsblomman skriver, inte "skärpa sig" och bete sig som en frisk person.

    Kanske någon lite äldre släkting (moster/morbror till sambon?) kunde prata med din sambos mamma, och "ta hand om" henne på dagen, dvs. hämta henne, hjälpa henne i kyrkan och sen skjutsa tillbaka henne till sjukhuset när det är dags? På så sätt slipper din sambo oroa sig för henne.

  • Anonym (Sakna­r mamma)
    Äldre 5 Jul 13:10
    #7

    Hej, hoppar in här. Min mamma råkade ut för en olycka för några år sedan som resulterade i en hjärnskada och att hon i dagsläget behöver personliga assistenter dygnet runt. Hon har tappat minnet helt och förstår inte mycket. Hon kan brusa upp, prata högt, skrika, nypas mm mm. Vi har ändå beslutat att bjuda henne då hon faktiskt är min MAMMA. Det är ju så hon är idag. Inget att skämmas över. Jättetragiskt bara att hon inte är sitt riktiga jag. Vi kommer bjuda med hennes assistenter också, så får de avgöra om de ska lämna vigseln/festen om hon verkar må dåligt eller uppträder så andra tar illa vid sig. Självklart passar inte detta upplägget alla, men jag skulle råda er att ha andra människor med som har uppsikt över henne så ni inte behöver oroa er. Om någon tycker illa om henne så betyder det ju inte att de tycker illa om er.

  • Äldre 5 Jul 13:24
    #8
    Anonym (Saknar mamma) skrev 2013-07-05 13:10:24 följande:
    Om någon tycker illa om henne så betyder det ju inte att de tycker illa om er.
    Det här var väldigt kloka och tänkvärda ord!

    Många som har problematiska familjrelationer (nån familjemedlem som är alkoholist, psykiskt sjuk eller på annat sätt inte helt "pålitlig" i sociala situationer) går omkring och tror att gäster ska tycka illa om dem som ordnar festen om familjemedlemmarna beter sig bisarrt. Det gör de flesta inte! Majoriteten av alla vuxna förstår att man inte kan kontrollera någon annan än sig själv, och att det inte är någons "fel" om t.ex. en farbror dricker alldeles för mycket under festen.

    Jag brukar säga "var och en får skämmas för sig själv" när folk oroar sig för hur andra gäster ska förhålla sig till deras släktingar med alkoholproblem/andra problem.
Svar på tråden Psykisk sjuk anhörig?