• sirifredde

    Hon bjöd in sig själv

    Jag har en f.d kompis som bjöd in sig själv på bröllopet och jag sa att hon inte var bjuden och då blev det sura miner och hon påstod att jag var egoistisk. Jag själv umgås inte med henne längre eftersom hon sedan högstadiet har haft ett ojät humör och trott att hon kan behandla folk hur som helst. Hon är väldigt upp och ned i sitt humör. Hon i sin tur krävde att jag skulle fråga henne vad det va för fel på henne. Medans jag kan tycka att det kan ju personen själv i fråga få berätta eftersom man inte vet om det är att trampa den på tårna.. Detta gör mig arg att vissa visar 0 respekt.. Fler som varit med om samma ?

  • Svar på tråden Hon bjöd in sig själv
  • Chicita

    Jag har inte varit med om riktigt samma.
    Men jag kan förstå hur det käns ändå.

    För mig var det ju i princip tvärt om, min vän kom inte efter över ett års tjafsande om hur mitt bröllop skulle anpassas för att funka för henne (vilket jag inte gick med på) Tungan ute 

  • sirifredde

    Ja menar fattar inte hur vissa kan va så ego att dem tror att det är en självklarhet att dem är bjudna och sen då man sätter ned foten blir de sura. Nåja hon va ändå ingen vän jag ville ha kvar så

  • Anonym (Utan gäster)

    ...Ytterligare ett skäl till att ha ett hemligt bröllop, check!

  • MarieTherese05

    Jag ska gifta mig till sommaren... 
    Jag har redan någon i min närhet som djudit in sig själv samt den nya kärleken dem fått...

    Det ända jag har sagt vi kommer att ha en personligt & intimt bröllop med de närmaste ca50 gäster & varken tid eller lust att betala för någon man aldrig träffar eller aldrig har träffat... fattar ej varför någon vill komma på ett bröllop som de aldrig har träffat heller... Jag skulle verkligen ej villja det!

    Jag förstå hur ni kan känna & att bjuda in sig är helt absurt för mig.. fattar ej varför?
    Vad ska dem där & göra?

    Det är våran dag & vi betalat ALLT själva...
    Vi vill att andra ska respektera det men folk verkar ju ej fatta ändå ju???

     

  • sirifredde

    marietherese: trist att dem 'är så och jag hatar egosarg' gör mig arg förbannar u name it =( dem lever på andras lycka

  • Lenblo

    En kompis kompis dök upp på bröllopsfesten helt oannonserat. Jag hade träffat henne på andras fester några gånger men visste inte vad hon hette i efternamn. Borde sett till att hon kom därifrån omedelbart men jag hade inte lust att ta mig an det i fluffig brudklänning och alla "hjälpare" befann sig en bra bit bort.

  • Anonym

    TS, Stå på dig och låt henne inte komma. Vi hade tvärtom. Två personer som riktigt såg fram emot bröllopet och pratade om det hur länge som helst. Men som sen inte dök upp. Den ena har vi inte pratat med sen innan bröllopet (går inte att få tag på h*n) och den andra hade, vad jag anser en riktig skit ursäkt...Så mycket för deras entusiasm...Tilläggas bör att dessa två står/stod oss nära....

  • PiaB

    Jag blev jätteförvånad när en ytlig bekant på facebook (har träffat henne en gång och aldrig hennes sambo) skrev "åååh vad roligt det ska bli att gå på ert bröllop, vi ser så mycket fram emot det". Alltså man undrar hur folk tänker... Jag skrev till henne att de inte är bjudna eftersom vi inte ens bjuder alla vänner och släktingar, och verkligen inte folk vi knappt känner. Hon är en kul fb-kompis men det stannar där. Om hon blev sur är det hennes problem


  • Anonym
    Anonym skrev 2013-01-27 13:40:52 följande:
    TS, Stå på dig och låt henne inte komma. Vi hade tvärtom. Två personer som riktigt såg fram emot bröllopet och pratade om det hur länge som helst. Men som sen inte dök upp. Den ena har vi inte pratat med sen innan bröllopet (går inte att få tag på h*n) och den andra hade, vad jag anser en riktig skit ursäkt...Så mycket för deras entusiasm...Tilläggas bör att dessa två står/stod oss nära....
    Ibland slar det dar fel dock.

    Jag missade en valdigt nara vans brollop, trots att jag sag fram emot det valdigt mycket. Tog ledigt fran jobbet, och flog fran London till Stockholm for brollopet (flog pa Fredag, och skulle tillbaka pa Lordag). De hade det lite langre ut fran stan, och pga olika anledningar fick jag aka kommunalt ut dit. SL gav mig helt fel beskrivningar, och bussen jag skulle byta till fanns inte. Ringde da till 3 olika taxibolag (fran mitt Engelska nummer- du skulle ha sett rakningen efterat), men ingen som hade bilar i narheten. SMSade vannerna, men fick inget svar forran efter brollopet. Forsokte da ga i hogklackat genom ett falt med kossor och hastar da det teoretiskt sett var ett par (kanske fem) kilometer bort fran dar jag var (enligt google maps), men borjade da forlora dagsljuset. Dar star jag i halvmorker, i hogklackat (skorna och fotterna ar da helt tackta i lera), och da bestamde jag att jag troligtviss skulle ga vilse i morkret, sa gick tillbaka till bussen, som gick en gang i timmen. Jag kunde hora kyrkoklockorna fran dar jag vantade pa bussen.

    Pangen- brollopsparet tog EVIGHETER pa sig att forlata mig, trots att jag bad om ursakt ratt manga ganger. Ville bara papeka att ibland har man faktiskt en ursakt, aven om brudparet inte riktigt vill forlata en. 

    Kanske lite extremt, och jag ar saker pa att era gaster kanske inte hade en ursakt, men ville bara dela med mig att ibland sa forsoker man verkligen vara med, oaven om brudparet inte riktigt vill forlata en. 
  • Anonym (Brud2013)

    Skriver anonymt då jag inte vill klaga på vänner och bekanta egentligen i öppet forum. Men jag har en kompis som jag lärde känna för ja, lite drygt sex år sen. Vi kom varandra väldigt nära inpå livet och har gjort mycket kul ihop. Umgicks väldigt intensivt. Men för lite mer än ett år sen började vi glida ifrån varandra. Vi har inte setts på över ett år nu och pratar nästan aldrig längre.


    Men när vår förlovning blev officiell ringer hon och säger att hon och nya killen verkligen ser fram emot vårt bröllop. För det första blir jag super irriterad över att bli satt på pottan sådär. Har du inte fått en officiell inbjudan, anta inte att du är bjuden om inte brudparet sagt i klartext att du är bjuden.


    För det andra så har jag aldrig ens träffat hennes kille och när jag säger ja, jo vi får se hur det blir, vi kanske inte har råd att bjuda allas respektive och vi har jag aldrig ens träffat "thomas". Vi har inte ens börjat se över vilka vi ska bjuda och inte.


    Då svarar hon med "Men ni hinner träffa "thomas" tills dess, om inte så är ju hans faktiskt min kille och det är väl klart han måste få komma"
    Så fan heller att det är så jädra självklart att han ska få komma. Varför ska jag lägga 500-1000 kr på en person jag aldrig träffat på en redan tight budget?
    Jag svarade med, "vi har som sagt inte ens sett över vilka vi ska bjuda än"


    Vi kommer lägga våra inbjudningar på lådan idag. Hon är bjuden men inte killen. Vi kom fram till att våra vänner som har respektive vi aldrig träffat, där får den respektive stanna hemma, samma sak alla våra kusiner, deras respektive får också stanna hemma. Vi har i alla fall kommit upp i över 65 pers och ska alla få ta med sina respektive vi inte känner och aldrig har träffat blir vi över 80 pers det fungerar inte!


    Om någon blir sur, ja då är det så. Jag tänker inte grubbla över det.. Kom själv, eller stanna hemma. Hade jag blivit bjuden på en gammal väns bröllop men inte min kille så hade jag inte brytt mig. Spela roll, är det hela världen att gå på en tillställning utan sin respektive? Det handlar om några timmar liksom. Jag förstår hur dyrt ett bröllop är och jag hade snarare blivit glad att jag blev bjuden än att diskutera hur vida paret vill eller inte vill bjuda min kille. Men största sannolikhet har dom säkert ett väldigt bra skäl till det.


    Min kille har blivit bjuden på ett bröllop en gång utan mig, jag strök hans skjorta, rätade till slipsen och sa ha det så kul, ring när du vill bli hämtad. Sen slängde jag mig på soffan med film och popcorn. Klart det hade varit trevlig att gå på bröllop, men jag kände inte ens paret och jag tror att min sambo hade trevligare med alla gamla kompisar utan mig faktiskt!


     

Svar på tråden Hon bjöd in sig själv