Jag var öppen på mitt jobb med att jag gärna hade bjudit alla, men att det inte funkade.
Och jag frågade några som jag vet brukar ställa upp och servera mm på bröllop (lite så där som extrainkomst som dom sparar och åker på gemensamma resor för) om dom kunde tänka sig att ställa upp och servera (dom skulle få betalt) och om dom ville så fick dom stanna på festen efteråt.
När det sen kom loss platser (enligt budgeten hade vi råd att bjuda X antal personer och några av dom inbjudna hoppade av) så då bjöd vi in några kollegor, men det blev så sent i planeringen att jag aldrig hade kunnat hitta annan serveringspersonal.
Men det var dom helt med på och tyckte inte att det var konstigt.
Så jag tror att det viktigaste är att vara ärlig.
Säg "åh jag önskar att jag hade haft råd / plats att kunna bjuda er alla..."
Eller något liknande. Var inte rädda för att prata om bröllopet om dom är intresserade och vill veta och om ni gifter er i kyrkan så kan ni helt klart säga att dom får ju gärna komma dit om dom vill. (ni kan ju ändå inte hindra dom om dom vill komma dit, så då är det ju bättre att bjuda in dom liksom
)
Om ni vill bjuda bara kollegorna, utan respektive så säg det. "Jag vill väldigt gärna ha er med på bröllopet och middagen/ festen eftersom ni betyder mycket för mig. Vi kan bjuda er (antal) men jag kan inte bjuda era respektive för det har vi inte råd/ plats med tyvärr. Kan ni tänka er att komma utan dom?"
Ärlighet varar längst