total katastrof! så ledsen o besviken..

efteråt fick alla barn åka med min syster till kyrkan och jag och min sambo åkte med hans bror.
det var meningen att min stora syster skulle möta upp mig tio i 4 för att bättra på smink och håret, men folk kom fortfarande strax föra 4...  jätte stressad och irriterad.
Varken hår eller smink hade blivit som vi hade provat ut förut, och jag kände mig undersminkad och missnöjd.
får skynda oss in i kyrkan där min syster väntar med alla barnen, hinner inte fixa hår och smink, och vi får veta att vår solist( min kusin) inte fixade att sjunga vår ingångslåt " visst finns mirakel", och att prästen hade valt ut en helt annan låt till oss.
musiken går igång och jag känner mig inknuffad i nåt jag inte har nån koll på alls.
prästen pladdrar på osammanhängade och missar under vigseln att säga  " nu får du kyssa bruden", så det blir ingen kyss.
Min syster sjunger dock låten "utan dina andetag" så fint att folk börjar gråta.

efteråt åker alla till festlokalen där det är meningen att vårat värdpar ska ta emot gästerna med välkomstbål och hälsa alla välkomna.
vi går in när det är folktomt utanför lokalen och när vi kommer in står alla gäster på kö till bålen, och många som fyller på hur många ggr som helst. det var meningen att alla skulle få ett glas var......
vårt värdpar springer fram och tillbaka och fyller på och fyller på bålenm och gör slut på all dricka och sprit som skulle vara till kvällens bål.
kaos i köket då formarna med gratänger inte passade till ungnarna där.
vi får gå och hämta vår egen bål...

till slut dukas maten fram och värdparet säger att brudparet hämtar mat först, sen får resten ta.
vi hinner knappt bröja ta mat innan vi har folk på båda våra sidor för att ta mat.
bildespelet som skulle spelas upp innan maten till en fin låt sätts bara på och får rulla på hela tiden..

Hua vilken dag! Förstår om du är besviken och ledsen

efter maten dukas det av innan det blir tårta.
värdparet var så stressad så inte ens hälften av allt de hade planerat blev av och folk bara satt och tittade sig omkring.
ingen kom fram och pratade med själva brudparet, utan det vara vi som fick gå omkring och försöka prata med alla.
barnen springer runt överallt och smäller i dörrar och det är mer som ett barnkalas än bröllopsfest.
det blir tårta och sedan dukas det undan för dans.
när barnen börjar åka hem blir det lite mer fart på festen och alla har riktigt trevligt.
runt halv två åker vi hem. sist av alla...

känner mig bara så himla ledsen och besviken på hur vår stora dag blev.
ingenting blev som vi hade planerat.
och jag som suttit vid datorn flera timmar varje dag i månader och planerat och sparat bilder..
hela dagen blev så stressig så jag hann aldrig njuta eller känna mig fin när allt blev som det blev.
ja vi blev ju gift ialla fall. men blir bara ledsen när jag ser på min klänning som jag aldrig kommer f bära igen och sorg över att dagen var över så fort..

Skit och pannkaka!! Men ni är i alla fall gifta! :)

Fy vad hemskt!

Jag tror att du ska gör en "trash the dress" fotografering!?

Tänk ut alla supercoola bilder du vill ha.
Få hem din syster och fixa dig riktgt fin så som det var tänkt från början och så ge er ut och fotografera.
Då får du iaf använda klänningen igen och vara riktigt fin. Dessutom får du fantastiska bilder på köpet om du har tur

Jag förstår att du är besviken och att du känner att dagen sprang iväg för dig.
Det här är väl en av dom större anledningarna till att man kanske hellre ska spara lite längre och leja bort vissa saker istället så man hinner med att njuta.
Även om vi tog in en cateringfirma så hade vi också massor att göra. Vi gjorde oss i ordning i lokalen, vi glömde saker hemma osv osv. Så vi fick också stressa.
Att brudparet som skulle vigas efter oss hindrade våra gäster från att gå in i kyrkan och ville hindra mig och brudföljet från att stå utanför dörren vi skulle göra entré  genom för dom ville ta kort där...
Att deras gäster gick in i vår lokal medans vi var i kyrkan och pillade på våra program mm så att mina jobbarkompisar som skulle servera inte vågade lämna lokalen och alltså missade vigseln gjorde ju inte saken bättre 

Till skillnad från dig så hade vi dock en jättebra toastmaster som styrde upp, så när vi väl var gifta så kunde vi slappna av och lämna över till honom. Och vi har tack och lov bra minnen från resten av kvällen även om jag minns den där känslan av stress och panik som vi hade tidigare under dagen. Och jag tycker synd om dig som inte kom ur det stadiet...

Men en sak kan jag lugna dig med.
Prästen säger inte "du får kyssa bruden" det ingår inte i den svenska vigselritualen. Så det måste man i så fall be att dom l'ägger till (om dom tycker att det är ok dvs ) 
Så ni missade inte det egentligen 

Präster säger inte "nu får du kyssa bruden". Den prästen sa att det är inget kyrkan kan uppmana till inne i kyrkan men vi är vuxna och vill vi ge varandra en puss efter ringväxlingen så gör man det.

Men om er präst nu skulle ha sagt det men inte gjorde det....varför kysste ni inte varandra iaf?

Förstår att det blev stressigt. Ni verkade ha väldigt tight tidsschema för allt.

Shit, med det tidsschemat förstår jag att allt blev stressigt, jag hade gått under. Vi gifte oss också den 16 juni men hade planerat så att så gott som allt var klart på dagen D så att vi endast behövde ta hand om oss själva så att säga. 

Försök tänka på de bra bitarna av dagen, att ni är gifta och att ni hade de ni ville ha där osv. Jag tycker idén med trash-the-dress bilder var toppen, eller kanske ska ni boka in en helg där ni åker iväg någonstans och bara njuter av varandra i lugn och ro?  

Whoha, låter som att ni hade sparat lite väl mycket till sista minuten? Och som många har sagt innan så säger inte prästen "Du kan kyssa bruden", det är bara i amerikanska filmer som det händer. Jag tycker det är mest classy att spara kyssen till kyrktrappen, men annars så kan man ju smita in en kyss efter löftena om man nu absolut vill. Hade ni inte läst vigselordningen  innan? Då hade ni ju sett att det inte finns någon "You may kiss the bride" - del... Tror faktiskt inte att man ens KAN få präster att lägga till det, till skillnad från den berömda brudöverlämningen så är det ju vigselordningen..? Men jag är ju inte någon expert på detta har bara aldrig hört talas om att det skulle förekomma att prästen säger detta/ ger "tillåtelse", utan isf är det brudparet som kysser varandr på eget initiativ.
Trist att ni inte känner att det blev roligt och bra dock... Satsa på att ha en mysig och avslappnande bröllopsresa kanske där ni kan försöka koppla bort allt det negativa/stressiga, och minnas allt som var fint. Och om ett tag så kommer ni säkert kunna skratta åt allt som gick fel! Och viktigast av allt: nu är ni gifta! Grattis till det och hoppas att ni kommer få ett långt och lyckligt äktenskap!